Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 5,358
Det var som sjutton. Jag hade ingen aning om skillnaden afrikansk skogselefant kontra afrikansk "standard"-elefant. Man lär sig något nytt varannan dag.
Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel
- Thread starter Genesis
- Start date
Makaron
Veteran
- Joined
- 6 Sep 2016
- Messages
- 180
Om man vill veta mer om antika krigselefanter, så kan jag starkt rekommendera A Collection Of Unmitigated Pedantry, för övrigt, som gjorde en bra genomgång i tre delar
acoup.blog
acoup.blog
acoup.blog
(Varning: ACOUP kan vara lätt beroendeframkallande och ge överdriven fascination för antika medelhavet)
Collections: War Elephants, Part I: Battle Pachyderms
Today we’re starting the first part of our three part series on War Elephants (by reader request!). In this first part, we’re going to talk about how elephants performed in battle: how …
acoup.blog
Collections: War Elephants, Part II: Elephants against Wolves
Today, in Part II of our three part series on War Elephants, we’re going to look at the drawbacks of war elephants. Last time (here), we discussed the factors that made war elephants so power…
acoup.blog
Collections: War Elephants, Part III: Elephant Memories
Today, in Part III of our series of war elephants, we are going to look at the place war elephants held in society through two lenses: what war elephants meant to the societies that used them and w…
acoup.blog
(Varning: ACOUP kan vara lätt beroendeframkallande och ge överdriven fascination för antika medelhavet)
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
Korrekt. Vid Rafia 217 fKr skrämde seleukidernas större indiska elefanter ptolemaiernas mindre (nord)afrikanska. Det är inte vår tids arketypiska afrikanska elefanter de hade.
(Det här slaget finns med som scenario i Total War Rome 2, har jag för mig.)
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
Man kan dock se priserna krypa upp under århundradena.
En annan anledning till att man inte får så mycket inflation är att när man har ont om ädelmetaller till att börja med, och använder dem till mynten, finns det inget utrymme för inflation i normalfallet. Får man det brukar det bero antingen på att kungen minskar silverhalten i mynten (så att det blir fler, och därmed mindre värda styck), eller för att man får in ny metall utifrån (extremexemplet är spanjorerna på 1500-talet).
Ett alltid enkelt sätt som romarna gärna använde var att återkalla alla mynt och sedan mynta nya med lägre silverhalt. Det enda oväntade där är att den romerska inflationen oftast var rätt måttlig, antagligen ett tecken på att man accepterade mynten som dagens form av Fiat Currency snarare än utifrån metallvärdet, och att nyemissionerna oftast inte gick till fullständig överdrift.
Notera också att om man inte får mer ädelmetall medan ekonomin växer, är det deflationsdrivande. Det här var en stor fråga i USA på 1800-talet, med en jättedebatt om man skulle gå över från guldmyntfot till en kombinerad guld- och silvermyntfot. Det kända talet "Cross of Gold" av William Jennings Bryan ("You shall not press down upon the brow of labor this crown of thorns, you shall not crucify mankind upon a cross of gold") argumenterade för silver, och man ser ofta tolkningen att den första Oz-boken är en allegori över debatten. Guldmyntfoten kollapsade till slut i de flesta länder under mellankrigstiden.
Quadrante
Grisbonde
Jag tror man inte ska fundera så mycket över mynt, för att få reda på värdeförändring över tid. Det säger rätt lite om realvärdet.
Edit Det här är alltså inte en invändning mot JohanL, för vi säger ungefär samma sak. Utan just att om man ska fundera över värde och ekonomi, ska man inte stirra sig blind på mynten. Alltså mer en kommentar till orginalinlägget.
Edit Det här är alltså inte en invändning mot JohanL, för vi säger ungefär samma sak. Utan just att om man ska fundera över värde och ekonomi, ska man inte stirra sig blind på mynten. Alltså mer en kommentar till orginalinlägget.
Last edited:
Allt är mantal och gårdsavkastning.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
Nej, man får ju kolla vad folk tjänar också, i den utsträckning de alls får monetär betalning. Inflation är inget större problem om inkomsterna stiger minst motsvarande.
Last edited:
Faehrengaust
Swashbuckler
Har gått och blivit förtjust i begreppet "sjökung" och allt vad det innebär.
Begreppet är fornnordiskt (sækonungr) och härrör från tiden före och runt 1000-talet. Det är ett rätt odefinierat begrepp, eller snarare titel som innehas av någon med maritim makt, men utan något egentligt rike. Det är ingen officiell titel. Det kan vara allt från en sjörövare till en mäktig hövding med stor flotta.
Makten i sig kan vara både militär och ekonomisk (handel), men även baserat på ryktbarhet och fruktan. Men grundkravet är någon form av flotta och gärna en eller flera baser (hamnar) där båtar kan repareras/byggas, expeditioner kan utrustas och besättning kan värvas. En sjölkung kan mycket väl vara herre eller beskyddare för en eller flera handelsplatser.
En typisk sjökung är en yngre bror till en landbaserad kung. Eller bara en hövding som väljer att satsa på handel/plundring och lyckas med det.
En sjökung kan berika sig på sjöröveri, plundring, tribut, handel och genom att stödja landbaserade kungar.
Det spännande med sjökungen är att det är en rörlig maktkoncentration. När en sjökungs flotta anländer så kan lokala maktbalansen snabbt förändras. I en rollspelsvärld så kan detta tillföra dynamik till världen (vilket ofta saknas).
I fantasy så kan sjökungen och hens följeslagare så klart vara av en annan ras än människor och det finns en självklar ras som är lämpligare än någon annan...
Ankor!
Begreppet är fornnordiskt (sækonungr) och härrör från tiden före och runt 1000-talet. Det är ett rätt odefinierat begrepp, eller snarare titel som innehas av någon med maritim makt, men utan något egentligt rike. Det är ingen officiell titel. Det kan vara allt från en sjörövare till en mäktig hövding med stor flotta.
Makten i sig kan vara både militär och ekonomisk (handel), men även baserat på ryktbarhet och fruktan. Men grundkravet är någon form av flotta och gärna en eller flera baser (hamnar) där båtar kan repareras/byggas, expeditioner kan utrustas och besättning kan värvas. En sjölkung kan mycket väl vara herre eller beskyddare för en eller flera handelsplatser.
En typisk sjökung är en yngre bror till en landbaserad kung. Eller bara en hövding som väljer att satsa på handel/plundring och lyckas med det.
En sjökung kan berika sig på sjöröveri, plundring, tribut, handel och genom att stödja landbaserade kungar.
Det spännande med sjökungen är att det är en rörlig maktkoncentration. När en sjökungs flotta anländer så kan lokala maktbalansen snabbt förändras. I en rollspelsvärld så kan detta tillföra dynamik till världen (vilket ofta saknas).
I fantasy så kan sjökungen och hens följeslagare så klart vara av en annan ras än människor och det finns en självklar ras som är lämpligare än någon annan...
Ankor!
Om problemen med att få kejserliga påbud att filtreras ner till hela imperiet.
Från https://historyforatheists.com/2017/11/review-catherine-nixey-the-darkening-age/
"To begin with, the Theodosian decrees [från 389-391 e.K.] she quotes, like all the other such “laws” she refers to in her book, were not quite the rigidly-enforced directives she seems to think. Despite the increasing attempts by later emperors to control affairs across their domains more closely, the Roman Empire was still rather ramshackle in its administration of laws compared to later states. Laws of this kind usually began as a suggestio: a report or statement of a situation needing attention. Officials in the Imperial consistory would then meet and frame a response and, if this response was acceptable to various counsellors and advisers, it would be submitted to the emperor for approval. It would then be distributed to the praetorian prefects, who often added amendments and additions, and then distributed by them to regional governors, who in turn could add to it or amend it to fit local conditions. Finally, it was up to these local officials to see the edict implemented and to enforce it as much as they could. This all meant that what began as a statement of the emperor’s desire could get watered down as it passed down the administrative chain and could also be largely unenforced if the local prefect or diocesan governor was not enthusiastic about the decree. And even if he was, many of these broad statements were very difficult to enforce with any uniformity. As a result, what various laws and decrees said and what actually happened on the ground were often two very different things. The fact that some laws of this kind had to be repeated several or even many times shows that subsequent emperors recognised that previous decrees had gone essentially unenforced and there was often little they could do about this."
Från https://historyforatheists.com/2017/11/review-catherine-nixey-the-darkening-age/
"To begin with, the Theodosian decrees [från 389-391 e.K.] she quotes, like all the other such “laws” she refers to in her book, were not quite the rigidly-enforced directives she seems to think. Despite the increasing attempts by later emperors to control affairs across their domains more closely, the Roman Empire was still rather ramshackle in its administration of laws compared to later states. Laws of this kind usually began as a suggestio: a report or statement of a situation needing attention. Officials in the Imperial consistory would then meet and frame a response and, if this response was acceptable to various counsellors and advisers, it would be submitted to the emperor for approval. It would then be distributed to the praetorian prefects, who often added amendments and additions, and then distributed by them to regional governors, who in turn could add to it or amend it to fit local conditions. Finally, it was up to these local officials to see the edict implemented and to enforce it as much as they could. This all meant that what began as a statement of the emperor’s desire could get watered down as it passed down the administrative chain and could also be largely unenforced if the local prefect or diocesan governor was not enthusiastic about the decree. And even if he was, many of these broad statements were very difficult to enforce with any uniformity. As a result, what various laws and decrees said and what actually happened on the ground were often two very different things. The fact that some laws of this kind had to be repeated several or even many times shows that subsequent emperors recognised that previous decrees had gone essentially unenforced and there was often little they could do about this."
Två författarintervjuer med samma författare om samma bok, som handlar om sjöhandeln längst med persiska golfen och väster Indiska oceanen. Känns väldigt passande för Kopparhavet:
"Monsoon Voyagers follows the voyage of a single dhow (sailing vessel), the Crooked, along with its captain and crew, from Kuwait to port cities around the Persian Gulf and Western Indian Ocean, from 1924 to 1925. Through his account of the voyage, Fahad Ahmad Bishara unpacks a much broader history of circulation and exchange across the Arabian Sea in the time of empire. From their offices in India, Arabia, and East Africa, Gulf merchants utilized the technologies of colonial capitalism — banks, steamships, railroads, telegraphs, and more — to transform their own regional bazaar economy. In the process, they remade the Gulf itself. Drawing on the Crooked's first-person logbooks, along with letters, notes, and business accounts from a range of port cities, Monsoon Voyagers narrates the still-untold connected histories of the Gulf and Indian Ocean. The Gulf's past, it suggests, played out across the sea as much as it did the land.
Monsoon Voyagers doesn’t just tell a vivid, imaginative narrative—it teaches. Each port-of-call chapter can work as a stand-alone module. And the brief “Inscription” interludes double as turn-key primary-source labs—perfect for document analysis, quick mapping, and mini-quant work with weights, measures, and credit instruments. It invites undergraduates into a connected oceanic world and the big questions of world history, while graduate students get a method—how to read vernacular archives across scales and languages to design their own transregional, archive-driven projects.
A quick heads-up: Traditional local musical interludes (see below for credits and links) will punctuate our voyage as chapter markers you can use to pause and reflect—as we sail from Kuwait to the Shatt al-Arab, then out across the Gulf to Oman, Karachi, Gujarat, Bombay, and the Malabar coast. We’ll return via Muscat and Bahrain, dropping anchor once more in Kuwait."
"In 1924, the Al-A‘waj, also known as the Crooked, set sail from Kuwait on a trading journey around the Persian Gulf, through the Strait of Hormuz, to Western India and, eventually, back to the Gulf. Dhows had sailed this route for centuries—and would continue to sail it for a few more decades still.
Fahad Ahmad Bishara talks about this specific 1924 journey in his book Monsoon Voyagers: An Indian Ocean History (U California Press, 2025). As the Crooked travels the waters of the Indian Ocean, Fahad covers topics like international law, the importance of debt, piracy, how information spread from port to port, and the Arab diaspora (among many other topics)
Fahad is Associate Professor of History and Rouhollah Ramazani Professor of Arabian Peninsula and Gulf Studies at the University of Virginia. He is also the author of A Sea of Debt: Law and Economic Life in the Western Indian Ocean, 1780–1950."
Monsoon Voyagers doesn’t just tell a vivid, imaginative narrative—it teaches. Each port-of-call chapter can work as a stand-alone module. And the brief “Inscription” interludes double as turn-key primary-source labs—perfect for document analysis, quick mapping, and mini-quant work with weights, measures, and credit instruments. It invites undergraduates into a connected oceanic world and the big questions of world history, while graduate students get a method—how to read vernacular archives across scales and languages to design their own transregional, archive-driven projects.
A quick heads-up: Traditional local musical interludes (see below for credits and links) will punctuate our voyage as chapter markers you can use to pause and reflect—as we sail from Kuwait to the Shatt al-Arab, then out across the Gulf to Oman, Karachi, Gujarat, Bombay, and the Malabar coast. We’ll return via Muscat and Bahrain, dropping anchor once more in Kuwait."
Fahad Ahmad Bishara talks about this specific 1924 journey in his book Monsoon Voyagers: An Indian Ocean History (U California Press, 2025). As the Crooked travels the waters of the Indian Ocean, Fahad covers topics like international law, the importance of debt, piracy, how information spread from port to port, and the Arab diaspora (among many other topics)
Fahad is Associate Professor of History and Rouhollah Ramazani Professor of Arabian Peninsula and Gulf Studies at the University of Virginia. He is also the author of A Sea of Debt: Law and Economic Life in the Western Indian Ocean, 1780–1950."
Faehrengaust
Swashbuckler
Spelar Assassin's Creed Valhalla för tillfället och gillar hur de använder begreppet Drengr. De verkar ha träffat helt rätt i användandet.
Drengr är ett informellt hedersbegrepp eller ideal för krigare i vikingatida samhället. Förekommer mest i Skandinavien och finns bland annat på flera runstenar som eftermäle åt krigare (“hann var drengr góðr” = “han var en god drengr”). Förekommer också i sagor och kunde styra känslan för rätt eller fel mer än lagar.
I korthet går Drengr ut på att:
OBS: Detta gör inte vikingen till någon trevlig figur. Man kan mycket väl våldta, misshandla, mordbränna, plundra, ta trälar, etc och fortfarande vara en god Drengr. Det finns ingen som helst "godhet" i vår tids bemärkelse i ordet.
---
I rollspel kan man använda Drengr eller liknande begrepp för moraliska konflikter och som grund för äventyr, ex:
Drengr är ett informellt hedersbegrepp eller ideal för krigare i vikingatida samhället. Förekommer mest i Skandinavien och finns bland annat på flera runstenar som eftermäle åt krigare (“hann var drengr góðr” = “han var en god drengr”). Förekommer också i sagor och kunde styra känslan för rätt eller fel mer än lagar.
I korthet går Drengr ut på att:
- Visa mod i strid eller fara
- Vara lojal mot sin herre, släkt eller besättning (just besättning verkar ha varit en viktig grupp att tillhöra, långt mer betydelsefullt än att bara nöjeskryssa tillsammans)
- Hålla sitt ord och fullfölja hämnd eller skyldighet
- Inte fly, svika eller handla fegt
OBS: Detta gör inte vikingen till någon trevlig figur. Man kan mycket väl våldta, misshandla, mordbränna, plundra, ta trälar, etc och fortfarande vara en god Drengr. Det finns ingen som helst "godhet" i vår tids bemärkelse i ordet.
---
I rollspel kan man använda Drengr eller liknande begrepp för moraliska konflikter och som grund för äventyr, ex:
- Någon är ska dömas. Om hen är oskyldig så är hen fortfarande en god Drengr i omgivningens ögon, men annars så förlorar hen statusen. Det kan vara en av rollpersonerna som ska dömas eller så kan de hjälpa till med bevis eller vara de som ska döma. Om personen förlorar sin Drengr status så kan det påverka släkt, besättning eller hela byggden.
- En av rollpersonernas fiender visar sig vara mer Drengr än deras allierade/uppdragsgivare. Hur göra?
- En ed svuren av rollpersonernas eller någon vän visar sig leda till något väldigt dåligt. Men det är inte Drengr att bryta en ed.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
Sådant här gäller ofta med heders- och ärobegrepp. Det handlar om att ha våldskapital, inte om att vara god.
Och i rättsförfarandet du tar upp är den faktiska bevisfrågan helt sekundär - allt handlar om hur rätten känner för att döma, om du kan visa upp tolv karaktärsvittnen, om ni kan skrämma upp domarna, och så vidare.
Quadrante
Grisbonde
Använder typ) principen bakom Drengr i Skodon för de sociala principerna Uppdelad (börd,hävd,lov,skuld och gäld) ger de olika värderingar man lever efter vilka alla ger ens status och anseende, strukturerat men fortfarande flexibelt och abstrakt. Inte ett heder och ära som en given poäng man samlar på sig, utan mer ledtrådar för spelaren att fundera över.
Mäts med DP=Drengrpoängr.
Presentationen av skuld/krediter som i praktiken betalning vid ca. 30.00 är även intressant för allmänt ekonomiskt världsbyggande.Två författarintervjuer med samma författare om samma bok, som handlar om sjöhandeln längst med persiska golfen och väster Indiska oceanen. Känns väldigt passande för Kopparhavet:
"Monsoon Voyagers follows the voyage of a single dhow (sailing vessel), the Crooked, along with its captain and crew, from Kuwait to port cities around the Persian Gulf and Western Indian Ocean, from 1924 to 1925. Through his account of the voyage, Fahad Ahmad Bishara unpacks a much broader history of circulation and exchange across the Arabian Sea in the time of empire. From their offices in India, Arabia, and East Africa, Gulf merchants utilized the technologies of colonial capitalism — banks, steamships, railroads, telegraphs, and more — to transform their own regional bazaar economy. In the process, they remade the Gulf itself. Drawing on the Crooked's first-person logbooks, along with letters, notes, and business accounts from a range of port cities, Monsoon Voyagers narrates the still-untold connected histories of the Gulf and Indian Ocean. The Gulf's past, it suggests, played out across the sea as much as it did the land.
Monsoon Voyagers doesn’t just tell a vivid, imaginative narrative—it teaches. Each port-of-call chapter can work as a stand-alone module. And the brief “Inscription” interludes double as turn-key primary-source labs—perfect for document analysis, quick mapping, and mini-quant work with weights, measures, and credit instruments. It invites undergraduates into a connected oceanic world and the big questions of world history, while graduate students get a method—how to read vernacular archives across scales and languages to design their own transregional, archive-driven projects.
A quick heads-up: Traditional local musical interludes (see below for credits and links) will punctuate our voyage as chapter markers you can use to pause and reflect—as we sail from Kuwait to the Shatt al-Arab, then out across the Gulf to Oman, Karachi, Gujarat, Bombay, and the Malabar coast. We’ll return via Muscat and Bahrain, dropping anchor once more in Kuwait."
Quadrante
Grisbonde
Skulle gärna spela med skuld/kredit istället för ”mynt i fickan”, till exempel att man har en skuld i en stad/hos en person och kredit att nyttja hos en annan person /stad. Det är ju inte särskilt mycket mer arbete och ger lite förankring.
Faehrengaust
Swashbuckler
Det håller jag inte med om.
Lagen var viktig och rättssystemet någorlunda fungerande. Kan så klart inte jämföras med dagens samhälle, men det var långt ifrån något laglöst system med enbart den starkes rätt.
Däremot var lag och rättvisa annorlunda än vad vi tänker på idag.
Rättssystemet var tvunget att vara någorlunda fungerande med tanke på hederskulturen. Om man inte kunde komma överens genom laglig väg så uppstod långa konflikter med blodshämnd och då krackelerade hela samhället. Rättssystemet fanns där för att förhindra det och det lyckades i de flesta fall vilket ledde till ett fungerande samhälle som kunde producera enormt kostsamma flottor fullt utrustade med manskap. Det hade aldrig fungerat om samhället varit konstant fastlåst i släktfejder.
Sen är det så klart så att många av sagorna tar just upp fall där rättvisan misslyckas och det blir släktfejder. Det är de intressanta fallen att berätta om i stället för att berätta om alla de gånger som tinget lyckades avvärja en fejd, ty "ja, och då dömde de Torleif till mansbot och så var allt bra med det" blir ingen spännande saga.
Något vi moderna människor kan glömma bort är att lag och rättssystem ytterst inte är till för att alla ska få rättvis behandling och att alla brott ska klaras upp. De är till för att vi ska ha ett samhälle som inte brakar ihop när folk börjar ignorera våra sociala kontrakt och tar "lagen i egna händer". Så har det alltid varit och så är det egentligen idag också även om vi kan unna oss mer än bara det minimala idag.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
En stor skillnad här är om domaren är en medlare, eller en auktoritet. Medlaren tar du och motparten ett fall till (det händer inte ens om ni inte är överens om den medlaren till att börja med), och det är bara respekten för medlaren och att ni faktisk vill ha ett avgörande som gör att den förlorande parten inte bara skiter i det. Vi ser jätteofta den sortens roller även i samtida hederskulturer, och inte sällan som ett sorts understratum även i lagburna samhällen (som informella Sharia- eller Romani Kris-domstolar i Europa, eller inom organiserad brottslighet).
Läget är ett helt annat när man har en auktoritet. Auktoriteten är mäktig nog att tvinga folk att godta domsluten, och kan intervenera på egen hand på ett vis en medlare aldrig skulle kunna.
En cool sak med Glorantha är att vi ser bägge systemen i aktion.
Läget är ett helt annat när man har en auktoritet. Auktoriteten är mäktig nog att tvinga folk att godta domsluten, och kan intervenera på egen hand på ett vis en medlare aldrig skulle kunna.
En cool sak med Glorantha är att vi ser bägge systemen i aktion.
Quadrante
Grisbonde
Hederskulturen dikterar även hur domaren agerar, lagen reglerar vilken norm som ska gälla. Dommaren är ju inte en ”annan” utan vemhelst som har maktmedel att upprätthålla ”sin dom”. För att rättfärdiga den, använder man sig av lag och hävd.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 10,220
I medlingssituationen har "domaren" också ett väldigt personligt intresse att komma fram till en dom som bägge parter accepterar (om än inte nödvändigtvis gillar). Den värdefulla respekten som en sådan medlare är beroende av att man kan leverera fungerande domslut.