Vilka rollspel borde man testa?

[Troberg]

Burning Wheel är som när de i en av de usla Jurassic Park uppföljarna genmanipulerar fram en ny dinosaurie som inte är en riktig dinosaurie som fanns utan som är en dinosaurie Dracula. Eller som när KFC gjorde en rätt som de kallade The Double Down som var en ost och bacon röra mellan två bitar friterad kyckling så du inte kunde äta den utan att bränna händerna. Eller som när ett barn på en buffé häller ihop alla de olika typerna av läsk till en fruktansvärd blanding som de sedan hävdar smakar gott.

Vart vill du komma? Du blandar bra och dåliga saker, vilket gäller?

 

[ceruleanfive]

Burning Wheel

Vänder upp och ner på maktpositionerna för spelledare och spelare. Spelmekaniskt behåller det mycket av det som gör klassiska rollspel, särskilt de kring 90-talet, engagerande då det finns mycket rörliga delar i det som är stimulerande i spel.
För många kan Burning Wheel verka vara ett obestigbart berg av regler, och det är till viss del sant, men de uppmuntrar och vägleder spelet i en dramatisk och trovärdig riktning.

För de som verkligen vill känna på ett spel där reglerna puttar ens karaktär i en riktning mot att bli utmanad, och där man som spelare får driva berättelsen åt det håll man vill, så finns inget spel där ute som gör det på samma sätt.

Lust att testa nästa konvent @ceruleanfive ?

Bra bidrag! Jag har kört en kampanj och tycker absolut att det är relevant för allmänbildningen.

 

[God45]

Vart vill du komma? Du blandar bra och dåliga saker, vilket gäller?

Jag ville mest beskriva det. Bra och dåligt är fel termer som så ofta när det kommer till konst.

 

[Gustav Lorentz]

Man borde definitivt någon gång spela något extremt regellätt, som t.ex. Cthulhu Dark. Risken är dock att det sedan känns näst intill omöjligt att återgå till mer reglekomplexa spel! (Det hände mig...)

 

[CapnZapp]

ingen borde någonsin spela rollspel skrivna på engelska

 

[CapnZapp]

Vart vill du komma? Du blandar bra och dåliga saker, vilket gäller?

Säg att du älskade den utan att säga du älskade den

 

[robinsuu]

Jag tar varje chans att rekommendera Ker Nethalas. En spelledarlös dungeoncrawler som är designad för att spela solo eller co-op. Gränsfall till brädspel utan bräde. Antingen tar man en blank karta (kanske från Dyson Logos) som fylls på vartefter man utforskar varje rum, eller så genererar man kartan med hjälp av bokens dungeonmorphs medan man spelar.

Det är mörkt, brutalt och crunchigt med massor av saker att hålla koll på, men procedurerna är så välskrivna att efter ett tag kommer man in i ett flow. Det finns mängder av förmågor och "masteries" för att göra i princip vilken karaktär som helst. Precis den sortens spel jag aldrig skulle vilja spela med en grupp, men som jag hemma i egen kammare (eller med en kompis) tycker är jätteroligt. För att dra en parallell till tv-spelsvärlden: Gillar man Dark Souls och Diablo så gillar man nog Ker Nethalas.

Har man aldrig provat att spela solo förut så kan jag varmt rekommendera detta. Det strukturerade upplägget och procedurerna är spelets styrka och gör att det känns som att du faktiskt spelar. Till skillnad mot t ex. Ironsworn, där du måste fylla i så många luckor att du lika gärna kan skriva en bok.