Varför ingen nyversion av Khelataar?

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
12,816
Location
Athos
Jo men precis. Vad är poängen med att göra en nyversion av ett spel som inte var poppis? Om få personer ens kommer ihåg spelet och de som gör det har negativa snarare än nostalgiska minnen av det känns det ju knappast som att man har mycket att tjäna på det istället för att göra ett nytt spel.
Den här tråden visar varför. Även ett svagt varumärke är 1000ggr starkare än ett obefintligt. När skrevs första inlägget? Uppe i 3 sidor nu...
 

JohanL

Hero
Joined
23 Jan 2021
Messages
1,083
Den här tråden visar varför. Även ett svagt varumärke är 1000ggr starkare än ett obefintligt. När skrevs första inlägget? Uppe i 3 sidor nu...
Jag skulle personligen vara mindre benägen att köpa en ny utgåva av Khelataar än ett nytt varumärke med motsvarande tema, men... ¯\_(ツ)_/¯
 

Fnord

Veteran
Joined
14 Sep 2010
Messages
46
Det kanske stämmer, men jag har fått känslan av att andra rollspel som kanske inte var storsäljare ändå rebootats med framgång. Jag tror inte att Chock var ett av de mest säljande spelen som Äventyrsspel släppte direkt, men det spelet har ju fått en nyutgåva som tycks ha blivit en succé.

Det känns ändå som att Khelataar diskuteras rätt ofta och att många uppskattar åtminstone settingen.

Men jag killgissar såklart bara, det är ju svårt att säga något definitivt.
Chock pushades väll rätt hårt av Äventyrsspel? Jag är inte gammal nog för att minnas releasen (tveksamt om jag ens existerade) men jag har genom åren sett en hel del reklam för spelet i olika tidningar från tiden, samt en del Choose your own adventure böcker. Även om spelet i sig inte var någon hit så såg äventyrsspel till att folk visste om att det existerade. Chock är även ett spel jag hört andra (som i dagsläget är under 35) nämna. Khelataar å andra sidan är ett spel jag främst känner till för att jag hittade en sliten låda på Myrorna (som de ville ha 250kr för) och som jag inte hört någon säga varken bra eller dåligt om utanför det här forumet och någon rollspelsblog.
 

Franz

Swashbuckler
Joined
4 Dec 2010
Messages
2,005
Chock pushades väll rätt hårt av Äventyrsspel? Jag är inte gammal nog för att minnas releasen (tveksamt om jag ens existerade) men jag har genom åren sett en hel del reklam för spelet i olika tidningar från tiden, samt en del Choose your own adventure böcker. Även om spelet i sig inte var någon hit så såg äventyrsspel till att folk visste om att det existerade. Chock är även ett spel jag hört andra (som i dagsläget är under 35) nämna. Khelataar å andra sidan är ett spel jag främst känner till för att jag hittade en sliten låda på Myrorna (som de ville ha 250kr för) och som jag inte hört någon säga varken bra eller dåligt om utanför det här forumet och någon rollspelsblog.
Orsaken till att jag i början av tråden valde just Chock som exempel var att jag läste i boken om Äventyrsspel att spelet lades ned på grund av att det inte var tillräckligt lönsamt, det vill säga att inte tillräckligt många köpte produkten. Men som jag senare skriver i tråden så har vi även andra spel som det gjorts remake av som kanske inte var så superpoppis när de kom, exempelvis Western och Wastelands, eller varför inte Partisan som inte ens släpptes.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
3,379
Jag tror du @Franz kan särskilja dina exempel på följande vis:
  • Khelataar - inte populärt alls
  • Wastelands - aningen mer populärt (mitt intryck), men kanske inte tillräckligt (?)
  • Chock - lätt det spel som tycks ha starkast förankring och som många faktiskt spelat när det var nytt. Inte tillräckligt framgångsrikt för att Äventyrsspel skulle fortsätta översätta det - men detsamma är sant för tex WEGs Star Wars, som fick ungefär samma utgivning på svenska som Chock men som nog får anses högt skattat bland dagens spelare och allmänt framgångsrikt på engelska. (Även översättningen av MERP kan ses i liknande ljus. Utgivningen av det på svenska var större men ganska blygsam ändå och även det spelet får anses stort internationellt.) Avslutningsvis är ju dagens Chock inte en remake i egentlig mening om jag fattat det rätt - det har väl rätt lite med dåtidens Chill att göra? - även om valet av namn och tema så klart knyter an till det gamla spelet.
  • Western - orättvis jämförelse faktiskt då det är ett spel som spelats kontinuerligt och som hela vägen underhållits av sina skapare genom ett flöde av scenarion och konventsarrangemang. Därtill kom version III 1998 och den var väl under utgivning in på 10-talet (kan ha fel om det)? Sedan få sägas att Western alltid varit tydligare i sitt upplägg och som sagts underhållits med bra scenarion, och även om reglerna till version I/II visserligen är ospelbara i min mening kunde vi som tonåringar hantera dem på den nivån att vi ändå spelade det en del - dit kom vi aldrig med Khelataar. Version IV är alltså inte så mycket en remake som en uppdaterad utgåva, lite som DnD 5 eller Warhammer 4 (inga jämförelser i övrigt).
 

Nässe

Swashbuckler
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,364
Location
Malmö
Mitt intryck var att Western var populärt när det kom. Sen måste man ju skilja på olika bolag. Chock sålde inte tillräckligt bra för Äventyrsspel. Men det sålde säkert betydligt bättre än alla konkurrenters bäst säljande spel.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
3,587
De var ju larvigt sexistiska redan då.
Det kändes verkligen som ett försök att sälja på tonårskillar vilket skit som helst med lite avklädda omslag.

//EvilSpook
Jo alltså, mitt tonåriga jag hade nog hållit med. Varför spela detta när det finns ett spel med alver, dvärgar, massa coola monster etc. Men så som jag förstått det så hade Khelataar en intressant värld för s.k. culture gaming och "grisodling", lokala stridigheter klaner emellan, råa schamaner istället för trollkarlar med spetsiga hattar etc. Det låter ju onekligen intressant och en kul kontrast till den övriga fantasyfloran inom svenskt rollspel.
Jag som inte vet någonting alls om Khelataar mer än omslagen blir... inte kanske förvånad men ändå förbluffad.

Varför sälja in ett grisodlarspel med sexiga babes?

Jag var övertygad om att Khelataar var mer av ett Sword & Sorcery liknande spel.

Om omslagsflickorna bara var där för att sälja spelet, men sedan gick hem innan själva kampanjen började, ja då tror jag vi har anledningen varför ingen rebootar spelet.

Därför att det finns ingenting värdefullt att reboota.

Vill man grisodla skäms man för omslagen, vars modeller ju uppenbart fuskar och skaffat sig högre än de 6 på tre sexsidiga i Karisma och alla andra stats för den delen som ju givetvis är satt till maximumvärde.

Och skäms man inte för omslagen vill man ju spela inoljade tyngdlyftare och toplessprinsessor som brottas med ödlemän på främmande planeter!
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
3,587
Jag kanske uttrycker mig klumpigt och isf ber jag om ursäkt . Vad jag menar är att om man inte vill spela spelet på ett visst sätt så är det ju bara att spela det på ett annat . Om man inte är intresserad av grisodlar barbarer som fejdar med grannklanen om vems kossa som skall få dricka i floden eller om gothar är skyldig guthar 5 guldmynt för att hen sabbade guthars potatisskörd så är det ju bara för SL att inte lägga fokus på det och skapa en annan typ av äventyr eller ?
Riktigt så enkelt är det ju naturligtvis inte.

Man kan inte rättfärdiga vilket mellanmjölksspel som helst med att "du kan ju göra vad du vill av det".

Om du vill spela B varför spela spel A när det finns spel B som gör B bättre?

Enklare än att " om man inte vill spela spelet på ett visst sätt så är det ju bara att spela det på ett annat" är ju att... inte spela spelet alls?
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
3,587
Saknas ett spel som är i en förmedelltid, antik/bronsera setting med mystisk magi underutvecklade vapen och rustningar, och snygga män och kvinnor i läderhudar som äventyrar i en het och farlig terräng. Tror ett sånt spel skulle kunna bli en storsäljare.
+1

Även om "klart postaren med det namnet skulle tycka så" ;)
 

Dr_Dängrot

Suomen sankari
Joined
1 Mar 2017
Messages
3,001
Riktigt så enkelt är det ju naturligtvis inte.

Man kan inte rättfärdiga vilket mellanmjölksspel som helst med att "du kan ju göra vad du vill av det".

Om du vill spela B varför spela spel A när det finns spel B som gör B bättre?

Enklare än att " om man inte vill spela spelet på ett visst sätt så är det ju bara att spela det på ett annat" är ju att... inte spela spelet alls?
Du kanske gillar vissa aspekter ut spelet och vissa andra inte och då är det ju ganska enkelt att plocka bort och utesluta dom aspekter som man ogillar och behålla det man gillar tänker jag. Men sedan självklart att om spel b gör samma sak som spel a och dessutom gör det bättre så kommer jag att köra spel b.
 

Conan

Hero
Joined
15 Aug 2000
Messages
1,433
Är till stor del medelålders nostalgiker som köper rollspel idag. Många med mig känner nostalgi över Khelataar även om vi aldrig spelat det. Därför säljer ett nytt rollspel med det namnet nog bättre än ett likadant rollspel med ett nytt namn. Gör man det dessutom bra kommer många som ogilla det gamla rollspelet överväga att ge det nya en chans. Kör man dessutom lite heta babes och dudes på framsidorna kanske en och annan ung människa köper spelet också.
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
12,816
Location
Athos
Jag skulle personligen vara mindre benägen att köpa en ny utgåva av Khelataar än ett nytt varumärke med motsvarande tema, men... ¯\_(ツ)_/¯
Det är fullt möjligt, men inget företag i världen baserar sin lanseringsplan efter vad en enskild person (som uttalat inte ens är potentiell kund) säger på internet. ;)

Alltså, man får ju lov att tycka vad man vill om det här fenomenet. För egen del vet jag hur svårt, tidskrävande och motigt det är att skapa nya varumärken (inom alla branscher) så jag förstår helhjärtat de som väljer att slippa och istället fokuserar på innehåll

Sedan finns det en rätt tröttsam anti-nostalgism som gärna menar sig ha lite bättre smak än de simpla nostalgikerna (som ju inte har förmåga att tänka själva utan bara köper på ren magkänsla, som ju såklart är fel).

Sedan finns det ju i många bransher de som väljer att fylla ett befintligt varumärke med urvattnad dynga för att det säljer, men jag brukar alltid utgå ifrån att så INTE är fallet, speciellt med tanke på hur ovanligt det tycks vara bland svenska rollspelsförlag och utgivare.
 

Dr_Dängrot

Suomen sankari
Joined
1 Mar 2017
Messages
3,001
Är till stor del medelålders nostalgiker som köper rollspel idag. Många med mig känner nostalgi över Khelataar även om vi aldrig spelat det. Därför säljer ett nytt rollspel med det namnet nog bättre än ett likadant rollspel med ett nytt namn. Gör man det dessutom bra kommer många som ogilla det gamla rollspelet överväga att ge det nya en chans. Kör man dessutom lite heta babes och dudes på framsidorna kanske en och annan ung människa köper spelet också.
Ursäkta men hur kan man känna nostalgi för något som man inte upplevt ? Det är som med alla jävla 90-tals kids som har nostalgi för 80-talet ,liksom brorsan du var inte ens född då hur kan du sakna glamrock och axelvaddar 🤣🤣
 

Bastich

Veteran
Joined
7 Jul 2019
Messages
94
Ursäkta men hur kan man känna nostalgi för något som man inte upplevt ? Det är som med alla jävla 90-tals kids som har nostalgi för 80-talet ,liksom brorsan du var inte ens född då hur kan du sakna glamrock och axelvaddar 🤣🤣

Nostalgi (av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande)[1] betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet.


Inga problem alls.
 

Dr_Dängrot

Suomen sankari
Joined
1 Mar 2017
Messages
3,001
Nostalgi (av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande)[1] betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet.


Inga problem alls.
Innebär inte ett förflutet som man är nostalgisk över idealiserar eller ej att det är självupplevt , man saknar ett förflutet som man själv har upplevt och det förflutna kan man ibland minnas genom rosafärgade glasögon och idealisera men det är fortfarande självupplevt

Så har iaf alltid jag tolkat det.
 

Bastich

Veteran
Joined
7 Jul 2019
Messages
94
Kan ha fel, men skulle vilja hävda att nostalgi inte alltid behöver vara självupplevt.
Enligt min åsikt tolkar du in saker som inte står med i beskrivningen.

Har själv aldrig spelat Khelataar. Äger det då en gammal flickvän hade det liggandes hemma och gav det till mig. Sen dess har det samlat damm.
Dock är känslorna för spelet nostalgiska. Ville ha det när det kom men det blev aldrig av utan fick nöja mig med att bläddra i polarens exemplar.

Nostalgi för spelet? I allra högsta grad.
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
12,816
Location
Athos
Innebär inte ett förflutet som man är nostalgisk över idealiserar eller ej att det är självupplevt , man saknar ett förflutet som man själv har upplevt och det förflutna kan man ibland minnas genom rosafärgade glasögon och idealisera men det är fortfarande självupplevt

Så har iaf alltid jag tolkat det.
Nej, nostalgi är ett tillstånd som uppstår när man längtar tillbaka till något där man raderat problem och brister och uppmålar det som bättre än det vad. Vad som triggar denna känsla är helt individuellt och behöver inte ha något alls med den faktiska tidseran man upplevt.

Men ja, alla andra använder ordet på samma sätt som du (läs: fel) så det går inte att prata om det :)
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
1,091
men reglerna var bara helt vanliga rollspelsregler, och de som skrev äventyren skrev dem till ett vanligt fantasyspel.

Det är i alla fall det intryck jag fått genom hörsägen.
Reglerna/färdigheterna var 1-20-system, så det var ganska bekant. Men man slog 2T10 (istället för 1T20) för att lyckas, vilket gjorde att skillnaden på att "ha" 8 eller 12 var enorm i verkligheten.
 

Franz

Swashbuckler
Joined
4 Dec 2010
Messages
2,005
Angående att folk inte skulle vara intresserade av en remake, att spelet är för dåligt för att höra en remake på etc. Detta är ett axplock av vad jag hittar att folk skrivit om Khelataar tidigare på forumet (googlade namnet, fick träff på tio sidor, här kommer allt väsentligt från sida 1-5):

"Kommer ihåg att klassikerna Wastelands och Khelataar hade ett skadesystem som var riktigt "bestraffande"
Det kunde gå riktigt snabbt från fullt frisk till en hög jämrande köttstycke..."


Khelataar omnämns som klassiker.

"På lite olika sätt kunde en färdighet inte bara höjas utan även sänkas. Jag tänker på spel som Wastelands, Khelataar och dåtida Western (jag vet inte hur det ser ut nu). Detta är relativt rimligt om man är ute efter att simulera mänskligt lärande där man tenderar att glömma eller bli sämre på saker som inte upprätthålls och tränas.

Man ser dock inte sådana system idag, i varje fall inte med någon frekvens, för de var onödigt komplicerade och det är också ganska tråkigt att som spelare investera tid i att spela sin rollperson men belönas med att rollpersonen blev sämre."


Systemet beskrivs som rimligt men onödigt komplicerat.

"Khelataar: Jag gillar spelvärlden och att de valde att ge ut ett icke-standardfantasyrollspel."

Tummen upp för spelvärlden.

"Listan på svenska rollspel som är historical fantasy i varierande grad kan göras lång, men tex Khelataar [...]"

Spelet omnämns som historical fantasy.

"Jag tycker nog Eon inte bidrog med något paradigmskifte där, utan väldigt tydligt rörde sig i en fåra som tidigare etablerats av Drakar och Demoner Expert, Khelataar, Western, och så vidare, med smala, tydligt definierade färdigheter för "civila" sysslor -- administration, hantverk och liknande."

Spelet omnämns som att det har mycket färdigheter av civila sysslor, men inte värre än ex. EDD eller Western.

"Ända Rollspel jag kan komma på rak arm är Khelataar som har olika bilder ut i marginale för varje kapitel. Men vet att jag sett det på annat håll också."

Beskriver spelets layout men lägger inte in någon värdering i det.

"Detta kan vi jämföra med Khelataar som trycktes (och till slut såldes slut) i 8000 ex. Och det var ett litet nischat spel! På 80-talet då."


Här får vi ju siffror på hur mycket Khelataar sålde.

"Khelataar: Står på att spela-listan så väntar bara på ett bra tillfälle."


Verkar vara såpass intressant att det står på att spela listan.

"Khelataar - fantastisk setting, onödigt krångliga regler"


Settingen beskrivs som fantastisk

"Sen kan vi (samma personer och andra personer) i en annan tråd och ett annat sammanhang varmt prata om hur bra Khelataar eller Eon 1 är."

Khelataar beskrivs som bra.

"Jag tycker om dom spelen. Jag köpte en ny Khelataarbox på en loppis i somras för jag hittade inte min gamla (kan vara att den strök med i en översvämning för några år sen)"

Khelataar är såpass omtyckt att en ny box inhandlas.

"Jag tycker att det vore mycket roligare att diskutera de positiva kreativa agendor många av de här spelen har - vare sig vi pratar om Khelataar, Vampire eller Wastelands"

Spelet har en positiv agenda.

"men jag tror det är något med att ta settingen på allvar, och låta den påverka spelet direkt. När det börjar dyka upp äventyr, konflikter och scenarier som inte skulle vara möjliga i en annan setting. Khelataar är i mitt minne bra på detta, men även Viking och Ars Magica."

Fler bra saker med Khelataar

"Typ Khelataar. Jag hade bara grundboken. En ordentlig source book och regelbok och intressanta olika klasser och karaktärer. Går att göra en urbra blorb av detta. Nu när jag vet hur. Men när vi på 90-talet skulle försöka och introäventyret är en sida om nåt stulet vin och vi bara "va? fattar inget
."

Khelataar är jättebra att göra blorb av, men opedagogiskt.

"Så var det även i Khelataar, ett riktigt åbäke till regelverk"

Spelet har dåliga regler.

"Omslagen: Motsvarade inte alls innehållet.

Reglerna: Komplexa och detaljerade. Men vissa gillar ju sånt.

Världen: Järnålder, stamsamhälle, vikingar/kelter typ. Lågfantasy, ritualmagi, onda demoner.

Äventyren: Inte episk action, mer lågmält med mysterier och klanpolitik.

Det enda verkligt utpräglade culture gaming spelet på svenska?"


Ingen hyllning men verkligen ingen sågning heller, inte ens reglerna.

"Det var ett intressant koncept som inte var så lyckat genomfört. Jag vet inte om "culture gaming" görs bäst med "realistiska" regler, utan hellre regler för kulturellt interagerande.

I alla fall var det ett system där det var kul att göra rollpersoner, men vissa av stridsreglerna var dåligt skrivna. Vi provade en testfight med våra nyligen skapade rollfigurer, och kom fram till efter ett par tärningsslag att antingen var min rollperson precis stendöd, eller groteskt överstendöd, beroende på hur reglerna skulle tolkas. Detta efter en träff.

Inte direkt ett system för heroiska fighter..."


Kul att göra rollpersoner, regler som förvånade den typen av spel som avsågs.

"Khelataar var culture gaming"


Ett konstaterande utan värdering.

"Det mest fascinerande med den historien är att Äventyrsspel strax innan hade dumpat sin distributör Jan Edman AB. Jag ringde genast Sune (deras VD) och erbjöd honom att distribuera D&D på svenska, men nej han valde Khelataar framför D&D..."

Khelataar är sämre än D&D

"Jag menar, detta måste ju ha varit Lancelot games försöka att lansera en konkurrent till DoD.

Och vad gav de världen?

En spelvärld som är en trist kelt-patisch där svaret på frågan "vad gör rollpersonerna" i första hand tycks vara "mördar sina grannar" - i lera, medan grisarna tittar på.

Ett stridssystem som är "realistiskt" det vill säga en byråkratisk mardröm som dödar all känsla och allt tempo. Magisystemet har jag förträngt men jag misstänker att det inte var mycket bättre.

Khelataar är det enda spel som jag har spelat som jag på rak arm tycker kan klassas som "fantasy hearbreaker". (Gemini blev aldrig av)."


Ingen rolig spelvärld, inga roliga regler.

"Khelataar skulle göra sig fint som settingbok till Järn det också förresten."


Detta var vi väl inne på också i denna tråd?

"Det är faktiskt svårt att komma på ett enda svenskt rollspel som inte redan fått en reboot under senaste år. Det skulle vara Khelataar då"

Lägger inget värde i spelet men gör lite samma spaning som jag själv.

"Jag tänkte först också svara Khelataar men kom sen fram till att jag nog håller med luddwig. En seriös nyversion förutsätter att man tar ett nytt grepp och förändrar mycket, så jag vet inte om tidigare regelsynder ska hållas emot spelet. Så usel var inte spelvärlden att den skulle kunna göras intressant."


Att tidigare regler var dåliga spelar ingen roll, dock är det tydligen ett minus att spelvärlden inte är dålig...

"Jag tänker tvärt om att Khelataar skulle kunna bli bra i en ny version med ett hyfsat lätt regelsystem som passar settingen, samt en lite utvidgad spelvärld som inbjuder till upptäckande och maktkamp. För min inre syn ser jag ett spel som känns mörkt och lite sagoaktigt medeltida på ett jordnära sätt, så som jag vill minnas att illustrationerna i inlagan kändes i det ursprungliga spelet."


Detta är väl lite vad jag själv tänker.

"Jag tycker givetvis det känns oschysst att kritisera ett nästan 30 år gammalt spel för det blir lite som att såga gamla stumfilmer för att de saknar färg och ljud, men utifrån regelsystemet så vill jag inte se en ny version av det här och utifrån settingen med klansamhällen så tror jag Järn redan gjort detta tillräckligt bra och tillräckligt nyligen."


Järn gör redan vad Khelataar skulle kunna göra i ny utgåva.

"Jag är ganska mycket av en språknörd också, och blir alltid glad i själen när jag hittar några sidor språk i en rollspelsbok jag köpt. Världsboken till Khelataar är en grej som jag brukar gå tillbaka till och bläddra i ibland."

Khelataar har ett bra språk och en bra spelvärld.

"För många initiativ-system blir en räkne-övning varje stridsrunda så initiativ blir ungefär som manöver-poäng från ex. Khelataar som man betalar för att göra olika handlingar."

Spelet har ett dåligt initiativsystem.

"Jag gillar ju Khelataars system där man har Manöverpoäng som fungerar på samma sätt som fina HP. I Khelataar var systemet lite ofärdigt, och man fick höfta ganska mycket hur det skulle fungera nör man kom utanför direkta duellsituationer. Det är dock möjligt att husregla sig till ett komplett stridssystem som funkar både till knôk-strid och dueller."


Khelataars system med manöverpoäng är bra, men inte komplett.

"Egentligen tror jag att jag skall använda regeln till mitt reviderade Khelataar, ett spel som skall vara hypersimulationistiskt."


Reglerna behöver revideras.

"Khelataar har en välbyggd värld på grisodlingsnivå. Däremot är reglerna hopplösa. "


Bra värld, dåliga regler.

"Kehlataar som värld har jag alltid gillat. Reglerna var väl ingen höjdare."


Bra värld, dåliga regler.

"Omslaget på Khelataar tyckte jag var snyggt när jag var mer tonåring skulle jag tro."


Snyggt omslag för tonåringar.

Ska vi hå efter vad som står här så är alla åsikter som luftas om Khelataar inte positiva, men inte heller särskilt negativa. Inte ens de förhatliga reglerna får ensidigt pisk, det förekommer även en och annan hyllning. Det verkar som att en hel del tycker att världen är intressant. Jämför med vad som står om exempelvis Parabellum så kanske det klarnar varför jag inte tycker att en remake är en jättedålig idé.
 

Svarte Faraonen

Alternative sexual archetype ('fastest mario')
Joined
12 Oct 2000
Messages
9,583
Location
Värnhem, Malmö
Något jag tyckte var konstigt med Khelataars spelvärld var att allt var klansamhälle och järnålder, men så hade de plötsligt ett välorganiserat system för akademisk lärdom med tämligen moderna synsätt på forskningsmetodik och liknande. Det blev märkligt inkongruent.
 
Top