Meta-klyschor kring spelbordet

29. Rollpersonen har ett definierat karaktärsdrag (ofta tilldelat och inte påhittat av spelaren själv), och spelaren agerar endast på detta i samtliga situationer och förändras aldrig. ”Eftersom jag är lat så vill jag att någon annan lagar maten. Eftersom jag är lat sätter jag mig i ett hörn istället för att hjälpa min vän. Eftersom jag är lat så orkar jag inte fly utan låter monstret döda mig.”
 
Vet inte om meta-klyscha är rätt ord men jag tänker så här: Genom åren har jag upplevt vissa återkommande beteenden/beslut/handlingar hos rollspelare. Det kan vara i val av rollpersoner eller agerande i spelet exempelvis.

Några exempel för att illustrera:
1. Rollpersonen dör. Då gör spelaren en identisk rp som är den döde rollpersonens syskon som letar efter/ska hämnas sin bror/syster.
2. Rollpersonens familj blev dödad av orcher.
3. Rollpersonen har ett koncept som går helt stick i stäv med resten av gruppen.
4. Rollpersonen attackerar en övermäktig fiende, ofta utan att det egentligen behövs.
5. Rollpersonen är en tjuv och stjäl urskiljningslöst.

Jag är alltså ute efter stereotyp beteende hos spelare snarare än klyschor i fiktionen, om ni fattar.

Vad har ni uppmärksammat under er rollspelskarriär?
SL ber spelarna att skriva nån kort bakgrundshistoria, nämna några viktiga personer de känner, etc. Detta används sedan exakt noll gånger i spel.

En spelare ska göra en ny rollperson. De tidigare har samtliga varit krigare. Spelaren skapar en krigare.

SL har ritat en karta igen över ett grottkomplex, en borg, eller nåt. Inte en enda plats att gå på toaletten finns.

Alla deltar i spelpasset och det funkar toppen. En av spelarna lägger 0 minuter tankeverksamhet på rollspel mellan sessionerna. En annan spelare tänker dagligen på rollspel/kampanjen och spånar på olika saker.
 
CaptainHaddock_540x.jpg
 
En spelare ska göra en ny rollperson. De tidigare har samtliga varit krigare. Spelaren skapar en krigare.
Vart var det jag läste om precis detta? Hur som haver...
En SL som frågade en av sina spelare varför han enbart skapar människor och krigare. Spelaren berättar då att alla raser har sina fördelar och där fördelarna är Bra fördelar. Människor har Inga fördelar, de är bara människor. Fatta vilken seg jäkel som är människa och som hela tiden klarar sig trots obefintliga rasfördelar. Tyckte att det var ett svar som fick mig att ompröva mina fördomar mot just mänskliga krigare.
 
Jag gillar att spela lite (läs: mycket) korkade karaktärer, så jag slipper vara med och fundera över hur saker ska lösas.
Jag fick en rollperson i CoC här om året som var omöjlig att spela enligt sina stats. Han var fejkad adelsman och jobbade som fuskande andemedium. Han hade väldigt höga värden på angränsande färdigheter. Hans människokännedom var mycket stark. Men han hade 3 av 18 i intelligens.

Nu skall väl rollpersonernas stats kanske inte reflektera hela mänskligheten. Världens dummaste rollperson (min) är förmodligen smartare än den absolut värst funktionsnedsatta människan i världen. Men faktum är att min RP var dummare än varenda varelse i hela kampanjen som hade några stats! :D
 
Back
Top