vad skulle egentligen hända om man, säg om 40 år, skickade tillbaka en person i tiden med ett virus som som dödar halva mänskligheten, men att viruset inte finns förrens om 40 år
Om det skulle betyda att viruset "försvann" när man åkte tillbaka i tiden, då hade ju personen som tog med sig viruset tillsammans med tidsmaskinen försvunnit också, och allting hade blivit som det var för 40 år sedan (ingen som helst skillnad alltså; tidsresenären skulle helt enkelt bara försvinna). Så det spåret är ju inte intressant. Både tidsresenären, maskinen och viruset måste ju komma "fram" till tiden för fyrtio år sedan.
tänk det så här, en epedimi startar 2005 utan att någon fattar hur det hela hände, man skickar tillbaka en person om 40 år som skall ta reda på vad som hände och det är han som sprider epedimin... skulle detta gå?
Ja, det låter som en rolig utgångspunkt för en SF-berättelse. Se upp dock; det låter så klassiskt så det har säkert redan gjorts.
Jag gillar tidsresorna i Bill & Ted: De liksom är på jakt efter en tidsmaskin, och när de exempelvis behöver en nyckel så kan de bara gå och kolla under en sten och plocka fram nyckeln, för att sedan säga "när vi har fått tidsmaskinen måste vi komma ihåg att åka tillbaka hit för att lägga nyckeln bakom stenen." Alla vet alltså att de kommer klara det, så det är inte ett dugg spännande egentligen. Skruvat och corny.
Jag har ritat en serie med en robot med en digitalklocka på magen (som tickar fram ett steg för varje ny ruta han befinner sig i) som möter en framtida version av sig själv som erbjuder sig att sälja en tidsresepistol (han har den i ett paket) för de pengar som den unge roboten håller i handen. "Visst!" säger den unge roboten, men när framtidsroboten har strålat iväg sig med sin egen pistol så upptäcker dåtidsroboten att det bara låg en tegelsten i paketet. Ursinnig så går han vidare, men får plötsligt se en framtida version av sig ploppa fram i tomma intet. Han ser sin chans att hämnas och kastar tegelstenen på framtidsversionen, medan framtidsroboten skjuter
dåtidsroboten med sin tidsresepistol, och i nästa ruta är det bara framtidsroboten kvar, däckad av tegelstenen.
Tja, så fortsätter det tills man alltså kommer fram till den punkt då roboten kommer på att han behöver pengar och bestämmer sig för att råna sitt tidigare jag. När allt är slut så är det bara roboten kvar, med pengarna. Det är en rolig serie att läsa, eftersom man får bläddra fram och tillbaka en hel del i den kronologiska ordningen för att få uppleva vad som egentligen hänt, sett ur robotens egen synvinkel (man kan ju på hans mage se i vilken ordning man ska läsa hans rutor).
Det kluriga är att tidsresepistolen existerar i ett vacuum. När serien är slut så är det ingen som har den. Var kom då den ifrån? Ingen uppfann den, ingen skaffade den någonstans, annat än från den däckade killen som blev träffad i huvudet av tegelstenen (alltså, han tog den av sig själv), men den kommer alltså varken från fram- eller forntiden, utan... Tja, vad gör den där, egentligen?
