Vilken media har inspirerat ditt rollspelande mest?

Lanina

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
199
Location
Stockholm
Var osäker på om den här tråden skulle höra bäst hemma i Kultur eller i Rollspel. Men det jag är ute efter är: vilka filmer/böcker/serietidningar/spel/etc har varit en återkommande inspirationskälla för rollspel? Oavsett om det gäller som inspiration för att skapa äventyr, rollpersoner, miljöer, sättet att spelleda, vad som. Jag är främst ute efter skönlitterära berättelser här, oavsett format. Inte t ex historiska epoker eller filosofiska läror.

Här är min lista på fyra stycken verk som inspirerat mig gång på gång:

1. Twin Peaks varit en sådan återkommande inspiration. Det stora persongalleriet, den mystiska stämningen, kombinationen av "vanliga" hemligheter (brottslighet, arvstvister, kärlekstrianglar mm) och övernaturligheter. Estetiken. En begränsad plats att förhålla sig till. Av naturliga skäl har den framför allt inspirerat mig till att spelleda skräck- och mysterierollspel, och ofta övertygat mig till att förlägga en hel del av dem till 90-talet.

2. Sailor Moon. Det fanns en annan typ av mystik här. Inte mustig och krypande som i Twin Peaks. Utan glittrig och spännande. Stjärnor och planeter! Hemliga identiteter! Coola, snygga skurkar! Varje gång jag har spellett något som handlar om tonåringar i en modern setting, så är det Sailor Moon som är min främsta inspirationskälla - inte något annat. Har tagit inspiration från det både till ett äventyr i Thirsty Sword Lesbians, och till min hemmasnickrade År Noll-grej ("Millenniumarkivet"), och t o m skapat färdiga SLPer till Eon IV (rövarbandet "Månkrigarna"). Miljöer och skurkar från 90-talsanimen inspirerade mig också när jag spelledde mitt hemmasnickrade regelblandande äventyr "Världen mellan världar".

3. Dwarf Fortress. Inget annat verk har påverkat min syn på dvärgar som fantasyras lika mycket. Jag har spelat Dwarf Fortress-aktiga dvärgar i Dungeons & Dragons i två olika kampanjer, och spelat ett Fiasco!-äventyr i Dwarf Fortress-setting. Med flit har jag inte med särskilt mycket dvärgar när jag spelleder Eon, för att jag är rädd för att råka blanda in för mycket Dwarf Fortress av misstag i mitt Mundana.

4. Persona 2: Eternal Punishment, ett gammalt Playstationspel, också varit en stor inspirationskälla, bland annat till "Millenniumarkivet" och "Världen mellan världar". Soundtracket har snurrat på bra när jag planerat andra rollspel också. Hela grejen i Persona-spelen, med att lite grann välja vem man vill vara idag och kanalisera krafter från hjältar och monster, känns som en bra inspiration till rollspel i sig.
 
The Lion in Winter: Har inspirerat alla mina politiska kampanjer. Så här gör du en tryckkokare av olika intressen, vendettor och hungrar så att det blir kul att spela!
 
Böcker i allmänhet, främst Tordyveln flyger i skymningen, Trollkarlen från övärlden, Sagan om Ringen, Trälarnas tid och etymologisk ordbok, men även filmer som Ivanhoe, Bröderna Lejonhjärta, Korpen flyger och serietidningar i allmänhet … Fantomen, Prins Valiant med flera. När jag tänker efter så finns där en del illustratörer och konstnärer också.
 
Inte nödvändigtvis i denna ordningen även om ettan definitivt är korrekt.

1. Världhistorien
2. Nyheterna
3. Wikipedia
4. Mytologi ifrån vår värld
5. Tre Musketörerna
6. Diverse rollspelsmoduler
7. 90-tals independentfilm (Pulp Fiction, Usual Suspects, Fight club med mera). Vampyrfiktion och Marvelserier
 
Vid sidan av verkligheten är det mest återkommande som jag inspireras av när jag försöker göra intressanta miljöer, personer och situationer antagligen ett urval av Star Wars, Star Trek, Marvel och DC.
 
Böcker: Sagan om ringen, Prins av de gudafödda, Trollkarlen från övärlden, Taran Vandraren, m.fl.

Filmer: Labyrinth, Willow, Excalibur, Ladyhawke, m.fl.

TV-serier: Bumbibjörnarna, Robin Hood (BBC:s serie från 80-talet)

Serier: Johan & Pellevin
 
1. Sagan om Ringen
2. Nausicaää of the Valley of Wind
3. Perdido Street Station
4. The Borgias
5. Fallout (digitala spel)

Dessa återkommer jag till ständigt. Sagan om Ringen kanske inte så mycket längre men det är ju själva fundamentet så går liksom inte att bortse ifrån.

Det finns nog fler, och det går ju lite upp och ner i perioder, men just nu är det dessa jag kommer på. Alla dessa är sådana jag blev golvad av och inte kunnat släppa.
 
Melmoth av Sarah Perry är en bok som fångar mycket av det jag vill förmedla när jag spelleder lovecraftska mysterier, men framförallt är det nog böcker i största allmänhet som inspirerar mitt spelledande. Jag läser förhållandevis lite fantastik, men tycker mycket utanför genren kan ge oerhörda uppslag till en spelsession.

(tycker det är lite synd att denna tråd aldrig flög)
 
Last edited:
Från ungdomen
Böcker: Sagan om ringen, Terry Pratchett (Skivvärlden), Robert Jordan

Filmer/TV-serier: Willow, Excalibur, Alien, The Barbarians, Conan, Star Wars, Babylon 5, Star Trek

Spel: Wonder Boy, Zelda
 
I början av min karriär (80-tal och in på 90-tal)) så var det mest böcker: Sagan om Ringen, Avalons dimmor, Grottbjörnens folk, Dragonlance-böckerna, klassiker som Tre musketörerna och Robinson Crusoe, etc. Asterix-tidningarna bidrog också. Det handlade mycket om att få inspiration för äventyr, dvs själva handlingen. Det fanns heller inte så mycket fantasy att välja på då så man fick ta det som fanns.

I mitten av min karriär så blev jag mindre inspirerad av skönlitteratur och det blev mer böcker och tidskrifter om historia/vetenskap. Läste dock mycket skönlitteratur fortfarande så det tog sig säkert in på något sätt. Även musik (t.ex. Deep Purple och Pink Floyd) kunde bidra, skapade t.ex. vampire-äventyr baserade på specifika låtar (Sisters of Mercy). Nätet började också bli en inspirationskälla.

Sent i min karriär och fram till idag har min inspiration blivit mer medveten och selektiv. Jag söker efter media som passar ämnet i mitt nyaste projekt. Dataspel har blivit en viktig inspirationskälla, mycket tack vare det visuella. Även TV-serier funkar. Poddar har också seglat upp som en favorit de senaste åren. Jag söker numera mer efter stämningsdetaljer än något annat.

---

Top 3:
  1. Tolkien - hans böcker fanns när jag började och de betydde oerhört mycket. Utbudet på fantasy (som jag var mest intresserad av) var annars rätt skralt.
  2. Faktaböcker - dock svårt att peka ut någon specifik bok. Blev viktiga när jag hade blivit varm i kläderna som spelledare och de är viktiga än idag.
  3. "Rollspelslitteratur" - Tänker då t.ex. på Dragonlance, Warhammer-novellerna, etc. De var viktiga i början och mitten av min rollspelskarriär för att bygga upp bilden av rollspelsvärlden som spelades. Lättlästa och satte en i rätt stämning för världen.

---

Sen har andra rollspel alltid varit en bra inspirationskälla. Även om jag spelleder spelet X så kanske jag samtidigt håller på att läsa ett annat spel och då uppstår intressanta tankar. Att läsa rollspel inspirerar.

Och icke att förglömma, promenader. Det är visserligen inget media, men promenader ute på stan och i naturen har gett många uppslag. Min mest kreativa tid var precis när jag flyttade till Köpenhamn (där jag bodde i drygt ett halvt år). En ny stor stad som jag kunde promenera runt i varje dag och se massor av nya saker som gav massor av inspiration.

---

Det nyaste tillskottet till inspirationskällor är AI (t.ex. ChatGPT). Kan mycket väl vara att det blir min största inspirationskälla framöver.
 
Tror att Michel Houellebecq och Arnon Grunberg varit mina större inspirationskällor för rollspel på senare år. Har inte läst böckerna, men filmerna Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och till viss del En man som heter Ove gav mig också en hel del inspiration till spel och rollpersoner.
 
Det är ju en salig blandning av film, tv-serier och dator- eller tv-spel.
Fantasy - samtliga fantasyfilmer som finns där ute, Legend, Sagan om ringen, Xena; Warrior Princess, Star Wars, Robin Hood m.fl. Final Fantasy, Diablo, Baldurs Gate m.fl.
Sci-fi - Star Wars, Cyber City Oedo 808, Blade Runner, Alien, Aliens, Star Trek, m.fl. The Dig, m.fl.
 
Som många andra här har jag inspirerats av en mängd olika böcker, filmer, andra spel mm. Men jag kommer att tänka på två saker som gett mig specifik inspiration.

Soloäventyret Citadel of Chaos (eller rättare sagt den svenska översättningen Ondskans Borg) gav mig redan på 90-talet inspiration till äventyr där rollpersonerna infiltrerar någon sorts fientligt fäste som är så pass löst organiserat att de kan röra sig ganska fritt där. Interagera med märkliga invånare. Förhandla och nästla sig in.
Två gånger har jag skrivit och spellett sådana äventyr och utmaningen har varit att förmedla till spelarna att detta inte är en borg som de ska storma genom strid från rum till rum.

Playstation 2-spelet Wizardry - Tale of the Forsaken Land gjorde ett bestående intryck på mig. Det var inte det första spelet som går ut på att utforska en megadungeon bit för bit och mellan varven gå upp till en stad på ytan för handel och återhämtning. Långt innan fanns ju diverse roguelikes, Diablo 1, och så vidare. Men stämningen i just det här spelet var väldigt speciell. Jag ska någon gång i livet köra en hel kampanj med en megadunge under en stad. Jag har en del prep skriven... en dag ska det bli av.
 
Radioteatrar, som Hjältar och monster på himlavalvet. Böcker, Sagan om Ringen såklart, De överlevande, Neuromancer. Serietidningar som Western, Spindelmannen. Faktaböcker och "faktaböcker", alla dessa med medeltida städer, hur borgar såg ut, katedraler osv osv, men också sådant som Myter och mysterier. Osv. Filmer och tv-serier, ex. Labyrinth, Dark Crystal, Oändliga historien, V etc.
 
TV & film
X-files - jag skapade en svensk byrå (med säte i Göteborg, i en av villorna vid Näckrosdammen), lett av SLPn Sune, en godmodig, lite blyg man i 50-årsåldern. Detta spelade vi under massor av år. Eget regelsystem.

Andra rollspel
Werewolf – X-filesbyrån (se ovan) kom att liera sig med en varulvsklan på Hisingen för flera gemensamma uppdrag.
Over the Edge - flera uppslag och äventyrstrådar från detta spel hittade också sin väg in i min göteborgska x-filesmiljö.

Kultur
Konst - jag använde massor av udda konst som uppslag för äventyr i nämnda x-filesmiljö.
Tidningar (såväl seriösa som amerikansk sensationspress, ni vet av typen som listar Elvis-sightings) - gav också uppslag för många x-filesliknade äventyr.
Mytologi - x-filesbyråns agenter jagade Arken (som i Indiana Jones, men nu baserat på traditionen att den via Elefantine hamnat i Aksum i Etiopien; spelarna hann norpa den framför ögonen på Mossad!). Diverse änglar och demoner hämtade från judeo-kristen tradition dök också upp under åren.

Alla andra spel vi spelat har antingen varit helt egenskapad generisk fantasy, eller köpespel rakt av (ofta dock med ett av mig skapat regelsystem istället för originalets).
 
Last edited:
Den här tråden har fått mig att inse hur lite jag inspireras av… media, på det sättet som en del av er verkar.

Liksom, specifika media har väl för all del inspirerat specifika projekt, så är det ju. Null State är ju i princip Global Frequency, och Rotsystems omvärld hade nog inte sett ut som den gör utan Axa. Jag har fortfarande kommande projekt inspirerade av typ Transformers och annat jag gillar.

Jag har också som många andra ett gäng ungdomssynder i bagaget där jag utan större framgång försökt adaptera olika filmer (Aliens, Pitch Black osv) till rollspelsäventyr. Men för det mesta funkar det ju inte; film är för linjärt.
 
Lanina said:
4. Persona 2: Eternal Punishment, ett gammalt Playstationspel, också varit en stor inspirationskälla, bland annat till "Millenniumarkivet" och "Världen mellan världar". Soundtracket har snurrat på bra när jag planerat andra rollspel också. Hela grejen i Persona-spelen, med att lite grann välja vem man vill vara idag och kanalisera krafter från hjältar och monster, känns som en bra inspiration till rollspel i sig.
Click to expand...
Intressant. Jag har sedan ett bra tag velat göra någonting med Persona/SMT i rollspelsväg. Lär nog dröja länge innan det blir av, om någonsin, men fick hem det relativt nyligen översatta SMT 3 Tokyo Conception rollspelet med förhoppning att kunna anpassa det till en förapokalyptisk urban fantasy setting. Mer i stil med SMT Devil Summoner/Soulhackers och Persona 1 och 2 dualogin som ju känns mer tonmässigt som SMT än Persona serien post-Persona 3.
 
Last edited:
Överlag är det japansk media som verkligen har influerat mig djupast. Jag tror det är för att det bästa av den manga och anime jag kom i kontakt med som tonåring och ung vuxen hade en nivå av djup i karaktärsskildringar och narrativ som var i princip unheard of inom visuell historisk/fantasy i väst. I synnerhet gillade jag att dessa verk hade nyanserade antagonister som inte var solklara skurkar, och det är nog ingen slump att rollspelet jag sedan valde att jobba med i 20+ år var Eon, som uttryckligen tar avstånd från dikotomin ont-gott.

De verk som influerat mig allra mest är:

Neon Genesis Evangelion: Jag såg detta mästerverk till tv-serie första gången i sena tonåren, och det lämnade ett mycket djupt intryck som format hela min karriär. Karaktärsskildringarna, psykologin, actionscenerna, musiken, det magnifika bildspråket, de knarkiga apolyptisk-bibliska allusionerna, men i synnerhet de oförglömliga, karaktärsdrivna plot twistsen, gör att det är och förblir den bästa tv-serie som någonsin gjorts.

Blade of the Immortal: En bitterljuv, poetisk, mycket våldsam och ofattbart vältecknad samurajmanga med otroliga karaktärsporträtt och autistisk nivå av historisk korrekthet, ett tematiskt och narrativt mästerverk.

Conan - Barbaren: Den svenska serieutgivningen, i regel baserad på amerikanska original från 70-80-talet. Jag läste initialt de tidningar som fanns i butikerna när jag växte upp, dvs den sena svartvita utgivningen på 90-talet, men på antikvariat sökte jag mig senare tillbaka till äldre utgivning. Mycket ojämn, likt många episodiska serier, men en hel del äventyr var oförglömliga och jag är än idag besatt av vissa av deras troper.

Babylon 5: En fantastisk scifi-tv-serie som för mig etablerade en ny nivå av story arcs och långsiktigt berättande, och även solid worldbuilding. Den var episk i sitt scope och definitivt ojämn, men är än idag ett blueprint för vad jag tycker är coolt och fascinerande inom science fiction.

Rome: En HBO-tv-serie som kanske inte kräver någon närmare presentation. Förmodligen en av de bästa historieskildringar som någonsin gjorts, en masterclass i fisktanks-design och i att skildra karaktärer som är likeable trots att de förkroppsligar sin tids sunkiga värderingar på ett upplevt autentiskt vis.

Silmarillion: Bitterljuv mytologi och fängslande epik klädd i en trollbindande magnifik språkdräkt och den bästa worldbuilding som gjorts inom något medium. Ska man bara läsa en fantasybok i livet ska man läsa Silmarillion, den är genren på sin absoluta topp och har aldrig blivit överträffad.

NieR Automata: By far den senaste på listan, upplevde detta spel för första gången så sent som i fjol. Men som narrative designer måste jag nämna Nier Automata. Det är en magnifik upplevelse, med otrolig gameplay, underbar musik, solid worldbuilding och fängslande story, men i synnerhet har det den bästa narrativa design jag sett. I NieR Automata sätts narrativet kompromisslöst i fokus i varenda designval, till nivån att till och med tutorialen och menyerna är diegetiska, att man kan dö och få game over av att uneqippa sitt brain chip eller äta en konstig fisk, och att UI-element och player convenience-features är items man måste equippa i sin HUD - man kan till och med battla Square Enix CEO som dold boss. Otroligt immersivt och otroligt ambitiöst, en typ av spel som bara kan åstadkommas när stjärnorna står rätt, och excentriska game designers får helt fria tyglar och till synes obegränsad budget.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top