Min hobbyteori är ju att både namnet och de olika idéerna om vad en session noll är, är så universiella delar av rollspelandet i sig att de nog liksom uppstått parallellt på olika platser, förmodligen flera gånger, innan de läckte ut på internet i diskussioner och in i publicerat material.
Jag har nog använt session noll på en rad olika sätt i mina spelgrupper, beroende på gruppsammansättning, vad som skall spelas och vad vi vill åstadkomma. Men några grejer jag har haft med i försessioner:
1. Diskussion om förväntningar, gränsdragningar och "no-nos", oftast i samband med att vi spelar något nytt eller att vi är flera nya spelare. Det har kommit fram saker som att någon vill absolut inte ha med våld mot små barn, någon annan vill inte ha hemligheter i spelgruppen eller att spelet skall styra mot interna konfliker, ibland är det mycket mindre allvarliga saker som att vissa spelare inte vill att fokus skall vara på karaktärers inre liv alls utan händelser i världen mm. Det kan vara allt ifrån att tydliggöra varför man vill spela, till vad man inte vill skall dyka upp.
Detta har vi haft ibland, men det är väldigt sällan, man lär känna sin grupp och vet vad som är önskvärt och vad som inte är det.
2. Introducera spel, koncept och mekanik. Vi går igenom hur spelet spelas, testar regler, diskuterar spelvärlden och vad för typ av scenarion och karaktärer vi tänker oss att det skall innehålla. Ofta skapar vi karaktärer också, kanske ibland flera stycken.
3. Samskapande av kampanjinnehåll. Jag har mer och mer börjat luta mig mot min spelgrupps input i att utforma grunden för kampanjen snarare än att preppa massa saker själv. Ofta genom att spelarna skapar karaktärerna tillsammans och kommer överens om vad de har för relationer till varandra. Sedan är de med och skapar förutsättningarna till varför saker händer, har input på vad de har för motstånd och vad motståndets agendor kan vara, hur saker i världen fungerar och massa annat. Jag som SL kommer till det tillfället med en ide, eller att vi har behov av någonting (typ att de behöver ha någon sorts organisation de är med i), och sedan har det rullat på väldigt bra på egen hand. När massa saker har brainstormats och samskapats så är det mycket enklare för mig att bara ta avstamp från det och köra igång.
4. Introduktionsspel där vi spelar korta sessioner om saker som är viktigt för karaktärerna. Detta tror jag att jag stötte på första gången i Vampire: The Masquerade. Jag har bara spelar 3e/revised som är från 1998, så vet inte om det dykt upp innan det, men där skulle man ju spela en session med varje spelare om livet innan den blev vampyr (och jag tror syftet var att man skulle spela hur det gick till när den mötte sin sire). Jag har alltid kört dessa "introduktionsspel" med hela gruppen samtidigt, och det har vart väldigt mycket mer av ett samberättande där alla har input och förslag på varandras upplevelser och där min roll som SL främst är att ställa frågor medans spelaren själv får berätta hur saker och ting gått till.
Så för mig har "session 0" mer tagit rollen att efter att man hanterat saker som kan vara viktiga ibland, så är det en eller ett par sessioner av samberättande med lite olika syften, där jag som SL har en ganska liten roll, och sedan övergår det till ett spelets "nu" och då spelar vi liksom "som vanligt". Jag tycker det vart väldigt kul, mina spelare verkar ha uppskattat det väldigt mycket, och det har vart givande för spelet.
Jag tror att session 0 ser väldigt olika ut vid olika spelbord och i olika grupper, fyller olika syften och används på olika sätt. Jag tror det är någonstans mellan svårt och omöjligt att helt tydligt definiera vad en session noll är, utan snarare är nog det viktigaste att hitta hur den kan användas.
) nog en smaksak …