Eon Tiraker, alver och dvärgar i Eon

[Svarte Faraonen]

Fast borde det inte leda till ett hat mot Roghan istället för dvärgar som en ras?

Med tanke på hur stora de tirkakiska stammarna är så känns det som deras stamlojalitet är något abstrakt.

Och de flesta historiska "civiliserade" rikens lojaliteter är inte abstrakta, man är lojal till den lokala herremannen (som i sin tur är lojal till sin herreman) (eller inte, man behöver ju inte gilla karln som beskattar en o lägger sig i vad man gör), familjen o/e lokalområdet, inte till riket i sig. Och när man är lojal mot kronan så är det många gånger kronan och inte riket man är lojal emot, och det är oftast något som presenteras som en personlig relation. Ta bara en titt på hur medeltida Norden fungerade. Riktiga institutionella lojaliteter borde nog bara finnas i ett fåtal av Mundanas riken


Fast är det inte lite att överskatta hur ordnat och kunniga folk i "civiliserade" områden är? Och det känns också som du säger att barbarfolk inte kultiverar och omvandlar området omkring dem, vilket de gör.

Jag tror inte att tiraker känner lojalitet mot stammar som marnakh, bazirk och frakk, utan mer på en lokal nivå. Sedan tänker jag mig att "primitiva" folk också omvandlar miljön omkring sig, men de lever också i närmre kontakt med ordentlig vildmark. De flesta schamaner har antagligen också särskilda platser som ligger utanför bosättningarna där de har särskilt lätt att nå andeplanet.

 

[Gamiel]

Sedan tänker jag mig att "primitiva" folk också omvandlar miljön omkring sig, men de lever också i närmre kontakt med ordentlig vildmark.

Baserat på vår värld så verkar många "primitiva" folk inte leva närmare "vildmarken" än många "civiliserade" folks bonde/glesbygds grupper, vilka är majoriteten i de flesta riken.

 

[Svarte Faraonen]

Baserat på vår värld så verkar många "primitiva" folk inte leva närmare "vildmarken" än många "civiliserade" folks bonde/glesbygds grupper, vilka är majoriteten i de flesta riken.

Jo, det är ju en grad- snarare än väsensskillnad. En herde och småbrukare i Kraggbergen eller Eumo är nog varken mer eller mindre nära vildmarken än en herde och småbrukare i Drunok eller Asharien. Samtidigt skulle jag nog säga att även om till exempel kamorianerna och tosherna på sitt vis modifierar sina omgivningar så lever inga av dem i så pass människopåverkade områden som i centrala Jargien, Melorion, Thalamur eller andra intensivt uppodlade områden. Sannolikt finns det också andra saker som påverkar -- kanske är det svårt att på samma gång vara schaman och medlem av en mer organiserad religion?

 

[Gamiel]

kanske är det svårt att på samma gång vara schaman och medlem av en mer organiserad religion?

Hur organiserad är "mer organiserad" för att om shamanerna (som är tirkernas prästerskap) lyckades organisera m/m hela sin ras spridda över en stor yta till ett internationellt krig (o gör det flera gånger med noterbar tid där emellan) så känns det för mig som de är "mer organiserad" än fler andra religioner.

 

[Svarte Faraonen]

Hur organiserad är "mer organiserad" för att om shamanerna (som är tirkernas prästerskap) lyckades organisera m/m hela sin ras spridda över en stor yta till ett internationellt krig (o gör det flera gånger med noterbar tid där emellan) så känns det för mig som de är "mer organiserad" än fler andra religioner.

Som jag sagt tidigare hade jag nog föredragit om de krigen inte hade varit så totalt folkslagsomspännande. Jag tänker också att det nog finns gränser för schamanistisk kommunikation. Andeplanet är inte internet.

 

[Gamiel]

Andeplanet är inte internet

Om det var så skulle shamanerna komma tillbaka till sina kroppar porberoende och med väldigt intressanta idéer om flertalet saker.

 

[Gamiel]

Varför har Eon inga "människokrig" mot alver, dvärgar, och/eller tiraker? Vad är det vi saknar som de andra har?

 

[Swedish Chef]

Varför har Eon inga "människokrig" mot alver, dvärgar, och/eller tiraker? Vad är det vi saknar som de andra har?

Antal och dålig sammanhållning, det finns så sjukt många fler människor än de andra folkslagen. Om alla människor kunde enas skulle de säkert kunna utplåna vilket annat folkslag som helst. Sen håller jag med Faraonen. Krigen mellan alver, tiraker och dvärgar borde inte innefatta hela folkslagen. Utan snare beskrivits som dvärgfästen mot Sunari.

 

[Gamiel]

Antal och dålig sammanhållning, det finns så sjukt många fler människor än de andra folkslagen. Om alla människor kunde enas skulle de säkert kunna utplåna vilket annat folkslag som helst. Sen håller jag med Faraonen. Krigen mellan alver, tiraker och dvärgar borde inte innefatta hela folkslagen. Utan snare beskrivits som dvärgfästen mot Sunari.

Men det är ju inte alla tiraker som var med på stridigheterna mot dvärgarna, ändå är det kända som Tirak-krigen. O om vi nu är i majoritet så borde man ju procentuellt sett inte behöva ena så många som exempelvis tirakerna behöver för att ha tillräckligt med folk för att vara ett hot mot de närliggande dvärg fästena eller alvrikena.

 

[Gamiel]

Med tanke på att tiraker förökar sig snabbare än människor undrar jag om inte Marnakh stammen borde vara större? Speciellt eftersom de lever ett mindre våldsamt liv än de andra tirakstammarna

Dvärgarna har inte riddjur, inga fasta kommunikationsleder mellan fästena

varför har dvärgarna inga riddjur? Varför hade de inga kommunikationsleder mellan fästena?

 

[Svarte Faraonen]

Med tanke på att tiraker förökar sig snabbare än människor undrar jag om inte Marnakh stammen borde vara större? Speciellt eftersom de lever ett mindre våldsamt liv än de andra tirakstammarna


varför har dvärgarna inga riddjur? Varför hade de inga kommunikationsleder mellan fästena?

Som jag tidigare har nämnt ser jag matbehovet som den stora begränsningen för tirakernas befolkningstillväxt. Så länge de behöver dubbelt så mycket mat som människor tänker jag mig att de har svårt att bli lika många.

Jag har för mig att dvärgar blir sjösjuka av ridning? Undantaget är ridning på murvelbestar, men de trivs å andra sidan inte där det är varmt. Avsaknaden av kommunikationsleder beror framför allt på att mänskliga riken vanligen kontrollerar marken utanför dvärgafästena, så det känns svårt att upprätthålla sådana.

 

[Svarte Faraonen]

Ett försök att rita ut kommunikationsvägar mellan dvärgafästen i Mundana.



Saker jag reflekterar över:
Dvärgarna behöver upprätthålla hyfsat goda relationer mellan klanerna. Det är ganska vanligt att man behöver passera ett fäste tillhörande en annan klan för att nå ett fäste tillhörande den egna.
Dvärgar måste också ha goda relationer med sina mänskliga grannar och vara skickliga diplomater, så att de till exempel kan upprätthålla kontakter även när de mänskliga riken som omger deras fästen ligger i krig. Är dvärgisk neutralitet en allmänt accepterad princip bland Mundanas härskare?
Att inte kunna segla suger.

 

[Gamiel]

Som jag tidigare har nämnt ser jag matbehovet som den stora begränsningen för tirakernas befolkningstillväxt. Så länge de behöver dubbelt så mycket mat som människor tänker jag mig att de har svårt att bli lika många.

Men borde det vara ett problem för Marnakh eftersom många av dem är framgångsrika handelsmän?

Jag har för mig att dvärgar blir sjösjuka av ridning?

Kom på det också efter att jag hade skrivit.

Undantaget är ridning på murvelbestar, men de trivs å andra sidan inte där det är varmt.

Vad är det som gör murvelbestar så unika? Och borde man inte kunna avla dem för varmare klimat?

Sedan borde man ju kunna använda sig av budbärare från andra raser, som kan ta till häst o båt där det behövs.

Avsaknaden av kommunikationsleder beror framför allt på att mänskliga riken vanligen kontrollerar marken utanför dvärgafästena, så det känns svårt att upprätthålla sådana.

Det borde finnas handelsrutter mellan fästena, o så länge människorikerna inte är i krig med varandra så borde dessa vara av intresse eftersom de kan inbringa tullar, o dvärgarna borde ju ha varit där innan de nuvarande människorikerna fanns (i alla fall för de äldre fästena). Så deras handelsvägar mellan fästena borde ju vara bra uppbyggda o ha många vägstationer.

Dvärgar måste också ha goda relationer med sina mänskliga grannar och vara skickliga diplomater, så att de till exempel kan upprätthålla kontakter även när de mänskliga riken som omger deras fästen ligger i krig. Är dvärgisk neutralitet en allmänt accepterad princip bland Mundanas härskare?

Dvärgisk neutralitet känns som ett intressant koncept. Med tanke på att de kända för att hålla sitt ord och det nog kostar mer än det smakar att attackera dem för det mesta så skulle det kunna vara troligt att en sådan neutralitet respekteras, det kan också göra att dvärgar har en roll som medlare, eller i alla fall överse medlingen, o dvärgiska handelsrutter hålls öppna vilket gör att man kan ha diplomatisk kontakt längst med dessa även om ens riken är i krig.

En annan möjlighet är ju att det fungerar som i vår historia, där bara för att du är i krig betyder det inte att du så fort det är klart börjar handla med din f.d. motståndare. Sverige har ju haft Danmark o Ryssland som viktiga handelspartners under större delen av vår historia o vi är arvsfiender.

 

[Svarte Faraonen]

Gamla dvärgavägar som något även människor använder är en intressant tanke. Överlag borde dvärgarna vävas in mer i den mänskliga politiken, och då inte bara genom att ha fästen som ligger uppe i bergen men verkar ha ganska begränsad interaktion i övrigt. Det jag tänker är grejen med murvelbestar är att det handlar om att de är rätt breda och har en gångart som gör dem mer stabila. Men å andra sidan borde dvärgar kunna färdas i vagnar, eftersom de inte rör sig på samma vis som en häst. I andra delar av Mundana hade jag också kunnat tänka mig mer exotiska transportmedel -- draghârer känns som om de hade kunnat funka, till exempel.

Avseende Marnakh tänker jag mig att de rika handelsmännen enbart utgör en minoritet, precis som för människor. De flesta är hantverkare, sjömän och fiskare. Just det höga matbehovet får mig också att undra hur de löser långa sjöresor -- ett tirakiskt skepp borde kräva större proviantförråd, alternativt mindre besättning, än ett motsvarande mänskligt skepp. Använder man kanske i hög grad gûrder som inte äter lika mycket som sjömän?

 

[Gamiel]

Har vi någon karta för hur många fästen fanns under de olika alv o triak krigen o vilka som var involverade i dem?

Dvärgarna behöver upprätthålla hyfsat goda relationer mellan klanerna. Det är ganska vanligt att man behöver passera ett fäste tillhörande en annan klan för att nå ett fäste tillhörande den egna.

Jag måste erkänna att jag finner dvärgarnas identifiering enligt klaner vara så stark i deras identitet vara intressant eftersom Inget fäste är nära ett annat o de borde ha mer kontakt med människor och tiraker i närområdet än dvärgar av samma klan, speciellt om de närmaste dvärgarna är av andra klaner. Hade de olika fästena varit i still med Europeiska 1700-/1800-tals kolonier där man har en konstant flöde fram o tillbaka till moderlandet kunde jag fatta det men som de ser ut nu så har jag svårt att tro att ex. Talon-Renk-Ghor, Narenk-Renk-Ghor, och Mur-Renk-Ghor alla konstant skickar sina ungdomar att studera i Khazim-Renk-Ghor o Khazim-Renk-Ghor i sin tur konstant skickar nytt blod till dessa fästen.

Det jag tänker är grejen med murvelbestar är att det handlar om att de är rätt breda och har en gångart som gör dem mer stabila. Men å andra sidan borde dvärgar kunna färdas i vagnar, eftersom de inte rör sig på samma vis som en häst.

Finns det någon anledning till att man inte har avlat murvelbestarna för att tåla varmare klimat?

Vagn låter intressant: därgiska budbärare bakom två/tresanshästar i en öppen vagn som byter hästar vid bestämda vägstationer o följer därgiska kullerstensvägar och stenbroar mellan fästena borde kunna ta sig fram väldigt fort. Sedan skulle det inte förvåna mig om de har uppfunnit stålfjädring för vagnarnas hjul

Just det höga matbehovet får mig också att undra hur de löser långa sjöresor -- ett tirakiskt skepp borde kräva större proviantförråd, alternativt mindre besättning, än ett motsvarande mänskligt skepp.

Borde inte det här vara ett problem för Bazirk också?

Använder man kanske i hög grad gûrder som inte äter lika mycket som sjömän?

Låter logiskt, är det inte tirkasamhället i ett nötskal: gûrderna gör allt jobbet medan tirkaerna styr o slås

 

[Svarte Faraonen]

Min tanke kring dvärgarnas "klaner" är att det är ett namn som pådyvlats dem av människorna. Egentligen rör det sig snarare om skolor eller tolkningar. Jämför med fiqh inom islam, där det finns olika tolkningar av juridiken och teologin. Man ser olika på vissa av Vontars bud -- att "dvärg ska leva med dvärg" betyder för alla utom Zolod att dvärgar ska bo i självstyrda fästen (och för Drezin att de dessutom ska hålla begränsad kontakt med andra folk), medan Zolod anser att det är tillåtligt att leva i människornas städer, förutsatt att man har en hazr där dvärgisk sed upprätthålls. Ingen ser dock någon annan som "kättare" -- däremot älskar dvärgar, särskilt deras äldste, att argumentera om tolkningar, så om en lärd Ghor-dvärg kommer till ett Roghan-fäste gnuggar dryftarna händerna i förväntan inför en kväll med våldsam argumentation, mycket öl och antagligen minst dubbelt så många åsikter som det finns dvärgar närvarande. Detta är dock inte något som sår någon fiendeskap, utan snarare något som bidrar till kamratliga relationer.

Jag misstänker att det helt enkelt kan vara så att det inte är så lätt att avla murvelbestar till varmare klimat, lika lite som man lyckats med renar i vår värld. Dvärgarna är nog dessutom mindre framstående inom djurhållning än människorna. Slutligen nyttjas murvelbestarna framför allt av klan Drezin, som ändå mest bor i den fjärran norden och är ökända för att hålla sin hemligheter för sig själva.

 

[Gamiel]

Min tanke kring dvärgarnas "klaner" är att det är ett namn som pådyvlats dem av människorna. Egentligen rör det sig snarare om skolor eller tolkningar. Jämför med fiqh inom islam, där det finns olika tolkningar av juridiken och teologin.

Bra koncept men det känns inte som den bästa förklaringen, eftersom det känns väldigt konstigt att människorna skulle använda klan begreppet om det är mer en filosofi fråga eftersom vi ju har ord för det senare.

Förresten, varför har inte haft fler klan splittringar? Det verkar som alla splittringarna skede nära varandra och sedan har inget hänt på... vad är det tusen år?

och för Drezin att de dessutom ska hålla begränsad kontakt med andra folk

Ironiskt med tanke på att de är etablerade som de enda som har permanent kontakt med tirkaerna

att "dvärg ska leva med dvärg" betyder för alla utom Zolod att dvärgar ska bo i självstyrda fästen

Är det så du rättfärdigar att de inte har någon annan typ av samhällen än fästen?

lika lite som man lyckats med renar i vår värld

Har man haft några avels program för att göra renar mer anpassade för sydligare breddgrader?

 

[Gamiel]

Daak kyrkan har funnits i Consaber med omnejd i över tusen år och vi vet att Daak kyrkan anser att man ska omvända alla folkslag. Det finns tirkaer i Consabers bergsområden. Hur ser det ut med Daak troende tiraker i Consaber + omnejd?

Bläddrade just i min gamla Consaber bok och slogs av att på inga av stadskartorna ser vi något typ av betygelse utanför murrarna, inga värdshus, bonde stugor, eller liknande. Det tycks inte finnas någon typ av lantbruk eller djurhållning direkt utanför murarna heller. Någon anledning till detta, eller är det bara en fråga om att man inte tänkte på sådant när man gjorde kartan?

Med tanke på att tiraker förökar sig snabbare än människor undrar jag om inte Marnakh stammen borde vara större? Speciellt eftersom de lever ett mindre våldsamt liv än de andra tirakstammarna

Som jag tidigare har nämnt ser jag matbehovet som den stora begränsningen för tirakernas befolkningstillväxt. Så länge de behöver dubbelt så mycket mat som människor tänker jag mig att de har svårt att bli lika många.

Fast det var inte riktigt frågan. Det jag undrar över är inte varför Marnakher inte är lika många som människor, utan varför de tycks vara så relativt få. Eftersom de inte lever lika våldsamma liv som de andra stammarna, o de andra stammarna borde ha minst lika stort problem (om inte större) att få tag på mat som som Marnakher. Och som handelsmän borde de inte ha allt för stort problem att etablera sig i nya områden.

 

[Gamiel]

Hoppar hit över med det här

Beror lite på var de bor. Takalorr är till exempel så pass biologiskt frodigt att olika former av småskaligt jordbruk kompletterar jakt och djuruppfödning (grisar, höns, grokiler, etc).

Men resten av Mundana då, borde vi inte hitta små samhällen av tiraker överallt?

Det jag menar är att tirakerna har mer av en biologisk r-strategi än människor – de föder fler barn, kan inte investera riktigt lika mycket tid i dem, och har därmed högre dödlighet i unga år än människor

Fast samtidigt så borde det ju kunna finnas en massa karlar som kan hjälpa till med att ta hand om ungarna eftersom de inte har egna kvinnor, eller kan vara någon av fäderna.

-----------

Jag misstänker att det helt enkelt kan vara så att det inte är så lätt att avla murvelbestar till varmare klimat, lika lite som man lyckats med renar i vår värld.

Hur vart klimat talar vi om här? för om jag mins rätt så hade de samer som vi vet hade säsongsbostäder nere i Uppsala trakten renar med sig.

 

[Gamiel]

Några frågor: har vi några exempel på influenser av alviskt/dvärgiskt/tirakiskt mode, vapen, rustningar, matkultur och sånt i de icke-alviska/dvärgiska/tirakiska kulturerna som de bor granne med? Och tvärt om? Och om nej på någon/båda av frågorna: varför inte?

Varför har vi inte några "civiliserade" tiraker i Concaber + omnejd? Vi vet ju att Daak kyrkan axepterar tiraker, varför har dessa inte missionerat för dessa och tagit in dem i den concaberiska makt sfären? Om man ändå tog in de där tookarna och lerame, varför inte tirakerna?

Varför hör vi inte talas om dvärgar eller tiraker som följer någon religion som inte är deras standard men ändå en inhemsk för dem? Människorna har ju ett antal olika religioner som de inte kan enas om, som de har kommit på utan inflytande från andra raser, och där ingen tycks vara lika gammal som dvärgarnas eller tirakernas, varför är icke-människorna så monolita i sina troer?

Varför har vi inga människor/annat som har konverterat till dvärgarnas eller tirakernas tro?

Vi vet ju att alverna och dvärgarna har sina egna små riken runt sina skogar/fästen, finns det några människor/misslor/tiraker som är undersåtar i dessa riken? Och om nej: varför inte?