Caen Ka-sun-dor
Hero
Jag ska notera att du skrev eddings med liten bokstav två gånger. Du gör gott i att göra så....
Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.
Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.
Nekromanti The wheel of time
- Thread starter caracarn
- Start date
King Kromm
Hero
Nu e jag inte riktigt med...
Cad spelar det för roll???
/King Kromm
Cad spelar det för roll???
/King Kromm
Caen Ka-sun-dor
Hero
Liten bokstav=lite/ingen respekt om du förstår vad jag menar.
Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.<P ID="edit"><FONT SIZE=-1><EM>Edited by Caen Ka-sun-dor on 2001-08-22 14:17.</EM></FONT></P>
Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.<P ID="edit"><FONT SIZE=-1><EM>Edited by Caen Ka-sun-dor on 2001-08-22 14:17.</EM></FONT></P>
var inte "idioten" en tegelsten?
boken i toppicen får väl klassas som en klassiker trots tjockleken. jag skulle vilja påstå att sidantalet inte har NÅGOT med kvaliten att göra, men som någon sa tidigare, det är svårare att skriva fängslande länge än kort. tolkien är ett exempel på detta. han skrev en bok på ungefär 1000 sidor, bra, underhållande och helt OK på alla sätt.
vidare förstår jag inte riktigt vitsen att dela upp böcker i "underhållande" och "god litteratur"
Lave -nu får alla finnas bäst de vill
boken i toppicen får väl klassas som en klassiker trots tjockleken. jag skulle vilja påstå att sidantalet inte har NÅGOT med kvaliten att göra, men som någon sa tidigare, det är svårare att skriva fängslande länge än kort. tolkien är ett exempel på detta. han skrev en bok på ungefär 1000 sidor, bra, underhållande och helt OK på alla sätt.
vidare förstår jag inte riktigt vitsen att dela upp böcker i "underhållande" och "god litteratur"
Lave -nu får alla finnas bäst de vill
Krille
Super Moderator
"Har det någonting med hur duktigt författaren är???"
En hel del, faktiskt. Ordbehandlaren har gjort det möjligt för bra många fler att kunna författa böcker. Ur demokratisk synvinkel är väl det bra, men ur litterär synvinkel... låt oss säga att en hel del böcker som ges ut idag aldrig hade givits ut för femton år sedan. Just det faktum att det låg en hel del mer arbete för ungefär alla inblandade i att ge ut en bok innan ordbehandlaren kom var i sig en kvalitetssäkring - förlagen ville inte ge ut vilket skräp som helst, och författarna var därför tvungna att ge ut bra mycket mindre skräp. Förlag vägrar numera till och med att ta emot pappersmanus.
Ordbehandlaren har däremot gjort det möjligt för förläggaren att ge ut böcker billigare (mindre redaktionskostnader), och författaren kan skriva mer klägg snabbare. På så sätt har tryckdelen tagit över stora delar av förlagets kostnader, vilket gör att förlaget har råd att ge ut fler böcker. Det gör också att författaren får helt andra möjligheter att producera böcker snabbt och det ställs också ett krav på författaren att dels skriva böcker snabbt (dvs mindre förarbete och mindre research) och dels skriva böcker som säljer (dvs kommersiell smörja). Det är inte längre lika attraktivt för författaren att skriva något som han vill säga - det är bra mycket mer vanligt att han skriver något som kan sälja, vilket är en helt annan sak.
Genom att skriva med papper och penna, och skriva om varje passage som man inte är nöjd med för hand, så tvingar man sig själv att koncentrera sig på det väsentliga. Ordbajset minimeras automatiskt, eftersom det är så förbaskat jobbigt att skriva för hand. En ordbehandlare har en annan nackdel också: man har en tendens att fila på sin text istället för att skriva om den om man har en ordbehandlares alldeles ypperliga editeringsfunktioner, och många passager i senare tids litteratur skulle må bättre av att skrivas om från grunden istället för att filas på. Just att det är så lätt att producera en massa ordbajs i ordbehandlare gör också att det faktiskt krävs självdisciplin för att fatta sig kort.
Kort sagt, ordbehandlaren ger snåla förlag och lata författare, som maskerar sin lathet genom att ordbajsa. Bläckpenna och papper tvingar både förlag och författare att arbeta och spendera tid och pengar på förarbetet, och författare som inte har disciplin nog att låta bli att ordbajsa, trots ordbehandlaren, saknar ofta förmågan, ernergin eller möjligheten att göra ett gott förarbete.
Allt enligt min åsikt, förstås.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
En hel del, faktiskt. Ordbehandlaren har gjort det möjligt för bra många fler att kunna författa böcker. Ur demokratisk synvinkel är väl det bra, men ur litterär synvinkel... låt oss säga att en hel del böcker som ges ut idag aldrig hade givits ut för femton år sedan. Just det faktum att det låg en hel del mer arbete för ungefär alla inblandade i att ge ut en bok innan ordbehandlaren kom var i sig en kvalitetssäkring - förlagen ville inte ge ut vilket skräp som helst, och författarna var därför tvungna att ge ut bra mycket mindre skräp. Förlag vägrar numera till och med att ta emot pappersmanus.
Ordbehandlaren har däremot gjort det möjligt för förläggaren att ge ut böcker billigare (mindre redaktionskostnader), och författaren kan skriva mer klägg snabbare. På så sätt har tryckdelen tagit över stora delar av förlagets kostnader, vilket gör att förlaget har råd att ge ut fler böcker. Det gör också att författaren får helt andra möjligheter att producera böcker snabbt och det ställs också ett krav på författaren att dels skriva böcker snabbt (dvs mindre förarbete och mindre research) och dels skriva böcker som säljer (dvs kommersiell smörja). Det är inte längre lika attraktivt för författaren att skriva något som han vill säga - det är bra mycket mer vanligt att han skriver något som kan sälja, vilket är en helt annan sak.
Genom att skriva med papper och penna, och skriva om varje passage som man inte är nöjd med för hand, så tvingar man sig själv att koncentrera sig på det väsentliga. Ordbajset minimeras automatiskt, eftersom det är så förbaskat jobbigt att skriva för hand. En ordbehandlare har en annan nackdel också: man har en tendens att fila på sin text istället för att skriva om den om man har en ordbehandlares alldeles ypperliga editeringsfunktioner, och många passager i senare tids litteratur skulle må bättre av att skrivas om från grunden istället för att filas på. Just att det är så lätt att producera en massa ordbajs i ordbehandlare gör också att det faktiskt krävs självdisciplin för att fatta sig kort.
Kort sagt, ordbehandlaren ger snåla förlag och lata författare, som maskerar sin lathet genom att ordbajsa. Bläckpenna och papper tvingar både förlag och författare att arbeta och spendera tid och pengar på förarbetet, och författare som inte har disciplin nog att låta bli att ordbajsa, trots ordbehandlaren, saknar ofta förmågan, ernergin eller möjligheten att göra ett gott förarbete.
Allt enligt min åsikt, förstås.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Krille
Super Moderator
Jo, men en genomarbetad tegelsten
...till skillnad från många tegelstenar från idag.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
...till skillnad från många tegelstenar från idag.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Nightowl
Champion
Skall inte ge mig in en detaljkoll i hur mycket Krilles historieskrivning stämmer (skulle kräva en djupdykning i mina läroböcker i förlagssystemet från Bibliotekshögskolan - ni tror väl fan inte man MINNS det de tvingar en att läsa?)
men vill bara säga enågra saker::
"Kort sagt, ordbehandlaren ger snåla förlag och lata författare, som maskerar sin lathet genom att ordbajsa."
En svensk "klassiker" är ju författaren Carl Jonas Love Almqvist (Det Går An, Tintomara, Törnrosens Bok) - den som inte sökt upp honom själv har säkert utsatts för honom av sin lärare i svenska eller så. Almqvist fick betalt per rad, och han erkände mer eller mindre rakt av att han skrev så mycket som möjligt för att tjäna stålar. Ordjakt är långt ifrån något nytt - ety Almqvist levde innan skrivmaskinen var uppfunnen ens.
När det gäller förlag och "kommersiell smörja" har det varit vad de flesta förlag överlevt på sedan bokmarknaden uppstod, och om man jämför med gammal äventyrslitteratur - Dumas, Sabatini etc - är den mycket ordrik och mycket snabbskriven. Det gäller ALLA författare som verkligen levt på sin litteratur under litteraturhistorien - Tolkien var en don i Oxford och hade råd att vänta.
En definitiv skillnad är att den mesta skönlitteraturen idag är i romanformat. "Förr i tiden" publicerade väldigt mycket litteratur i novell- och följetongsmagasin, i korta samlingar etc. Den tid som folk sparat genom att inte läsa dylika (de finns bara kvar vad gäller extra högkulturell högkultur och obskyr genrelitteratur) använder de i ställer till att glo på TV och video.
Ordbehandlaren har definitivt påverkat författandet, men kommersiell litteratursatsning har funnits sedan Gutenberg, man jagade ord under tidigt 1800-tal, och jag tror att påverkan i den riktningen är långt mindre än Krille tror. Däremot har arbetet för övriga delar av förlagsvärlden förändrats drastiskt - men man kan i det sammanhanget påpeka att mindre personalintensiv förlagsverksamhet gjort det billigare att driva förlag, och att små förlag är de som alltid gett ut smala böcker.
Nightowl, som hoppas att Arcana läser det här. ;-)
We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!
men vill bara säga enågra saker::
"Kort sagt, ordbehandlaren ger snåla förlag och lata författare, som maskerar sin lathet genom att ordbajsa."
En svensk "klassiker" är ju författaren Carl Jonas Love Almqvist (Det Går An, Tintomara, Törnrosens Bok) - den som inte sökt upp honom själv har säkert utsatts för honom av sin lärare i svenska eller så. Almqvist fick betalt per rad, och han erkände mer eller mindre rakt av att han skrev så mycket som möjligt för att tjäna stålar. Ordjakt är långt ifrån något nytt - ety Almqvist levde innan skrivmaskinen var uppfunnen ens.
När det gäller förlag och "kommersiell smörja" har det varit vad de flesta förlag överlevt på sedan bokmarknaden uppstod, och om man jämför med gammal äventyrslitteratur - Dumas, Sabatini etc - är den mycket ordrik och mycket snabbskriven. Det gäller ALLA författare som verkligen levt på sin litteratur under litteraturhistorien - Tolkien var en don i Oxford och hade råd att vänta.
En definitiv skillnad är att den mesta skönlitteraturen idag är i romanformat. "Förr i tiden" publicerade väldigt mycket litteratur i novell- och följetongsmagasin, i korta samlingar etc. Den tid som folk sparat genom att inte läsa dylika (de finns bara kvar vad gäller extra högkulturell högkultur och obskyr genrelitteratur) använder de i ställer till att glo på TV och video.
Ordbehandlaren har definitivt påverkat författandet, men kommersiell litteratursatsning har funnits sedan Gutenberg, man jagade ord under tidigt 1800-tal, och jag tror att påverkan i den riktningen är långt mindre än Krille tror. Däremot har arbetet för övriga delar av förlagsvärlden förändrats drastiskt - men man kan i det sammanhanget påpeka att mindre personalintensiv förlagsverksamhet gjort det billigare att driva förlag, och att små förlag är de som alltid gett ut smala böcker.
Nightowl, som hoppas att Arcana läser det här. ;-)
We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!
(vulg)
Veteran
Terry Pratchett ger ut ca. en bok i halvåret. är det nått du vill säga om Pratchetts böcker?
Jag köpte en pratchett pocket idag/images/icons/smile.gif
Jag köpte en pratchett pocket idag/images/icons/smile.gif
Krille
Super Moderator
"är det nått du vill säga om Pratchetts böcker?"
Japp. Hans stårysar är avslutade. Ofta på mindre än en halv tegelsten, dessutom.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Japp. Hans stårysar är avslutade. Ofta på mindre än en halv tegelsten, dessutom.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Har nog läst några författare som inte lyckats få ur sig någon poäng över huvudtaget på 200 sidor. Dom skulle någon behöva några 100 sidor till för att få fram den poängen eller få fram poängen så som dom hade tänkt sig att den skulle komma ut.
Jag tror nog att dom flesta författare som levde förr skulle ha jublat över att ha en ordbehandlare. Som sagt hade dom haft en ordbehandlare att ordbajsa på hade dom varit rika män eller kvinnor! Kanske dom kunde ha satsat på att skriva lite god underhållning i stället.
Re: Sidantal, poängen med litteratur och annat dravel
Antar att du inte gillade tolkien då han endast är till för att KONSUMERAS. Samt skulle han ha något att berätta så vet jag inte om det skulle vara så passande idag. Jag tyckte dock att Tolkien var god stunds underhållning.
Antar att du inte gillade tolkien då han endast är till för att KONSUMERAS. Samt skulle han ha något att berätta så vet jag inte om det skulle vara så passande idag. Jag tyckte dock att Tolkien var god stunds underhållning.
Blir nog tvungen att hålla med. Har också fått för mig att många författare bara skrev för att överhuvudtaget överleva.
Och att dom skrev det folk ville läsa i stället för vad dom kanske själv ville skriva. Det är väl först i riktig modern tid som författarna kan skriva det dom själva vill skriva utan att veta om någon vill läsa det dom skrivit.
Och att dom skrev det folk ville läsa i stället för vad dom kanske själv ville skriva. Det är väl först i riktig modern tid som författarna kan skriva det dom själva vill skriva utan att veta om någon vill läsa det dom skrivit.
Blir nog tvungen att hålla med. Har också fått för mig att många författare bara skrev för att överhuvudtaget överleva.
Och att dom skrev det folk ville läsa i stället för vad dom kanske själv ville skriva. Det är väl först i riktig modern tid som författarna kan skriva det dom själva vill skriva utan att veta om någon vill läsa det dom skrivit.
Och att dom skrev det folk ville läsa i stället för vad dom kanske själv ville skriva. Det är väl först i riktig modern tid som författarna kan skriva det dom själva vill skriva utan att veta om någon vill läsa det dom skrivit.
Krille
Super Moderator
Re: Sidantal, poängen med litteratur och annat dravel
"Antar att du inte gillade tolkien då han endast är till för att KONSUMERAS."
Faktiskt inte. Enligt hans egna brev så skrev han Ringen för att han ville skapa en ny legend.
"Samt skulle han ha något att berätta så vet jag inte om det skulle vara så passande idag."
Varför inte? Hans berättelse är tämligen tidlös.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
"Antar att du inte gillade tolkien då han endast är till för att KONSUMERAS."
Faktiskt inte. Enligt hans egna brev så skrev han Ringen för att han ville skapa en ny legend.
"Samt skulle han ha något att berätta så vet jag inte om det skulle vara så passande idag."
Varför inte? Hans berättelse är tämligen tidlös.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Krille
Super Moderator
"Har nog läst några författare som inte lyckats få ur sig någon poäng över huvudtaget på 200 sidor."
Å andra sidan har jag läst ett antal författare som har lyckats få ur sig en poäng på mindre än 100 ord.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Å andra sidan har jag läst ett antal författare som har lyckats få ur sig en poäng på mindre än 100 ord.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Krille
Super Moderator
"Om det är en bra bok så tycker jag det är en tillgång om den är lång. Då räcker den längre."
Å andra sidan kan man se det så här: en kort och bra bok är också en tillgång, i och med att man snabbt kan gå vidare med det eviga uppdraget att läsa en annan lika bra bok.
Dagens boktips: "Och till min brorson Albert lämnar jag denna ö som jag vann av Fatty Hagan på poker" av David Forrest. Kort, bra och fantastiskt rolig!
"Det finns historier som kan berättas på tio sidor och det finns de som kräver 1000, så båda typerna av böcker behövs..."
Dessvärre finns det författare som inte har vett att avsluta sin historia i tid, utan skriver en historia på 1000 sidor när 100 hade räckt.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Å andra sidan kan man se det så här: en kort och bra bok är också en tillgång, i och med att man snabbt kan gå vidare med det eviga uppdraget att läsa en annan lika bra bok.
Dagens boktips: "Och till min brorson Albert lämnar jag denna ö som jag vann av Fatty Hagan på poker" av David Forrest. Kort, bra och fantastiskt rolig!
"Det finns historier som kan berättas på tio sidor och det finns de som kräver 1000, så båda typerna av böcker behövs..."
Dessvärre finns det författare som inte har vett att avsluta sin historia i tid, utan skriver en historia på 1000 sidor när 100 hade räckt.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"
Några synpunkter
1) Då denna tråd har för länge sedan slutat att behandla ett ev. rollspel baserat på WoT och mer kommit att handla om literära kvaliteer så borde den flytas till "SF&Fantasykultur".
2) På ett "arbetsår" går det sisådär 1600 arbetstimmar grovt räknat. Om man på den tiden prånglar ut två 800-sidors tegelstenar så har man lagt ungefär 1 timmes arbete per sida. Om man däremot nöjer sig med en 200-sidig bok så har man lagt en hel arbetsdag per sida. Man borde ju ganska enkelt kunna gissa att den senare författarens verk är klart mera genomarbetat.
3) Den stora mängd långa IMHO "överkomersialliserade" fantasyböcker som ges ut idag är förmodligen att betrakta som en barnsjukdom. Ser man till mer etablerade genres som dekare och trillers så har 1000 sidors böcker ingen stor del av marknaden.
4) Av princip läser jag inte "infinitologier".
/Bjorn
1) Då denna tråd har för länge sedan slutat att behandla ett ev. rollspel baserat på WoT och mer kommit att handla om literära kvaliteer så borde den flytas till "SF&Fantasykultur".
2) På ett "arbetsår" går det sisådär 1600 arbetstimmar grovt räknat. Om man på den tiden prånglar ut två 800-sidors tegelstenar så har man lagt ungefär 1 timmes arbete per sida. Om man däremot nöjer sig med en 200-sidig bok så har man lagt en hel arbetsdag per sida. Man borde ju ganska enkelt kunna gissa att den senare författarens verk är klart mera genomarbetat.
3) Den stora mängd långa IMHO "överkomersialliserade" fantasyböcker som ges ut idag är förmodligen att betrakta som en barnsjukdom. Ser man till mer etablerade genres som dekare och trillers så har 1000 sidors böcker ingen stor del av marknaden.
4) Av princip läser jag inte "infinitologier".
/Bjorn
Å andra sidan kan man se det så här: en kort och bra bok är också en tillgång, i och med att man snabbt kan gå vidare med det eviga uppdraget att läsa en annan lika bra bok.
Jag har inte så lätt att hitta enormt bra böcker att jag har någon stor trave att ta mig igenom. Inte heller har jag särskilt bråttom att ta mig igenom den traven av kanske bra böcker som jag har... Jag skulle nog mäta mitt läsandes effektivitet mera med kvalitet (hur underhållen är jag) än kvantitet (hur många böcker får jag i mig).
Dessvärre finns det författare som inte har vett att avsluta sin historia i tid, utan skriver en historia på 1000 sidor när 100 hade räckt.
Om man tycker boken böjar bli långtråkig så kan man alltid lägga den ifrån sig... Det är ju nästan en fördel eftersom du då kan börja på nästa bok i traven ännu snabbare
Jag har inte så lätt att hitta enormt bra böcker att jag har någon stor trave att ta mig igenom. Inte heller har jag särskilt bråttom att ta mig igenom den traven av kanske bra böcker som jag har... Jag skulle nog mäta mitt läsandes effektivitet mera med kvalitet (hur underhållen är jag) än kvantitet (hur många böcker får jag i mig).
Dessvärre finns det författare som inte har vett att avsluta sin historia i tid, utan skriver en historia på 1000 sidor när 100 hade räckt.
Om man tycker boken böjar bli långtråkig så kan man alltid lägga den ifrån sig... Det är ju nästan en fördel eftersom du då kan börja på nästa bok i traven ännu snabbare