NordicMouse
Warrior
Det blir som det blir ibland, de försökte sitt bästa.
SS Manticore. Rutland Space
- Thread starter NordicMouse
- Start date
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 20,014
NordicMouse
Warrior
Observationsdäck – Däck 1, SS Manticore
Astrogator Orb Leonis. Du stirrar mot den låsta bryggdörren, det röda blinkandet känns nästan hånfullt. Inget svar. Inget ljud – bara tystnaden från en plats som kanske inte längre är bemannad. Back-Up-Bryggan.
Det är inget man använder – knappt något som nämns under vanliga procedurer. En reservkommandopunkt, ifall huvudskeppet slås ut, men ändå måste styras manuellt. Det händer aldrig.
Men om det någonsin ska hända... så är det nu. Du blundar och försöker minnas skeppets struktur. Det logiska vore säkerhetsnivån – däck 3 – där det finns protokollzoner och beväpning.
Alternativt… maskinrummet, däck 4. Där finns alltid reservströmmatrisen, hårdkodad styrning och nödkontroller ifall hela skeppets datakärna måste bytas ut. Du vet inte vilken som gäller på Manticore. Men du vet att du inte kan stanna här.
Matsalen – Däck 2, SS Manticore
Läkare Säv Thatcher har somnat i sin stol.
Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
Vetenskapsforskare Silas Blackmoore. Säkerhetsofficer Malve Asp leder vägen mot Hangar B i korridoren som numera är utan gravitation vilket gör resan ned mot hangaren lite jobbig i början. Du ser Säkerhetsofficer Rutger Hagman vara på väg åt samma håll med annat folk. I närheten av Hangar B, ser ni hur kurator Harry Graves kommer ut från sitt kontor, hamnar i obalans när han märker att gravitationen är ur spel och försöker hjälpa en lite omtumlad kollega. "Hagman! Asp!" ropar Harry mot de två säkerhetsofficerarna. "Det är något svart som rör sig där inne, likt en sentient gele pudding!" ropar Harry.
Rutger. Hangar B är utan gravitation, även utforsknings skeppet flyter runt fritt. Det finns mängder av verktyg som svävar fritt där inne.
Silas, du ser Rorsman Hampus Pike inne i kontoret som verkar fokusera på det svarta slemmiga som klättrar nedför väggen.
Hampus. Utan vapen i hand följer du den slemmiga svarta saken som klättrade ned från ventilationen. Den verkar på något vis "se" dig och med en upp och nedvänd sopkorg lyckas du fånga den. Frågan är bara hur länge den kan vara fångad där inne. Du vänder dig om och ser Silas Blackmoore, svävandes i korridoren.
Lagret – Däck 4, SS Manticore
Logistikofficer Devin Lafayette, du förklarar i all hast om faran i lagerrummet. Maskinchef Edvina Larsson reagerar omedelbart. Hon svär, högt och skarpt, medan hon slår in kommandon på närmaste kontrollpanel. "Smitta? Fan heller... det här kan bara inte hända!"
Hon vänder sig till en av teknikerna:
"Spärra dörren till lagret. Stäng ventilerna dit också – hela flödet."
Medan de låser dörren manuellt och stänger lufttrummorna, aktiverar hon en grov bioskanning av systemet – ett nödprotokoll du aldrig sett användas tidigare. "Det kommer bli varmt här inne," säger hon utan att titta upp, "men du ser stark ut, Lafayette."
Hon knäpper loss en säkerhetsbult från sin sele, går fram till en halvt lös maskinmodul där en motoraxel hängt snett. "Systemet är helt i kaos. Kom och hjälp mig dra den här på plats – vi måste återställa rotationen manuellt." Svett börjar redan pärla i pannan. Maskinrummet känns tryggt – tungt, inneslutet – men temperaturen stiger.
Och någonstans bakom dig blinkar en biosensor till. Ett svagt gult sken.
Information om skeppet.
SS Manticore
Astrogator Orb Leonis. Du stirrar mot den låsta bryggdörren, det röda blinkandet känns nästan hånfullt. Inget svar. Inget ljud – bara tystnaden från en plats som kanske inte längre är bemannad. Back-Up-Bryggan.
Det är inget man använder – knappt något som nämns under vanliga procedurer. En reservkommandopunkt, ifall huvudskeppet slås ut, men ändå måste styras manuellt. Det händer aldrig.
Men om det någonsin ska hända... så är det nu. Du blundar och försöker minnas skeppets struktur. Det logiska vore säkerhetsnivån – däck 3 – där det finns protokollzoner och beväpning.
Alternativt… maskinrummet, däck 4. Där finns alltid reservströmmatrisen, hårdkodad styrning och nödkontroller ifall hela skeppets datakärna måste bytas ut. Du vet inte vilken som gäller på Manticore. Men du vet att du inte kan stanna här.
Matsalen – Däck 2, SS Manticore
Läkare Säv Thatcher har somnat i sin stol.
Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
Vetenskapsforskare Silas Blackmoore. Säkerhetsofficer Malve Asp leder vägen mot Hangar B i korridoren som numera är utan gravitation vilket gör resan ned mot hangaren lite jobbig i början. Du ser Säkerhetsofficer Rutger Hagman vara på väg åt samma håll med annat folk. I närheten av Hangar B, ser ni hur kurator Harry Graves kommer ut från sitt kontor, hamnar i obalans när han märker att gravitationen är ur spel och försöker hjälpa en lite omtumlad kollega. "Hagman! Asp!" ropar Harry mot de två säkerhetsofficerarna. "Det är något svart som rör sig där inne, likt en sentient gele pudding!" ropar Harry.
Rutger. Hangar B är utan gravitation, även utforsknings skeppet flyter runt fritt. Det finns mängder av verktyg som svävar fritt där inne.
Silas, du ser Rorsman Hampus Pike inne i kontoret som verkar fokusera på det svarta slemmiga som klättrar nedför väggen.
Hampus. Utan vapen i hand följer du den slemmiga svarta saken som klättrade ned från ventilationen. Den verkar på något vis "se" dig och med en upp och nedvänd sopkorg lyckas du fånga den. Frågan är bara hur länge den kan vara fångad där inne. Du vänder dig om och ser Silas Blackmoore, svävandes i korridoren.
Lagret – Däck 4, SS Manticore
Logistikofficer Devin Lafayette, du förklarar i all hast om faran i lagerrummet. Maskinchef Edvina Larsson reagerar omedelbart. Hon svär, högt och skarpt, medan hon slår in kommandon på närmaste kontrollpanel. "Smitta? Fan heller... det här kan bara inte hända!"
Hon vänder sig till en av teknikerna:
"Spärra dörren till lagret. Stäng ventilerna dit också – hela flödet."
Medan de låser dörren manuellt och stänger lufttrummorna, aktiverar hon en grov bioskanning av systemet – ett nödprotokoll du aldrig sett användas tidigare. "Det kommer bli varmt här inne," säger hon utan att titta upp, "men du ser stark ut, Lafayette."
Hon knäpper loss en säkerhetsbult från sin sele, går fram till en halvt lös maskinmodul där en motoraxel hängt snett. "Systemet är helt i kaos. Kom och hjälp mig dra den här på plats – vi måste återställa rotationen manuellt." Svett börjar redan pärla i pannan. Maskinrummet känns tryggt – tungt, inneslutet – men temperaturen stiger.
Och någonstans bakom dig blinkar en biosensor till. Ett svagt gult sken.
Information om skeppet.
SS Manticore 
Sidd
”Bybo”
“Till nya världar utan en tår” i helvete heller…mumlar Devin först medans han gör 
till teknikern som stänger Maskinrummet.
“Jag gillar när det hettar till” skriker han sen stöddigt med svetten rinnande och stegar med bestämda steg fram och hjälper maskinchefen att fixa motoraxeln.
BRÖSTAR UPP SIG OCH KÄMPAR
till teknikern som stänger Maskinrummet. “Jag gillar när det hettar till” skriker han sen stöddigt med svetten rinnande och stegar med bestämda steg fram och hjälper maskinchefen att fixa motoraxeln.
BRÖSTAR UPP SIG OCH KÄMPAR
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Vi har tydligen dödsgelé i skeppet också! Illa! Men vi har teknikerna och resurserna!
BYGGER ELDKASTARE! BEVÄPNAR GRUPEN! SPANAR!
BYGGER ELDKASTARE! BEVÄPNAR GRUPEN! SPANAR!
NordicMouse
Warrior
Observationsdäck – Däck 1, SS Manticore
Matsalen – Däck 2, SS Manticore
Läkare Säv Thatcher har somnat i sin stol.
Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
Astrogator Orb Leonis. Du kliver in i hissen igen. Din kollega – teknikern som följt med dig upp – stannar kvar på våning 1. Han ser sliten ut, men beslutsam.
"Jag kanske kan få igång SOS-larmet… om någon ens är där ute och lyssnar," säger han, och rör sig mot en trasig kommunikationspanel.
Dörrarna stängs bakom dig, och du färdas ner igen mot våning 3. När hissdörrarna glider upp, känns det direkt: gravitationen är fortfarande avstängd. Du lyfter från golvet med en mjuk rörelse, och med vana drag tar du dig fram genom korridoren med hjälp av väggarna.
Det är kusligt tyst, förutom ett svagt metalliskt eko från ventilationen. Du svävar fram mot säkerhetsstationen, där du ser att en av officerarna fortfarande är kvar – böjd över ett panelgränssnitt som blinkar i gult. Han tittar upp när han hör dig.
"Orb? Du lever ser jag." Han försöker le lite, men svetten glänser i pannan.
"Jag tror jag är nära att få upp en kanal till maskinrummet. Bara lite till."
Han kastar en blick över axeln mot cellerna. Du hör det innan du ser något – ett dunk, sedan ett släpigt, väsande bankande mot metall. Ett ljud som kommer inifrån den låsta cellen.
"Håll dig borta från den där." säger han lågt, allvaret tydligt i rösten.
"Den där… hon är inte sig själv längre."
Rorsman Hampus Pike. Du står hukad, din goda hand pressar ner mot metallpapperskorgen mot golvet med kraft, och under den rör sig något – något slemmigt, pulserande och intelligent.
Det pressar mot sidorna. Glider längs insidan. En tentakel-liknande utväxt trycker mot gallret i botten. "Jag har den! Men den jävla grejen försöker smälta sig ut!"ropar du.
Vetenskapsforskare Silas Blackmoore, du stannar ett ögonblick, ser papperskorgen darra – och nickar med ett oroväckande lugn. "Bra fångat. Men vi kan inte låta den leva." Silas aktiverar brännaren – en blå låga flammar till, tunn men intensiv. Den kastar flackande skuggor över väggarna.
"Lyft försiktigt. Jag siktar mot centrum."
"Du menar där den sprattlar mest?" svarar Hampus torrt.
Papperskorgen lyfts en halv centimeter. Inom en sekund: SLURP! – varelsen kastar sig mot ljuset, som om den känner värmen innan den ser den.
Silas, du tvekar inte. Lågan visslar till.
Slemet reagerar – vrider sig, rycker, skriker utan ljud. Det luktar bränt gummi och något annat – något organiskt. Det krymper, imploderar nästan i sig självt, lämnar efter sig en svart, rykande fläck.
"Den... dog?" säger Hampus, fortfarande halvt i stridsposition.
Silas andas ut, sänker brännaren.
"Eller drog sig tillbaka. Men ja, vi neutraliserade hotet men finns det fler, behöver vi något större än den här." säger Silas med sin bunsenbrännare i handen.
Säkerhetsofficer Rutger Hagman svävar genom hangaren, musklerna spända som fjädrar när han skjuter sig fram från vägg till vägg. Gravitationen är fortfarande nere, men det verkar inte sakta honom – snarare tvärtom. Han är ett projektilformat åskmoln med svettdroppar i pannan och en svetslåga i handen. Delar flyter omkring honom: en avloppsflaska med trycksatt rengöringsvätska, ett modifierat tändsystem från en landningsmodul, en bränsletank från en av de kasserade drönarna. Rutger samlar, kopplar, tejpar – allt medan han manövrerar sig som om han alltid rörde sig runt utan gravitation.
"Fackla, munstycke, tryckledning… brännare. Klart."
Han testar en kort puls. En eldkvast sveper förbi en flytande skiftnyckel som svartnar i kanten. Rutger knyter fast remmarna till ryggen, drar åt ventilerna och trycker ifrån mot hangarens dörröppning. Han flyger rakt ut i korridoren, styr med benen, landar med en tung duns mot väggen – och kliver in där Silas Blackmoore står med den portabla brännaren och stirrar på en rykande fläck i golvet.
Runt honom syns Hampus Pike, fortfarande med papperskorgen i närheten, andfådd men vaken. Rutger kastar ett öga på resterna av parasiten.
"Snyggt." säger han, lyfter sitt nybyggda vapen. "Men nu kan vi bränna flera på en gång."
Lagret – Däck 4, SS Manticore
Logistikofficer Devin Lafayette.Du tar ett djupt andetag och sätter axeln mot den tunga maskindelen. Tillsammans med Edvina Larsson pressar ni den på plats medan svettdroppar rinner nerför tinningen. Metall gnisslar. En slang exploderar med ett pysande ljud bredvid er – du duckar instinktivt undan det frätande läckaget.
Det röda varningsljuset fortsätter blinka ilsket i maskinrummet. Temperaturen har stigit markant, och ljudet från reaktorkärnan har ändrats – inte längre ett ilsket dån, utan ett kontrollerat, djupt pulserande.
”Härdsmälta undviken,” muttrar Edvina, knappt hörbart över surrandet. ”Tack fan för det.”
Du ser hur flera systemindikatorer övergår från rött till orange – en vag men livsviktig förbättring. Hon nickar åt dig, torkar sot från kinden med baksidan av handen.
”Nu måste vi bara få igång drivimpulserna. Utan dem kommer vi driva blint i flera dagar – om vi ens rör oss alls.” Bakom er pustar kylsystemet ut som ett jättedjur som somnat – men alla vet att det lätt kan vakna igen. Sen hör du något som dunkar mot den stängda dörren in till maskinrummet, en till dunk. Du kan inte se vad eller vem, men det går en kall kår i nacken. Nyx och Roy verkar ha kommit ut från lagret.
Information om skeppet.
SS Manticore
Det kommer vara en liten paus tills på Torsdag ev Fredag.
Matsalen – Däck 2, SS Manticore
Läkare Säv Thatcher har somnat i sin stol.
Forskningslaboratoriet – Däck 3, SS Manticore
Astrogator Orb Leonis. Du kliver in i hissen igen. Din kollega – teknikern som följt med dig upp – stannar kvar på våning 1. Han ser sliten ut, men beslutsam.
"Jag kanske kan få igång SOS-larmet… om någon ens är där ute och lyssnar," säger han, och rör sig mot en trasig kommunikationspanel.
Dörrarna stängs bakom dig, och du färdas ner igen mot våning 3. När hissdörrarna glider upp, känns det direkt: gravitationen är fortfarande avstängd. Du lyfter från golvet med en mjuk rörelse, och med vana drag tar du dig fram genom korridoren med hjälp av väggarna.
Det är kusligt tyst, förutom ett svagt metalliskt eko från ventilationen. Du svävar fram mot säkerhetsstationen, där du ser att en av officerarna fortfarande är kvar – böjd över ett panelgränssnitt som blinkar i gult. Han tittar upp när han hör dig.
"Orb? Du lever ser jag." Han försöker le lite, men svetten glänser i pannan.
"Jag tror jag är nära att få upp en kanal till maskinrummet. Bara lite till."
Han kastar en blick över axeln mot cellerna. Du hör det innan du ser något – ett dunk, sedan ett släpigt, väsande bankande mot metall. Ett ljud som kommer inifrån den låsta cellen.
"Håll dig borta från den där." säger han lågt, allvaret tydligt i rösten.
"Den där… hon är inte sig själv längre."
Rorsman Hampus Pike. Du står hukad, din goda hand pressar ner mot metallpapperskorgen mot golvet med kraft, och under den rör sig något – något slemmigt, pulserande och intelligent.
Det pressar mot sidorna. Glider längs insidan. En tentakel-liknande utväxt trycker mot gallret i botten. "Jag har den! Men den jävla grejen försöker smälta sig ut!"ropar du.
Vetenskapsforskare Silas Blackmoore, du stannar ett ögonblick, ser papperskorgen darra – och nickar med ett oroväckande lugn. "Bra fångat. Men vi kan inte låta den leva." Silas aktiverar brännaren – en blå låga flammar till, tunn men intensiv. Den kastar flackande skuggor över väggarna.
"Lyft försiktigt. Jag siktar mot centrum."
"Du menar där den sprattlar mest?" svarar Hampus torrt.
Papperskorgen lyfts en halv centimeter. Inom en sekund: SLURP! – varelsen kastar sig mot ljuset, som om den känner värmen innan den ser den.
Silas, du tvekar inte. Lågan visslar till.
Slemet reagerar – vrider sig, rycker, skriker utan ljud. Det luktar bränt gummi och något annat – något organiskt. Det krymper, imploderar nästan i sig självt, lämnar efter sig en svart, rykande fläck.
"Den... dog?" säger Hampus, fortfarande halvt i stridsposition.
Silas andas ut, sänker brännaren.
"Eller drog sig tillbaka. Men ja, vi neutraliserade hotet men finns det fler, behöver vi något större än den här." säger Silas med sin bunsenbrännare i handen.
Säkerhetsofficer Rutger Hagman svävar genom hangaren, musklerna spända som fjädrar när han skjuter sig fram från vägg till vägg. Gravitationen är fortfarande nere, men det verkar inte sakta honom – snarare tvärtom. Han är ett projektilformat åskmoln med svettdroppar i pannan och en svetslåga i handen. Delar flyter omkring honom: en avloppsflaska med trycksatt rengöringsvätska, ett modifierat tändsystem från en landningsmodul, en bränsletank från en av de kasserade drönarna. Rutger samlar, kopplar, tejpar – allt medan han manövrerar sig som om han alltid rörde sig runt utan gravitation.
"Fackla, munstycke, tryckledning… brännare. Klart."
Han testar en kort puls. En eldkvast sveper förbi en flytande skiftnyckel som svartnar i kanten. Rutger knyter fast remmarna till ryggen, drar åt ventilerna och trycker ifrån mot hangarens dörröppning. Han flyger rakt ut i korridoren, styr med benen, landar med en tung duns mot väggen – och kliver in där Silas Blackmoore står med den portabla brännaren och stirrar på en rykande fläck i golvet.
Runt honom syns Hampus Pike, fortfarande med papperskorgen i närheten, andfådd men vaken. Rutger kastar ett öga på resterna av parasiten.
"Snyggt." säger han, lyfter sitt nybyggda vapen. "Men nu kan vi bränna flera på en gång."
Lagret – Däck 4, SS Manticore
Logistikofficer Devin Lafayette.Du tar ett djupt andetag och sätter axeln mot den tunga maskindelen. Tillsammans med Edvina Larsson pressar ni den på plats medan svettdroppar rinner nerför tinningen. Metall gnisslar. En slang exploderar med ett pysande ljud bredvid er – du duckar instinktivt undan det frätande läckaget.
Det röda varningsljuset fortsätter blinka ilsket i maskinrummet. Temperaturen har stigit markant, och ljudet från reaktorkärnan har ändrats – inte längre ett ilsket dån, utan ett kontrollerat, djupt pulserande.
”Härdsmälta undviken,” muttrar Edvina, knappt hörbart över surrandet. ”Tack fan för det.”
Du ser hur flera systemindikatorer övergår från rött till orange – en vag men livsviktig förbättring. Hon nickar åt dig, torkar sot från kinden med baksidan av handen.
”Nu måste vi bara få igång drivimpulserna. Utan dem kommer vi driva blint i flera dagar – om vi ens rör oss alls.” Bakom er pustar kylsystemet ut som ett jättedjur som somnat – men alla vet att det lätt kan vakna igen. Sen hör du något som dunkar mot den stängda dörren in till maskinrummet, en till dunk. Du kan inte se vad eller vem, men det går en kall kår i nacken. Nyx och Roy verkar ha kommit ut från lagret.
Information om skeppet.
SS Manticore Det kommer vara en liten paus tills på Torsdag ev Fredag.
Sidd
”Bybo”
Min härdsmälta också!
Devin ger Edvina en high five och den frätande slangen en yttervrist och ser sig om efter drivinpulserna…vad fasen snackar hon om nu?
Med smärta från armen spanas efter sjukvårdsmaterial.
SKRIKER TILL DÖRREN, NYX? ROY?
Devin ger Edvina en high five och den frätande slangen en yttervrist och ser sig om efter drivinpulserna…vad fasen snackar hon om nu?
Med smärta från armen spanas efter sjukvårdsmaterial.
SKRIKER TILL DÖRREN, NYX? ROY?