Underskattade rollspel

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
10,276
Location
Uppsala
Bläddrade lite i Darkly Through the Labyrinth imorse, och insåg att det finns en grupp sällan omtalade, antagligen sällan spelade, men helt lysande rollspel. Detta är ett sådant. Ett spel där plot:en är tänkt att förberedas i väldigt grova drag, men där spelarna genom sina rollpersoners profilering FBI-style är tänkta att skapa skurken.

Har testat detta, och det fungerar helt otroligt bra för att få spelarna att känna sig som FBI-agenter. De får tugga tugget runt bordet, inte bara rulla en tärning som substitut för kompetensen.

1793863276395.png

Vilka shoutouts vill ni göra till underskattade rollspel?
 
Fornsaga
En väldigt bra setup för att spela samberättande genom att man sätter upp mål och slitningar bland rollpersonerna i en by och grannbyar. Dock inget renodlat samberättarspel, utan ett spel som lite anpassar sig efter spelstilen. Jag tycker det här är det andra eller tredje rollspelet som en nybörjare bör ta till sig, särskilt som det finns gratis på bläckfiskarnas hemsida.

Också en cool hexcrawling-mekanik.

Spelet har slutligen en bra essä i sig om fyra spelstilar:

fornsagaSpelstilar.jpeg
 
Last edited:
Fornsaga
En väldigt bra setup för att spela samberättande genom att man sätter upp mål och slitningar bland rollpersonerna i en by och grannbyar. Dock inget renodlat samberättarspel, utan ett spel som lite anpassar sig efter spelstilen. Jag tycker det här är det andra eller tredje rollspelet som en nybörjare bör ta till sig, särskilt som det finns gratis på bläckfiskarnas hemsida.

Också en cool hexcrawling-mekanik.

Har slutligen en bra essä i sig om fyra spelstilar:

View attachment 33923
@Rickard vill bara skicka lite uppskattning för dina kloka skrivningar om vår hobby! Din figur satte bild/ord på några egna osorterade tankar.
 
Bläddrade lite i Darkly Through the Labyrinth imorse, och insåg att det finns en grupp sällan omtalade, antagligen sällan spelade, men helt lysande rollspel. Detta är ett sådant. Ett spel där plot:en är tänkt att förberedas i väldigt grova drag, men där spelarna genom sina rollpersoners profilering FBI-style är tänkta att skapa skurken.

Har testat detta, och det fungerar helt otroligt bra för att få spelarna att känna sig som FBI-agenter. De får tugga tugget runt bordet, inte bara rulla en tärning som substitut för kompetensen.

Vilka shoutouts vill ni göra till underskattade rollspel?
Gillar också det här spelet även om jag bara läst, men inte spelat.

Nu var det iofs längesedan jag läste spelet men jag har för mig att det låg ett tydligt fokus på att antagonisterna mer eller mindre alltid skulle vara någon form av kultister. Det är givetvis enkelt ändrat, men det hade varit intressant med en bredare premiss kring gärningspersoner.
 
Fornsaga
En väldigt bra setup för att spela samberättande genom att man sätter upp mål och slitningar bland rollpersonerna i en by och grannbyar. Dock inget renodlat samberättarspel, utan ett spel som lite anpassar sig efter spelstilen. Jag tycker det här är det andra eller tredje rollspelet som en nybörjare bör ta till sig, särskilt som det finns gratis på bläckfiskarnas hemsida.

Också en cool hexcrawling-mekanik.

Har slutligen en bra essä i sig om fyra spelstilar:

View attachment 33923
Gillade också det jättemycket! Men anledningen att det inte kom till bordet var att konfliktsystemet kändes väldigt komplext. Vet inte om det faktiskt var det, eller bara förklarades på ett sätt som jag inte förstod (massa olika symboler i texten som parades på olika sätt - jag hängde inte med) men upplägget inför att spela och hexgrejen kändes väldigt spännande! Kanske var det också lite för mycket grisodling för att mina spelare skulle köpt in sig, men det vet jag egentligen inte.

Överlag var det nog lite över-pedagogiskt skrivet, i min smak. Kunde klippt bort en del text. Men som sagt, stort medhåll. Ett spel jag önskar att jag testat. Får rota fram det i bokhyllan.
 
[lätt OT]Om det finns story-before och story-now, finns det också story-to-fulfill? Eller är det sistnämnda bara en variant på story-before?[/OT]
Jag tror de flesta som är inköpta på tänket med Story Now skulle säga ja, det är samma sak, story then och to fulfill
 
Nu var det iofs längesedan jag läste spelet men jag har för mig att det låg ett tydligt fokus på att antagonisterna mer eller mindre alltid skulle vara någon form av kultister. Det är givetvis enkelt ändrat, men det hade varit intressant med en bredare premiss kring gärningspersoner.
Skulle säga att det är väldigt löst "något religiöst", och spelet nämner ju exempelvis Jonestown som en triggerincident för varför spelets task force sätts ihop. Men det är ju också väldigt väldigt löst. Tänker det kan täcka allt från True Detective till Mindhunter.
 
Jag tror de flesta som är inköpta på tänket med Story Now skulle säga ja, det är samma sak, story then och to fulfill

Även när det är ett färdigbakat slut (av SL eller framslumpad) och man ”bara” kommer överens om vägen dit. Gissar att det ändå kanske betraktas som story-now(?).
 
@Rickard vill bara skicka lite uppskattning för dina kloka skrivningar om vår hobby! Din figur satte bild/ord på några egna osorterade tankar.
Det är faktiskt @APM som gjorde diagrammet.

Fornsaga lider lite av att det är det första spelet, så texten försöker göra allt. Den hade kunnat vara lite mer fokuserad (så jag håller med @Nässe), men jag tror man ska se texten till vad den vill, inte vad den skriver. Till största delen går dock dessa hand i hand. Rent textmässigt är boken i stil med Trail of Cthulhu i hur den framställer sitt material.
 
Ett spel där plot:en är tänkt att förberedas i väldigt grova drag, men där spelarna genom sina rollpersoners profilering FBI-style är tänkta att skapa skurken.
Hur står det sig i förhållande till The Murder of Mr. Crow (som du spelat)?

Det finns ett gäng samberättande mordmysterier men jag har inte sett något spel som gjort själva avslöjandet bra. Det har ju givetvis ingenting som är att klura kring vem som är mördaren ("solver's uncertainty" - Costikyan) utan att vara kreativ i att koppla samman element för att skapa sig en trovärdig historia. Lite som att lösa ett rollspels-sudoku på ett sett.
 
[lätt OT]Om det finns story-before och story-now, finns det också story-to-fulfill? Eller är det sistnämnda bara en variant på story-before?[/OT]

Överlag är det väl vanligt missuppfattning av dessa begrepp.

Story now = vi spelar, med massa prepp, med ingen prepp, med något där emellan (ex. en relationskarta + backstory etc) och reglerna och vår interaktion skapar storyn. Detta kan ske med att ansvarsområdena som en SL har är fördelade över alla som är med, att vi har en fast SL, eller något annat. Det kan ske med olika grad av samberättande, om vi med det menar att ha rätt att skriva in fakta i spelvärlden. Men det måste ske med någon slags fri agens att agera med sina karaktärer, exakt hur den agensen ser ut kan skilja sig åt, man kan kort säga att vad spelet har för fokus måste en stor mån av agens finnas. Och viktigast, vi måste alal vilja detta, vara känslomässigt engagerade och indragna. Så när vi spelar klart kan vi se tillbaka på det och se att vi skapade en story (se sista stycket om just story), där just i stunden, vid spelbordet genom allt interaktion mellan oss och systemet.

Story before och after är inget annat än sätt att påvisa vad story now INTE är egentligen. Story before är där vi redan har bestämt vad storyn är, det sker inte genom prepp utan genom kontroll av utfall, att någon använder sin makt i spelet att inte tillåta agens som formar om vad som ska ske. Du kan med andra ord improvisera fullt ut och ändra kontrollera storyn, men ofta sker det kanske med prepp. Sådant där klassiskt gott SLande enligt massa rollspelsprodukter (skriv en story, kontrollera berättelsen och dramaturgin så allt blir som du planerat, mer eller mindre). Story after är när man mer staplar händelser på varandra utan att ha en story uttänkt och efteråt sitter och lappar ihop en av ett gäng slumpmässiga eller improviserade händelser.

Och enklast är kanske att inte tänka på story som ett gäng skeenden staplade på varandra här, utan att vi ex. utan säg vi har ett upplägg där du spelar en åldrad snut som snart ska gå i pension, men supit bort hela sin pensionsfond, och tänkt sno lite cash från endel knarktillslag för att fylla på pensionskassan, vi spelar det och vi ser hur utfallet är och det kommer säga något om snuten, om snutens bettende, och om det moraliska i det. Ponera att du tycker detta låter fett, då behöver vi ju inte ens analysera detta i slutet, utan bara de frågorna kommer engagera och känslomässigt dra in dig i att agera med din polis, DET är själva målet med Story now. Before med andra ord = när jag redan bestämt att snuten ska åka fast eller dö och att det moraliska övertrampet ska straffas. After när vi spelar med ett gäng random encounters och sen efteråt försöker komma på vad det här är och måste liksom krysta in det på något vis för det fanns inte där närvarandra undertiden vi spelade.
 
Back
Top