Jag är fortfarande väldigt grön i hobbyn, bara spelat rollspel kanske 3-4 år (och då inte konstant).
Vad jag tänker spontant om man vill ha en ny spelvärld och inte nya regler är att ta ett befintligt regelverk, sen läsa en serie böcker (t.ex. Wheel of time?) och smälla på det på lämpligt regelsystem?
Problemet där är väl att sådana böcker sällan är strukturerade på ett rollspelsvänligt sätt, och världsbyggena är sällan anpassade för rollspelande. Inte sällan finns det ju någon form av central Stor Hemlighet, eller en central Stor Berättelse / Stort Hot… Och det betyder att ens egna rollpersoner antingen ska traska i samma fotspår som bokens huvudpersoner, eller så ska de spela någon form av B-hjältar eller statister.
Och för all del kan väl det vara kul – men för min del försvinner en hel del av det som får mig att vilja spela i en värld, om allting coolt redan gjorts av någon annan.
Sedan tycker jag spelvärldar blir som bäst om de anpassas efter en specifik typ av spelande – mitt favoritexempel (som inte är ett av mina egna spel) är Mutant City Blues, som är en superhjältevärld – men den skulle funka rätt dåligt om man försökte köra en actionfokuserad superhjältekampanj a' Marvel i den, för den är anpassad för att köra CSI-inspirerade lösa-brott-med-superkrafter-inblandade-scenarier.
(Andra föredrar generella spelvärldar där man kan "göra vad som helst". För mig blir det dock spelvärldar som är ganska dåliga på allt, istället för att vara bra på en specifik grej…)
Det som jag inte förstår dock är följande. Låt oss säga att det släpps en ny regelbok med tema X. Om det bara är en bok, hur djupt kan det bli lore-wise? Borde inte möjligheterna till en ny upplevelse bli djupare desto mer material till ett specifikt spel? Eller "tömmer" man ett spel på möjligheter efter x speltillfällen?
Tömmer och tömmer… Jag gillar ju att göra ordentliga kampanjer som gräver i spelvärldarnas Stora Hemligheter. När de väl är avslutade så är jag inte så intresserad av att fortsätta spela…
Men, om man hellre spelar "mindre" historier på lägre nivå så att säga, så räcker ju såklart varje spelvärld längre. Men jag vill ju utforska många olika världar – det finns så många olika därute, med så många Stora Hemligheter och konflikter att utforska.
Det är som med datorspel – en del gillar att bara spela ett och samma spel hela tiden. Jag gillar spel man kan bli klar med, gärna ganska fort, för et finns så jäkla många balla spel därute som jag vill uppleva och livet är kort.
