Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Produktionen blev väl avsevärt försenad på grund av dels Covid, dels skådespelarstrejken?
Stranger Things 5
- Thread starter verlandes.
- Start date
Minimoni
Homelander
Ja så är det kanske. Men för mig blir det ändå lite konstigt när flera av skådespelarna inte alls ser ut som den ålder de skall föreställa att vara. Det är en nitpick och efter tre avsnitt tycker jag fortfarande att säsong 5 är bra! Det är egentligen landningen som avgör det mesta gällande hur bra eller inte bra jag kommer komma ihåg den här säsongen.
Just ungarna ser inte så illa ut som man kan tänka sig. På stranger-things subredditen laddade någon upp sitt foto "high school senior" (dvs, 18 år) från när han gick i skolan på mitten av 80-talet.
Om något tycker jag att ungarna i Stranger things ser för unga ut lol
Med det sagt har jag äntligen sett ifatt mig. Jag kollade genom mina gamla kommentarer om Stranger things säsong 4 där jag tyckte att serien höll riktigt hög nivå igen (minor complaints aside) efter lite dippar i föregående säsonger - och jag tycker att säsong 5 fortsätter samma höga nivå. Något som står ut är att Robin äntligen blivit en riktig karaktär igen och inte bara säger en massa one-liners, utan får ha dilemman, åsikter och känslor som alla andra karaktärer.
En sak jag verkligen gillar är att tv-serien mer vågar göra stora förändringar i sin värld. Hawkins fortsatte vara Hawkins med samma karaktärer som går genom samma vardagslunk trots galnare och galnare händelser i närområdet. Nu har hela staden vänts upp och ned, militärer syns på gatorna, det drivs en radiokanal som pratar om motstånd och alla ungar inom ett särskilt åldersspann ska placeras i särskilt militär karantän. Sådant gillar jag jättemycket, för det är väldigt bekvämt för manusförfattare att fortsätta på exakt samma spår som tidigare, och det kan lätt ge världen lite av ett "Simpsons"-världsbygge, dvs världens galnaste saker kan hända men nästa morgon ser världen exakt likadan ut ändå.
En lätt kritik mot serien är att Eleven har kutat runt varenda avsnitt än så länge i mjukisbyxor + shorts ovanpå (som i the Goonies), men det ser så satans keff ut, typ som om hon har en vuxenblöja ovanpå sina byxor. Jag hoppas hon får göra ett klädbyte snart.
Last edited:
I gengäld är Robins garderob skitsnygg. Jag har inte orden för att beskriva grejerna, men den där grejen med tre liksom utstickande grejer på varje axel? Som gör att hon ser lite ut som att hon har något slags Mutant Chronicles-axelskydd? Awesome.
Bitterknekt
Awful Neutral
Jag tycker säsong 5 började hyfsat bra, säsong 4 tröttnade jag lite på då det kändes som att de hoppade fram och tillbaka mellan hawkins och sovjet, men aldrig riktigt kom nån vart - det kändes som ett avsnitt av typ tullen/vägens hjältar/osv där man drar ut avsnittets storylines genom att växla mellan spåren och göra en ny recap varje gång man skiftade.
Nörd som man är kunde jag inte heller låta bli att lägga märke till att soldaterna i "upp-och-ner" har gamla svenska "Stridsbälte 304k" på sig över de svarta västarna.
Nörd som man är kunde jag inte heller låta bli att lägga märke till att soldaterna i "upp-och-ner" har gamla svenska "Stridsbälte 304k" på sig över de svarta västarna.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Nu har jag sett första 4 avsnitten och jäkligt bra så långt! Och jag är också glad att det här ska bli sista säsongen. För även om jag verkligen gillar den så långt, och jag tycker det är spännande och häftigt, så känner jag att jag börjar bli lite mätt. Jag ser så att säga fram emot efterrätten, men jag vill inte ha en till varmrätt.
Jag gillar att Dustin får får vara jäkligt tuff. Det här är en unge som sett saker. Som offrat saker. Och som sett andra offra saker. Att han tänker ta någon skit tycker jag känns helt rätt, och jag gillar hur han gör det. Han är både rätt hård och rätt smart. Om än också lite för kaxig för sitt eget bästa, men inte mer än att jag fortfarande hejar på honom.
Jag gillar också att Derek får vara lite kompetent. Ja, han är en äcklig liten mobbare. Men har är också så ung att jag kan vara beredd att förlåta honom om han bättrar sig. Men från att han försöker smita (hyfstat framgånsrikt) från sina kidnappare, till att köper situationen när han faktiskt ser vad som är på gång, till att han faktiskt tar jobb han får på allvar och fortsätter visa sig kompetent och snabbtänkt. Ja, det är ett par putslustiga inslag som kanske känns lite "jarring", men överlag gillade jag hela den grejen.
Jag gillar verkligen också att även om vi fortfarnde har gruppkonflikter så känns de konflikterna grundade i konkreta, förståerliga anledningar snarare än allmän dysfunktionalitet.
Dustin och Steve är i luven på varandra, men jag fattar varför (kanske för att de säger det rakt ut); Dustin tycker Steve och de andra sviker Eddies minne (vilket de typ gör), medan Steve och de andra tycker Dustin sätter dem alla (och därför hela staden) i fara (vilket han gör). Men jag fattar det! Bandet mellan Dustin och Eddie var något speciellt, och Dustin var där när Eddie offrade sig själv och dog. Han kanske rent av känner att han övergav Eddie, utöver vanlig survivors guilt. Om något tycker jag Dustin är väldigt återhållsam. Men ja, han sätter alla i fara genom att dra uppmärksamheten till sig så jag förstår Steve också. Och jag tror både Dustin och Steve förstår varandra. Och det känns också som viktig och relevant persnlighetsutveckling för Dustin som ju väldigt mycket såg upp till Steve tidigare, men nu står på egna ben.
Dustins mobbare är välde mest dysfunktionella, och jag hatar mobbare. Men man får också komma ihåg att från deras perspektiv var hellfire clubs ledare en seriemördare, så jag kan väl liksom förstå om de har åsikter. Lite som att gå runt med en "Jeoffry Dhamer rulez"-Tshirt i en stödgrupp för överlevarna till JDs offer, typ. Men jag gillar också kontrasten mellan det relativt obetydliga hotet mobbarna utgör, jämfört med Vecna och Demogorgonen.
Joyce överbeskyddande av Will och Steve och John som tävlar om Wheelers uppmärksamhet är väld typ de mest "dysfunktionella" förhållandena just nu. Men att Joyce är rädd att förlora Will igen känns fullkomligt rimligt, och om något hade jag nog verit mer orolig om så inte hade varit fallet =D. I synnerhet som Will haft sina episoder. Vilket lämnar Steve och Jon, och de har ju alltid varit rätt anagonistiska mot varandra vad jag minns. Och de verkar ju fortfarande kunna umgås och sammarbeta. Och på nått sätt tycker jag det bara får Wheeler att vara ännu coolare som bara skiter i det och fortsätter få jobbet gjort medan småungarna stångas.
(Eh, möjligen är väl Ericas relationer med sina "vänner" rätt hopplös och det finns stor risk att den ungen kommer växa upp till att bli en ny Doctor K eller nått, men det hade så lite skärmtid att jag har överseende med det)
Det enda negativa så långt är typ....
Överlag, ser fram emot resten av avsnitten!
Jag gillar att Dustin får får vara jäkligt tuff. Det här är en unge som sett saker. Som offrat saker. Och som sett andra offra saker. Att han tänker ta någon skit tycker jag känns helt rätt, och jag gillar hur han gör det. Han är både rätt hård och rätt smart. Om än också lite för kaxig för sitt eget bästa, men inte mer än att jag fortfarande hejar på honom.
Jag gillar också att Derek får vara lite kompetent. Ja, han är en äcklig liten mobbare. Men har är också så ung att jag kan vara beredd att förlåta honom om han bättrar sig. Men från att han försöker smita (hyfstat framgånsrikt) från sina kidnappare, till att köper situationen när han faktiskt ser vad som är på gång, till att han faktiskt tar jobb han får på allvar och fortsätter visa sig kompetent och snabbtänkt. Ja, det är ett par putslustiga inslag som kanske känns lite "jarring", men överlag gillade jag hela den grejen.
Jag gillar verkligen också att även om vi fortfarnde har gruppkonflikter så känns de konflikterna grundade i konkreta, förståerliga anledningar snarare än allmän dysfunktionalitet.
Dustin och Steve är i luven på varandra, men jag fattar varför (kanske för att de säger det rakt ut); Dustin tycker Steve och de andra sviker Eddies minne (vilket de typ gör), medan Steve och de andra tycker Dustin sätter dem alla (och därför hela staden) i fara (vilket han gör). Men jag fattar det! Bandet mellan Dustin och Eddie var något speciellt, och Dustin var där när Eddie offrade sig själv och dog. Han kanske rent av känner att han övergav Eddie, utöver vanlig survivors guilt. Om något tycker jag Dustin är väldigt återhållsam. Men ja, han sätter alla i fara genom att dra uppmärksamheten till sig så jag förstår Steve också. Och jag tror både Dustin och Steve förstår varandra. Och det känns också som viktig och relevant persnlighetsutveckling för Dustin som ju väldigt mycket såg upp till Steve tidigare, men nu står på egna ben.
Dustins mobbare är välde mest dysfunktionella, och jag hatar mobbare. Men man får också komma ihåg att från deras perspektiv var hellfire clubs ledare en seriemördare, så jag kan väl liksom förstå om de har åsikter. Lite som att gå runt med en "Jeoffry Dhamer rulez"-Tshirt i en stödgrupp för överlevarna till JDs offer, typ. Men jag gillar också kontrasten mellan det relativt obetydliga hotet mobbarna utgör, jämfört med Vecna och Demogorgonen.
Joyce överbeskyddande av Will och Steve och John som tävlar om Wheelers uppmärksamhet är väld typ de mest "dysfunktionella" förhållandena just nu. Men att Joyce är rädd att förlora Will igen känns fullkomligt rimligt, och om något hade jag nog verit mer orolig om så inte hade varit fallet =D. I synnerhet som Will haft sina episoder. Vilket lämnar Steve och Jon, och de har ju alltid varit rätt anagonistiska mot varandra vad jag minns. Och de verkar ju fortfarande kunna umgås och sammarbeta. Och på nått sätt tycker jag det bara får Wheeler att vara ännu coolare som bara skiter i det och fortsätter få jobbet gjort medan småungarna stångas.
(Eh, möjligen är väl Ericas relationer med sina "vänner" rätt hopplös och det finns stor risk att den ungen kommer växa upp till att bli en ny Doctor K eller nått, men det hade så lite skärmtid att jag har överseende med det)
Det enda negativa så långt är typ....
Scenerna med Max i grottan känns... konstiga?
Jag gillar att Max är tillbaka i nån form, och jag tycker vad vi ser i flasbacksen är bra. Men just scenera i grottan känns som att de filmats av ett helt annat team, och att manus skrivits av en helt annan författare.
Repklierna är klyshiga att jag kunde förutsee flera av dem från från första ordet i meningen. Sätter både Max och Holly säger replikerna på känns styligt. Agerandet (fast det kanske mer är klippningen) känns märkligt osammanhängande från vy till vy.
Jag vet inte om det är avskitligt gjort för att skapa en slags drömkänsla eftersom de ju ändå befinner sig i nån slags fantasivärld, men det känndes mer som riktig hafsigt hantverk. Kanske finns det någon förklaring i produktionen, att det här var något sent påtänkt eller nått de filmade i efterhand eller nått. Är det nån annan som reagerade på det här?
Soldaterna borde skjutit varandra i korselden
När militärnbasen blir överfallen av demogorgerna så er man ofta grupper av soldater som skjuter direkt mot varandra med en demogorgon i mitten. Kanske är de bara så fantastiskt bra att de träffar med varje skott, men det känns som att minst hälften av alla soldater borde bitit i gräset från friendly fire under de första sekunderna.
Samtidigt så tycker jag hela den episoden är jäkligt coolt filmad! Massor av chaos och tumult, men på något sätt kändes det som att jag kunde hänga med utan att få kortslutning i hjärnan. Riktigt snygg!
(Det här började som något negativt tills sista scenerna i senaste avsnittet) Kanske är demogorgerna för oövervinnerliga?
Det här var något jag kände genom de sista avsnitten, där de kan springa ifatt en bil oavsett hur stort försprång den har. Och de kan bli skjutna hur många gånger som helst av soldaterna utan att riktigt bry sig sammtidigt som ett gäng tonnåringar med yxor och taggtråd kan spöa upp den tills den flyr. Och soldaterna verkar ju ha varit ganska trygga i sitt eget övertag trots att de ju varit i upside down flera gånger och verkar ha bra koll på saker och ting. Varför blev de plötsligt så hjälplösa?
MEN... när våra hjältar stått på sig mot en demogorgon har ju Will varit där. Och även om det är först nu han börjar komma till insikt så kan han ju hjälpt dem undermedvetet. Och det var något jag fick lite vibbar av redan när Joyce jagade bort en med lite yxviftande.
Och det slår mig också, när jag börjar tänka på det, att det är först nu militären på allvar stått ivägen för Vecna. Har de kanske kunnat göra som de velat i upsidedown fram tills nu för inget de har gjort hitills har spelat någon roll, så de har fått leka bäst de velat. Men att nu när de tog något Vecna ville ha får de smaka på vad upside down faktiskt har att erbjuda. Så inte alls så negativt när jag ser tillbaka på det. Och jag är nyfiken på utvecklingen!
Jag gillar att Max är tillbaka i nån form, och jag tycker vad vi ser i flasbacksen är bra. Men just scenera i grottan känns som att de filmats av ett helt annat team, och att manus skrivits av en helt annan författare.
Repklierna är klyshiga att jag kunde förutsee flera av dem från från första ordet i meningen. Sätter både Max och Holly säger replikerna på känns styligt. Agerandet (fast det kanske mer är klippningen) känns märkligt osammanhängande från vy till vy.
Jag vet inte om det är avskitligt gjort för att skapa en slags drömkänsla eftersom de ju ändå befinner sig i nån slags fantasivärld, men det känndes mer som riktig hafsigt hantverk. Kanske finns det någon förklaring i produktionen, att det här var något sent påtänkt eller nått de filmade i efterhand eller nått. Är det nån annan som reagerade på det här?
Soldaterna borde skjutit varandra i korselden
När militärnbasen blir överfallen av demogorgerna så er man ofta grupper av soldater som skjuter direkt mot varandra med en demogorgon i mitten. Kanske är de bara så fantastiskt bra att de träffar med varje skott, men det känns som att minst hälften av alla soldater borde bitit i gräset från friendly fire under de första sekunderna.
Samtidigt så tycker jag hela den episoden är jäkligt coolt filmad! Massor av chaos och tumult, men på något sätt kändes det som att jag kunde hänga med utan att få kortslutning i hjärnan. Riktigt snygg!
(Det här började som något negativt tills sista scenerna i senaste avsnittet) Kanske är demogorgerna för oövervinnerliga?
Det här var något jag kände genom de sista avsnitten, där de kan springa ifatt en bil oavsett hur stort försprång den har. Och de kan bli skjutna hur många gånger som helst av soldaterna utan att riktigt bry sig sammtidigt som ett gäng tonnåringar med yxor och taggtråd kan spöa upp den tills den flyr. Och soldaterna verkar ju ha varit ganska trygga i sitt eget övertag trots att de ju varit i upside down flera gånger och verkar ha bra koll på saker och ting. Varför blev de plötsligt så hjälplösa?
MEN... när våra hjältar stått på sig mot en demogorgon har ju Will varit där. Och även om det är först nu han börjar komma till insikt så kan han ju hjälpt dem undermedvetet. Och det var något jag fick lite vibbar av redan när Joyce jagade bort en med lite yxviftande.
Och det slår mig också, när jag börjar tänka på det, att det är först nu militären på allvar stått ivägen för Vecna. Har de kanske kunnat göra som de velat i upsidedown fram tills nu för inget de har gjort hitills har spelat någon roll, så de har fått leka bäst de velat. Men att nu när de tog något Vecna ville ha får de smaka på vad upside down faktiskt har att erbjuda. Så inte alls så negativt när jag ser tillbaka på det. Och jag är nyfiken på utvecklingen!
Överlag, ser fram emot resten av avsnitten!