Vardagsvåldet och bristen därav i fantasy

[Skald]

Hur mycket ligger det på SLs gestaltande av SLP att scenerna/äventyret/världen blir som man tänkt sig visavi det vi diskuterar?
Jag har spellett äventyret i grundboken för DoD23 för 3 vitt skilda spelgrupper. En DnD5E murderhobo-grupp, en "klassisk svensk rollspelsgrupp" och en "random ihopplockat nätfolk"-grupp.

I alla 3 genomspelningarna har allt i SLP-väg dött utom vätten med hornet samt att 2 av grupperna lät orch-kvinnan leva.
Nu vill jag ju inte påskina att jag är nån supergestaltare av SLP, men tydligen tar det rejäl skruv att spela SLP utifrån ett ynklighets/synd om-perspektiv åtminstone för mig som SL.

Det är förmodligen här nånstans jag landar efter all klok diskussion från båda sidor argumenten i tråden.
Hakar spelarna på SLs försök att göra världen mer "hot om våld har konsekvenser-realistisk", så gör dom det. Ingen regelmekanik i världen kommer ändra på detta åt något håll. Murderhobos gonna murderhobo och allt det där.

 

[JohanL]

Japp, det fanns, t.ex. Seneca som var emot den brutala hanteringen av slavar, men inte emot slaveriet (han var slavägare själv).

Vi måste också hålla i åtanke den enorma bredden på slaveriet genom historien, och att det amerikanska slaveriet var osedvanligt hårt med moderna mått mätt. Det finns allt från gruvslavar som dör inom något år över landsbygdsslavar som antagligen ofta bara behandlades litet sämre än svenska drängar, till grekiska lärare, till mamelucker.

Det gör att det öppnas utrymme att hantera det på intressanta vis. Exempel: Den vanligaste spelarkulturen i Glorantha har en rätt svag tradition av träldom - en del klaner har den, en del har den inte. Barn födda in i klanen av trälar blir fria (om än förstås oftast fattiga), så även bland de slavhållande är det lågintensivt och handlar om kanske 5-10% av befolkningen. Trälarna kommer från samma kultur och etnicitet i vilket fall. Genom ockupationen av mycket mer dedikerade slavhållare (som har tagit mark för att driva plantage-verksamhet med slavarbetskraft) som de flesta avskyr, har träldomsinstitutet börjat hamna i litet dålig dager, och eftersom man dessutom dyrkar en gud som framhålls som den slutgiltige garanten för personlig frihet, finns det en uppenbar skärningspunkt där. Det kostar inte särskilt mycket att börja ge upp träldomsförfarandet.

 

[Faehrengaust]

Vi måste också hålla i åtanke den enorma bredden på slaveriet genom historien, och att det amerikanska slaveriet var osedvanligt hårt med moderna mått mätt. Det finns allt från gruvslavar som dör inom något år över landsbygdsslavar som antagligen ofta bara behandlades litet sämre än svenska drängar, till grekiska lärare, till mamelucker.

Det gör att det öppnas utrymme att hantera det på intressanta vis. Exempel: Den vanligaste spelarkulturen i Glorantha har en rätt svag tradition av träldom - en del klaner har den, en del har den inte. Barn födda in i klanen av trälar blir fria (om än förstås oftast fattiga), så även bland de slavhållande är det lågintensivt och handlar om kanske 5-10% av befolkningen. Trälarna kommer från samma kultur och etnicitet i vilket fall. Genom ockupationen av mycket mer dedikerade slavhållare (som har tagit mark för att driva plantage-verksamhet med slavarbetskraft) som de flesta avskyr, har träldomsinstitutet börjat hamna i litet dålig dager, och eftersom man dessutom dyrkar en gud som framhålls som den slutgiltige garanten för personlig frihet, finns det en uppenbar skärningspunkt där. Det kostar inte särskilt mycket att börja ge upp träldomsförfarandet.

Slaveriet i sig är för OT för att diskuteras i den här tråden.

Poängen var att det alltid har funnits människor med en moraluppfattning som är lite närmare våran än vad som gällt generellt i samhället där de lever - man kan inte kategoriskt säga att alla tyckte slaveriet var ok under en viss tidsperiod (eller tvärtom för den delen heller, vi har slaveri i världen än idag). Många (inte alla) spelare vill spela en rollperson som har en moral som är någorlunda nutida (svensk) och det kan de gott göra, det finns till och med historiska förlagor för det. Den typen av rollpersoner lämpar sig väl hjälterollen utifrån vårt perspektiv - de är moraliskt högre stående än sin omgivning.

Sen är det självklart inget fel i att spela rollpersoner med en moraluppfattning som befinner sig på dåtida samhällets nivå - eller ännu lägre för den delen.