Det är jag som är H och omnämns i trådstarten. Sent om sider känner jag mig manad att tycka något här. Jag och K och Basenanji hade som sagt en lång diskussion om EDDs kvaliteter, och ibland brist därpå. Man kan nog säga att det som så ofta handlade om olika perspektiv och olika önskan om spelstil.
B nalkade sig det hela med ett världsbyggartänk. Jag tänkte mycket på hur man skapar rollpersoner man känner för. Jag tillhör de sentimentala typer som gärna fäster mig vid en rollperson, och tycker om att leva mig in. Jag vill då vara "lagom" kompetent, och jag tycker att i EDD blir man ofta en klant. Inte alltid - man kan bli en OK krigare, men väljer man att vara magiker blir man usel. Det ser jag som en grundläggande designmiss.
Jättebra skrivet och helt enig med krigare vs magiker
B tycker det är intressant att ta konsekvenserna av att helrustning har ABS 8 och ett bredsvärt gör skada T8+1. Tolkar man det i termer av världsbygge innebär det att den som har en helrustning blir en oerhört mäktig person som kan gå runt och köra med bönderna med väldigt låg risk för egen liv och lem. Jag tycker det ger tråkiga och o-spännande strider. Man måste banka i timmar på snubben i helrustning tills man råkar få in en perfekt.
Jag tycker att DoD23 löst detta på ett bra sätt. Vapen ger ordentligt med skada och man kan använda en dolk och sikta på en glipa och vops så fick man in ett bra stick på riddaren i plåtrustning. Strider i EDD förblev evighetslånga och allt för trista. Alla utom Riddare och krigare fick enbart ha lätta vapen som gjorde som mest 1T6+1. Vilket gjorde att förstärkt ringbrynja och där ovanför gjorde att man kunde ta sig an 20 bönder utan större problem. Det konstiga var att SLP i äventyr inte behövde följa regler om Tunga/Lätta vapen. Ett annat problem är skadebonus systemet. Jag tycker att STY 13/14 ger +D2, 15/16 +D3 17/18 +D4 osv.
B gillar också att hänvisa till "realism". (Här kanske B inte håller med helt, men argumentet dyker upp). Det är "realistiskt" att rustningar har ABS 8. Det är "realistiskt" att man är klant på magi om man är ung. Jag struntar nästan helt i äkta realism, det räcker med att det känns allmänt rimligt. EDD är nog (får säga "nog") skrivet med en väldigt hög ambition om realism. Det måste vara väldigt svårt att lära sig Kunskap om magi, om man själv inte är magiker. Ergo kostnad 10. Alla kan ju hoppa. Ergo har Hoppa kostnad 1. En tvåhandsyxa är jättestor och tung. Alltså gör den jätteont att få i huvet (2t10+2). En dolk är ju jätteliten, det måste ju reflekteras i reglerna (1t4+1). Att båda dessa ting ger en otrolig obalans i spel struntar man som konstruktör tydligen i. B tycker det ger intressanta effekter. Jag tycker det ger dåligt flyt, begränsar mina val (det är ju nästan bara dumt välja dolk, men jag vill det, för jag kanske har en vision om en cool knivmästare), är obalanserat, och mest känns ologiskt.
Realism vs fantasy. Jag är INTE en fan av alla försök till REALISM. Sett till Tolkien böckerna och Hollywood så är ju "hjältarna" tuffa killar/tjejer som tål stryck. Jag tycker allt detta med att räkna på antal kg någon kan bära osv är tråååååkigt. DoD23 löser detta väldigt bra. Obalans i vapenskada kan man ju lösa genom att kika på DoD23 (obs jag är inte anställd eller avlönad av Fria Ligan men efter runt +30 äventyr så får jag säga att just strid och vapenskada riktigt bra genomtänkt. Det enda jag skulle vilja ändra på är att göra Ringbrynja till Abs 5 istället för Abs 4.
Det jag hör från B är en vision om en hård, karg fantasyvärd för långa kampanjer, rollpersoners progress över tid, tydliga livsmål och social klass. När B är inspirerad och börjar bygga äventyr och världar blir det alltid fantastiskt, så jag är helt på och hoppas på förmånen att stifta bekanskap med detta! Men, jag frågar mig ändå, måste man spela EDD "as written". Jag, och säkert halva rollspelssverige, har ju spelat det och haft kul i många år, men jag tror att vi alla utvecklat en handfull husregler för att fila av de vassaste hörnen. Jag har själv sett otroligt många varianter på parering i strid, skadebonus, hur man skapar rollpersoner, hur erfarenhet fungerar, särskilda förmågor från början (vilket kom med DOD91).
RAW EDD...... nej tack. Enig med Hakanlo
Svarte Faraonen ovan pekar ut en av de värsta "buggarna" - erfarenhet när man lyckas, vilket ger extrema snedvridningar, vilket ökar med de ibland väldigt lustiga kostnaderna för färdigheter. Exempel: Man hoppar väldigt ofta. Hoppa har kostnad 1. Snart har alla rollpersoner som satte några få poäng på Hoppa i början typ FV24. Kunskap om Magi slår man ganska sällan för. Kostnad 10. Ingen kommer att få mer än några få FV.
Det stämmer. Jag tycker att DoD91 gjorde ett par bra grejor. En var Primära & yrkesfärdigheter. Om vi nu tar de primär och tittar på en tjuv. Ett sätt kan vara att ge dem "grund FV" i ett antal
typiska tjuvfärdigheter. Dessa kan vara Bluff, Finna Dolda Ting, Gömma Sig, Hoppa, Klättra, Smyga, Stjäla, upptäcka fara. RP kan få Grundegenskap x 4 i dessa som grund (avrundat uppåt). Så bluffa skulle bli 48% dvs 50% om KAR är 12. Sedan kan spelaren får 60% som de fritt kan spendera på att höja några valfria primära färdigheter.
En riddare får grundfärdighet i Först Hjälpen, Hoppa, klättra, Rida, Läsa/skriva, sjunga, Värdera, Övertala.

Yrkesfärdigheter (DoD-91 här fick man välja 8 st vilket var USELT. Jag menar att ALLA YRKESFÄRDIGHETER borde kosta 3 EP/BP att höja. Det här med att 8 st kostar 3 EP och resten kostar 8 EP var ju knäppt. Ett yrke innebär ju att dessa ingår i mitt yrke). Men en nyskapad RP kan välja 8-12 st färdigheter som de får Grundegenskap x5 som startfärdighet (avrunda uppåt). Tre av dessa kan RP få +15% i FV (lite nisch)
Sekundära färdigheter är allt som inte är yrkesfärdigheter och kan kosta 5 EPP.
Med mitt förslag så skrotas BP vid skapandet av RP och istället ges FV beroende av grundegenskaper.
Hur ska dessa nu höjas? Mitt förslag är att använda DoD23 med att man sätter ett kryss för fummel/perfekt slag och sedan slår FV-100% och rullar du lika med eller högre blir det förbättring. Efter varje spelmöte delas det ut ERF/Bonus ERF (vilket är förbättringskryss). Men jag tycker att för varje perfekt/fummel du slår så får du extra kryzz. Så om jag fumlar 2 ggr med svärd och slår ett perfekt så får jag slå 3 ggr för att förbättra. MEN om jag lyckas med mitt förbättringsslag på första försöket så ökar färdighet med +5% och de andra kryzzen tas bort.
Jag frågar mig nu - kan man fullfölja Bs vision ovan - dra konsekvenserna av Expert för ett intressant världsbygge, men ändå fixa de saker som inte fungerar så bra i spel? Kanske, till liiiiten del, tillfredställa sådana som gillar inte alltför odugliga RP? Vad gör man då? Här är mitt förslag på bra områden att titta på.
- Skapa rollperson. Använd någon annan metod än 3d6 in order som ökar förutsägbarhet och undviker fånerier som STY 5 - STO 17.
Vi skrotade 3T6 och 4T6 drop the lowest. Jag använder en kortlek med 4 st 6:or, 5:or, 4:or, 3:or och 2 st 2:or (totalt 18 kort). Sedan drar man 3 kort för varje grundegenskap. OBS!!! STO ingår inte i detta. Vi använder inte STO. Med detta system får man alltid totalt 76 poäng och medelvärde 12.7 (dvs 13 på 4 st och 12 på st). Jag låter spelarna dra värdena först och sedan placera ut dem. Om de inte är nöjda med värdena så kan de dra igen. Alt är att använda
3 ups & 3 downs
OBS! Detta fungerar inte bra för t.ex. en anka. Där funderar jag på point buy eller Slå en extra tärning och ta bort den sämsta.
- Skapa rollperson. Se till att man får fler färdigheter.
- Färdigheter. Jämna ut kostnader. Kanske som DOD91. Kanske 2 rakt av. Kanske bara säg "du får 10 färdigheter med FV12, två med 14". Whatever.
- Magi. Besvärjelsers kostnader måste absolut halveras, eller kanske mer.
Magi.... jag tycker att det var märklig med först skolvärde (vilket kostade 5 BP per steg upp till 10 sedan 10 BP per steg upp till 14, sedan 15 per steg upp till 17, sedan 20 BP per steg upp till FV 20....helt sjukt dyrt) och sedan måste man köpa FV i den enskilda besvärjelsen vilket var skitdyrt. Jag skrev till Mr DoD Anders Blixt och frågade hur de tänkte här.... tydligen hade äventyrsspel blivit skrämda av hur en dålig trollkarl i DnD kunde kasta en Fireball och krossa fienden så därför Nerfade magiker på alla sätt och vis. Facit blev urdåliga magiker i DoD. Förslag är att skolvärde för magiskola sänks till 3 (yrkesfärdighetspris) och sedan frisläpps varje besvärjelse när RP når upp till rätt skolvärde. Att kasta en besvärjelse blir FV i magiskolan -skolvärde för besvärjelse +10. Om vi nu ska kasta kontrollera person (en av SL's favoriter för att skapa problem inom gruppen) så är skolvärde 12 och Stina har FV 15 i Mentalism. Chans att lyckas 15-12+10 = 13 (dvs 65% chans att lyckas). Det här med -2 i FV för varje effektgrad....stryckes och istället kostar det bara mer PSY. Alla besvärjelser utom ritualer blir kvicka och kan kastas direkt.
- Erfarenhet. Dela bara ut ett visst antal ERF efter varje session. Typ 10. Fria att användas på allt man försökt använda.
- Strid. Nerfa sköldar så att de inte ger en hel extra handling jämfört med ett vapen.
- Strid. Någonting måste göras för höga FV under 21. Kanske låta alla efter typ 8 dela upp attacker i två eller tre. (Det får man först vid 21+ enl reglerna).
När FV når 10 kan det delas i två attacker med FV*0.75 i chans (avrunda uppåt). Vid FV15 kan RP utdela 3 attacker, vid FV 20 fyra attacker.
Om RP har FV 18 och vill göra 3 attacker blir med FV 14 i varje attack.
- Strid. Skador. De skulle behöva jämnas ut. Själv skulle jag önska en ny vapentabell, och en mer utslagsgivande skadebonustabell, där SMI ger skadebonus på t ex dolk.
- Hjälteförmågor och hjältepoäng. Bort. Något annat sätt att få förmågor. Kanske från DOD91.
B har ännu inte klargjort helt om han vill bygga barfreder, hacka murar, utkämpa fältslag enligt GDDs regler. Här är han nog oss ett svar skyldig.
Avslutningsvis en observation om Livsmål. Jag tycker Livsmålen är en av de bästa sakerna med EDD. De lyfte spelet. Jag noterar också att det inte på den tiden fanns någon mekanism av typen "varje gång du följer ditt livsmål får den XP/Bonus/klapp på huvudet". Detta är nu närmast obligatorsikt. Se alla Fria ligans spel - favoritföremål, viktigt minne (Blade runner), närmaste kompis, etc, etc. Men jag tycker det är en feature - jag gillar att leva mig in i och spela mina rollpersoner. Jag behöver ingen bonus för det. Om jag får en bonus för att följa mitt livsmål Harmoni och barmhärtiget invaliderar det nästan mitt rollspelande - jag bör kunna följa detta ändå, bara för inlevelsens skull.
Kort sagt är jag mycket enig med Haknlo.