Vilka moderna företeelser förstör din känsla i en standard fantasy värld?

Vilka av dessa företeelser tar dig ur känslan eller får dig att känna att vi inte längre befinner os

  • Total voters
    78
Bombu said:
Jag kommer inte ihåg detaljerna, men i huvudsak blev det hur saker "borde" vara, och hur saker "inte" borde vara.

hur spelet skulle styras.

Så ganska mycket en känsla av tvång hur saker och ting funkar.
Click to expand...
Ok, så det var inget som fanns i spelet i fråga utan något som (delar av?) spelgruppen tog med sig in i ett fantasyspel?
 
verlandes. said:
Nu var det ju inte fantasy, men tänker att det finns utrymme för samma sorts obstinata historiekorrekthet i fantasy.
Click to expand...

I fantasy, science fiction, modern tid, allt. Alla settings där spelarna kan känna till någonting om företeelser i settingen kan ge sådana reaktioner.
("Nej, de dök faktiskt inte upp förrän runt år 1000 i Tredje Åldern!"; "Den typen av myror finns ju inte i barrskog! De finns bara i lövskog."; "Nämen, så snabbt kan människor ju faktiskt inte springa."; "En svart drake här ute i öknen? Det kan inte stämma, de bor ju i träskmarker!")
 
erikt said:
I fantasy, science fiction, modern tid, allt. Alla settings där spelarna kan känna till någonting om företeelser i settingen kan ge sådana reaktioner.
("Nej, de dök faktiskt inte upp förrän runt år 1000 i Tredje Åldern!"; "Den typen av myror finns ju inte i barrskog! De finns bara i lövskog."; "Nämen, så snabbt kan människor ju faktiskt inte springa."; "En svart drake här ute i öknen? Det kan inte stämma, de bor ju i träskmarker!")
Click to expand...
Alltså, det här är nog ett beteende som de flesta tycker rätt illa om, men frågeställningen gäller vilka dessa "historiskt korrekta" fantasysettings faktiskt är. Men jag tolkar de flestas svar, inklusive ditt, att det främst handlar om beteenden i vissa spelgrupper.
 
erikt said:
I fantasy, science fiction, modern tid, allt. Alla settings där spelarna kan känna till någonting om företeelser i settingen kan ge sådana reaktioner.
("Nej, de dök faktiskt inte upp förrän runt år 1000 i Tredje Åldern!"; "Den typen av myror finns ju inte i barrskog! De finns bara i lövskog."; "Nämen, så snabbt kan människor ju faktiskt inte springa."; "En svart drake här ute i öknen? Det kan inte stämma, de bor ju i träskmarker!")
Click to expand...
Ja, jag hoppade över att SLa 40k när jag märkte att en spelare kunde loren bättre och dessutom gärna rättade mig om den. Jag behöver inte den energin som SL...
 
zonk said:
Ja, jag hoppade över att SLa 40k när jag märkte att en spelare kunde loren bättre och dessutom gärna rättade mig om den. Jag behöver inte den energin som SL...
Click to expand...

Om du vill straffa den spelaren så kan jag mata dig med den äldsta, värsta och dummaste 40k loren. Sensei, Obiwan Sherlock Cluseau, Little Sisters of Purification…
 
För mig tror jag att ambitionen att rota saker i historien – vilket inte nödvändigtvis är samma sak som "historisk korrekthet" – mest handlat om att undvika lite mer slentrianmässiga bitar av fantasyn. Det handlar alltså mer om att fantasy ofta bygger på en rätt klyschig och förenklad bild av vår historia till att börja med, och att då faktiskt läsa på om historia har varit ett sätt att nyansera och ta in oväntade element. Jag tänker på att undvika sådant som att alla bönder klär sig gråbrun säckväv, att kungen är en sorts absolut envåldshärskare som kan domdera hur han vill, att kyrkan är en bister monolit som bränner folk på bål om de ifrågasätter minsta lilla, med mera – det blir för mig roligare att titta på historia och hitta exempel på hur samhället var avsevärt mer komplext.
 
När jag spelleder fantasy är jag väldigt medveten om hur lite hänsyn jag visar såväl historisk korrekthet och vattentät inre logik. Jag tror jag tänker det mer som ett slags impressionism, där känslan går före. Kan dock avundas de som verkligen hänger sig att vara nära verkligheten - jag har inget intresse av det, men det låter onekligen trevligt.
 
verlandes. said:
När jag spelleder fantasy är jag väldigt medveten om hur lite hänsyn jag visar såväl historisk korrekthet och vattentät inre logik. Jag tror jag tänker det mer som ett slags impressionism, där känslan går före. Kan dock avundas de som verkligen hänger sig att vara nära verkligheten - jag har inget intresse av det, men det låter onekligen trevligt.
Click to expand...
Jag minns en gång på något spelkonvent, när vi körde något scenario i fantasymiljö. Minns inte spelet, men det var säkert typ friform. Vi var iaf ombord ett fartyg och det blev någon form av myteri. Någon av de elaka sprang då till rodret, men det var en ratt (redan här hade jag kunnat rygga tillbaka eftersom det dök upp senare, men så petig är jag inte, trots att vi var ombord en kogg motsv 1200-tal), sedan började skurken "ratta" koggen fram och tillbaka så att folk föll av, som om det vore en bil. Nu blir det ju lite problematiskt. Dels för att min inlevelse tar stryk men ffa för att det här oerhört icke-historiskt korrekta (eller fysiskt möjliga) skeendet påverkar min RPs möjlighet att agera.

"eftersom ni inte höll i er faller ni alla omkull och rullar från sida till sida"

1. Eftersom det var full storm utgick jag ifrån att alla på däck höll i sig.
2. Att svänga fram och tillbaka spelar ingen roll, fartyg funkar inte så.
3. Jag som spelare kan inte förutse sånt här och då känner jag att mina beslut inte spelar någon roll.

Det här är bara en pytteliten grej, men ändå rätt talande. Sker sånt här återkommande så tappar jag intresset.

Jag förstår att man inte behöver bry sig om sånt här, men jag förstår inte på vilket sätt det förhöjer spelupplevelsen. Visst, har man aldrig satt sin fot på en båt eller försökt lägga till eller vad det nu kan vara, så kanske man inte har koll på sånt här. För mig är det allmänbildning.

När ni pratar om att något är historiskt korrekt, var på skalan lägger ni er då?

Värdshuset som pub? Jag har inga problem med bardiskar exempelvis, även om de sentida. Jag har inga problem med biljardbord (så länge materialen är rimliga), jag har inga problem med byfyllon som sitter där och någon bystig servitris som verkar stamma från Bayern o.s.v. Däremot tycker jag att det är rätt trött och lamt med den här typen av schabloner. De ger mig inget. Det är ju därför vi har karavanseraier i Ereb Altor. Är de historiskt korrekta? Ja, typ, men det är också ett brott mot trötta konventioner, och att gräva i deras historia ger massor av coola uppslag. Då finns det ett närmast statligt underhållet vägnät! Det kan man ju tycka låter alldeles anakronistiskt men så var fallet långt innan våra pubar ens fanns.

Men jag känner fortfarande att jag inte riktigt fattar hur/när/varför historisk korrekthet inskränker, om vi inte pratar om någon besserwisser som ska "well, actually" hela tiden. Sånt är ju jobbigt i alla sammanhang :) Men säg att man inte har någon sådan runt bordet? Hur uppstår problemen?

Ps. Jag sa inget om vår kogg, som betedde sig som en buss på asfaltsväg. Jag spelade med, men allt sånt här gjorde att jag bara minns speltillfället som tråkigt.
 
Mogger said:
"eftersom ni inte höll i er faller ni alla omkull och rullar från sida till sida"

1. Eftersom det var full storm utgick jag ifrån att alla på däck höll i sig.
Click to expand...
Jag hade precis samma upplevelse i ett onlinespel. Vi skulle gå över en stor traffikerad bro som ledde in i staden, stadens enda port. Det blåste så hårt att vi alla måste slå för att inte falla av bron... Ingen förvarning. Ingen annan föll av bron. Inget nämnt om hur andra som korsade skyddade sig mot detta öde (som ju torde vara ganska vanligt) eller ens att andra var nervösa.

Irriterande. Den upplevelsen grundlade min åsikt om att en SLs omdöme är det viktigaste i varje spelmöte, oavsett system eller setting. Förtroendet som förloras med sådant är sedan svårt för SL att återfå, även med välvilliga spelare.
 
Mogger said:
Jag minns en gång på något spelkonvent, när vi körde något scenario i fantasymiljö. Minns inte spelet, men det var säkert typ friform. Vi var iaf ombord ett fartyg och det blev någon form av myteri. Någon av de elaka sprang då till rodret, men det var en ratt (redan här hade jag kunnat rygga tillbaka eftersom det dök upp senare, men så petig är jag inte, trots att vi var ombord en kogg motsv 1200-tal), sedan började skurken "ratta" koggen fram och tillbaka så att folk föll av, som om det vore en bil. Nu blir det ju lite problematiskt. Dels för att min inlevelse tar stryk men ffa för att det här oerhört icke-historiskt korrekta (eller fysiskt möjliga) skeendet påverkar min RPs möjlighet att agera.

"eftersom ni inte höll i er faller ni alla omkull och rullar från sida till sida"

1. Eftersom det var full storm utgick jag ifrån att alla på däck höll i sig.
2. Att svänga fram och tillbaka spelar ingen roll, fartyg funkar inte så.
3. Jag som spelare kan inte förutse sånt här och då känner jag att mina beslut inte spelar någon roll.

Det här är bara en pytteliten grej, men ändå rätt talande. Sker sånt här återkommande så tappar jag intresset.

Jag förstår att man inte behöver bry sig om sånt här, men jag förstår inte på vilket sätt det förhöjer spelupplevelsen. Visst, har man aldrig satt sin fot på en båt eller försökt lägga till eller vad det nu kan vara, så kanske man inte har koll på sånt här. För mig är det allmänbildning.

När ni pratar om att något är historiskt korrekt, var på skalan lägger ni er då?

Värdshuset som pub? Jag har inga problem med bardiskar exempelvis, även om de sentida. Jag har inga problem med biljardbord (så länge materialen är rimliga), jag har inga problem med byfyllon som sitter där och någon bystig servitris som verkar stamma från Bayern o.s.v. Däremot tycker jag att det är rätt trött och lamt med den här typen av schabloner. De ger mig inget. Det är ju därför vi har karavanseraier i Ereb Altor. Är de historiskt korrekta? Ja, typ, men det är också ett brott mot trötta konventioner, och att gräva i deras historia ger massor av coola uppslag. Då finns det ett närmast statligt underhållet vägnät! Det kan man ju tycka låter alldeles anakronistiskt men så var fallet långt innan våra pubar ens fanns.

Men jag känner fortfarande att jag inte riktigt fattar hur/när/varför historisk korrekthet inskränker, om vi inte pratar om någon besserwisser som ska "well, actually" hela tiden. Sånt är ju jobbigt i alla sammanhang :) Men säg att man inte har någon sådan runt bordet? Hur uppstår problemen?

Ps. Jag sa inget om vår kogg, som betedde sig som en buss på asfaltsväg. Jag spelade med, men allt sånt här gjorde att jag bara minns speltillfället som tråkigt.
Click to expand...
Här är nog problemet för mig. Vet jag hur något borde vara så förtar det nöjet för mig. Jag vill inte sitta med en gnagande oro att någon sitter och tänker att så där funkar det inte. Jag blir själv jätte irriterad om jag hamnar i det läget under rollspel för då förstör min förkunskap det roliga som kan uppstå genom att vara totalt ovetande. Jag kan uppleva att kunskapen eller föreställningen om hur något är kan förstöra mer än det tillför, det får en låsande effekt för mig istället för en inställning som är öppen och nyfiken. Vilket helt ligger på mig, väl medveten. Därför spelar jag allra helst ett spel som är så långt bort ifrån hårda fakta som möjligt. Spelar hellre på relationer och dylikt som är mjuka värden, där vi faktiskt inte kan ge säkra utlåtanden om vad som är en rimlig reaktion eller uppfattning om sakers tillstånd. Vet att det så klart finns rimlighet även här, men till skillnad från den hårda vetenskapen finns en större frihet för mig mentalt här. Jag är trött av att vara bunden av rimlighet, det måste jag förhålla mig till varje dag. Så låt mig slippa det i rollspel.
 
Sömniga Isaac said:
Här är nog problemet för mig. Vet jag hur något borde vara så förtar det nöjet för mig. Jag vill inte sitta med en gnagande oro att någon sitter och tänker att så där funkar det inte. Jag blir själv jätte irriterad om jag hamnar i det läget under rollspel för då förstör min förkunskap det roliga som kan uppstå genom att vara totalt ovetande. Jag kan uppleva att kunskapen eller föreställningen om hur något är kan förstöra mer än det tillför, det får en låsande effekt för mig istället för en inställning som är öppen och nyfiken. Vilket helt ligger på mig, väl medveten. Därför spelar jag allra helst ett spel som är så långt bort ifrån hårda fakta som möjligt. Spelar hellre på relationer och dylikt som är mjuka värden, där vi faktiskt inte kan ge säkra utlåtanden om vad som är en rimlig reaktion eller uppfattning om sakers tillstånd. Vet att det så klart finns rimlighet även här, men till skillnad från den hårda vetenskapen finns en större frihet för mig mentalt här. Jag är trött av att vara bunden av rimlighet, det måste jag förhålla mig till varje dag. Så låt mig slippa det i rollspel.
Click to expand...
Du kan inte ge ett exempel? Jag förstår inte.
 
Sömniga Isaac said:
Här är nog problemet för mig. Vet jag hur något borde vara så förtar det nöjet för mig. Jag vill inte sitta med en gnagande oro att någon sitter och tänker att så där funkar det inte. Jag blir själv jätte irriterad om jag hamnar i det läget under rollspel för då förstör min förkunskap det roliga som kan uppstå genom att vara totalt ovetande. Jag kan uppleva att kunskapen eller föreställningen om hur något är kan förstöra mer än det tillför, det får en låsande effekt för mig istället för en inställning som är öppen och nyfiken. Vilket helt ligger på mig, väl medveten. Därför spelar jag allra helst ett spel som är så långt bort ifrån hårda fakta som möjligt. Spelar hellre på relationer och dylikt som är mjuka värden, där vi faktiskt inte kan ge säkra utlåtanden om vad som är en rimlig reaktion eller uppfattning om sakers tillstånd. Vet att det så klart finns rimlighet även här, men till skillnad från den hårda vetenskapen finns en större frihet för mig mentalt här. Jag är trött av att vara bunden av rimlighet, det måste jag förhålla mig till varje dag. Så låt mig slippa det i rollspel.
Click to expand...
Här tror jag att jag funkar tvärt emot. Mycket av det jag tycker i roligt i rollspel har just arten av tankeexperiment – "om detta gäller, vad följer på det?".
 
Mogger said:
Ja precis. Hur ter sig detta i spel.
Click to expand...
Alltså det kommer ju landa i en spelgrupps reaktion, men det är väl hela frågans premiss. En klassiker är väl att ett fantasyspel inkluderar en badass och överdimensionerad stridsyxa och att någon i gruppen blir så pass störd av den inte passar in i den tidsera som spelet i övrigt hämtar sitt stoff ur. De dras alltså ur spelvärlden på grund av deras förförståelse.
 
verlandes. said:
Alltså det kommer ju landa i en spelgrupps reaktion, men det är väl hela frågans premiss. En klassiker är väl att ett fantasyspel inkluderar en badass och överdimensionerad stridsyxa och att någon i gruppen blir så pass störd av den inte passar in i den tidsera som spelet i övrigt hämtar sitt stoff ur. De dras alltså ur spelvärlden på grund av deras förförståelse.
Click to expand...

Själv skulle jag inte bry mig så mycket om ifall just den yxan passar i den tidseran. Jag skulle störas mer av att överdimensionerade vapen i allmänhet inte är särskilt bra att slåss med och därför väldigt sällan användes i någon tidsera.

Men det är ju lite samma sak. Man störs när något i spelet helt enkelt inte stämmer enligt de kunskaper man själv har.

I ett spel som försöker vara historiskt korrekt så finns det potentiellt många saker man kan peka på och säga "Nej men, så där var det inte på den tiden."
I spel som inte försöker vara historiskt korrekta så är just det klagomålet inte giltigt, men det finns ju alltid andra saker man kan komma med liknande korrekthets-klagomål om. ("Nej, så där bär sig inte hästar åt."; "Nej, så där mycket väger inte ett enhands-svärd." )

För att gå till ursprungsfrågan, jag stör mig inte så mycket på moderna företeelser i fantasyvärldar så länge de passar ihop med resten av världen.

En modern smartphone i en fantasyvärld? Ja, kanske det ja. Om det finns en vettig förklaring till varför den finns där, så visst.

Moderna smartphones i en fantasyvärld där det inte finns tillstymmelse till annan elektronik eller elektriska maskiner (och de inte drivs av magi)? That just doesn't make any sense.
 
Realism stör mig mycket. Det här med att allt ska vara som i den verkliga världen o_O Fantasy är INTE verkliga världen 2026 & INTE sverige/europa på medeltiden.
Några ex. vikt DoD 85 var mycket bra med BEP (3 kg = 1 BEP). Vad saker kostade i silver var bra. Men så kom DoD91 där all projektledaren har någon något ideal om att allt ska vara tungt och man får massa minus på FV. Alla kostnader ska vara som på medeltiden. Urkorkat!
Tolkien var mycket bättre. Rollpersonerna (dvs hjältarna) bär omkring på massa bra saker och rör sig i rustning utan problem.

Sedan detta med skador. Naturligvis är RP hjältar och tar emot smällar som dödat en vanlig person i verkliga världen för länge sedan men i Fantasy så blir man frisk och kry efter en lång vila och inga men får man heller.

Så kommer vi till politik. Det här med demokrati, allmän rösträtt, allas lika värde. Jag har inga problem med trakorien och ereb altor och hur de såg på politiskt styre. dvs depotism, tyraner, förtryck av olika tänkande. Det roliga är ju att "fritänkarna" dvs den moderna människa från trinsmyra flyttar till Majura för att upprätta ett samhälle där alla har lika värde. Jag tyckte detta var roligt när vi spelade och människorna på trakorien så ned på oss halvfolk (vi tyckte om att spela alver, dvärgar, hobbitar osv för människa var vi ju i det vanliga livet). Det sporade oss som RP att visa vad vi dög till och varför vi var bättre. Så SL och vi hade en roligt konflikt mellan oss spelare och övriga SLP-samhället.

Jag tycker om Tolkiens värld och när vi spelar är det omkring detta världen cirkulerar.

För övrigt kan jag säga att jag är en stor förespråkare MOT despoter som Donald Trump, fetknoppen i Nordkorea, Victor Orban osv men i fantasy världen har jag inga problem med dessa. Det är olika "kungar" som jag använder i min spelvärld och RP träffar på dem och interagerar med dem.
 
Ja, jag stör mig generellt ganska ofta på genre- eller vad vi kan kalla epokbrytande inslag i "standardfantasy" (eller i valfri historisk setting). Men jag kan oftast hantera det och ha kul ändå så länge det inte direkt påverkar hur spelvärlden fungerar (ex vin i glasflaskor som nämndes tidigare och flera andra exempel). Allt under förutsättning så klart att jag har någon egen kunskap att referera till (vilket så klart gör det högst subjektivt). Egentligen funkar jag likadant kring spelvärldens inneboende logik i stort, ner till hur naturlagarna fungerar (som exemplet med skeppet ovan).

Men när det verkligen blir gnissel brukar det mycket mer vara en gruppdynamisk fråga än något som handlar om exakt fakta. Det är när någon medspelare eller SL för den delen, så uppenbart bara kastar in grejer helt utan eftertanke, för att det verkar kul eller smidigt eller praktiskt just då utan att funderat alls på hur det rimmar med spelvärlden eller ens vad som tidigare sagt i samma spel. Det kan få mig rätt avig eftersom jag kan känna att den personen då plötsligt värderar sin spelupplevelse i stunden högre än medspelarnas, och att säga "äh, jag kör "rule of cool" blir lite av ett försvar för lättja och brist på engagemang.

Sen tycker jag inte jag kan generalisera denna upplevelsen, den finns där ibland och ibland inte, det beror på spel, medspelare och min egen sinnesstämning.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top