Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 18,656
Ni har kanske sett det. Spelare som får för sig att utan egentlig anledning döda uppdragsgivaren och försöka bli kompis med skurken. Spelare som ser en lustigt formad ö på kartan, och får för sig att de ska åka dit, på andra sidan världen, utan någon speciell anledning, istället för att lösa uppdraget de nyss fick. Spelare som driver gruppkonflikter (och nu pratar jag gruppkonflikter, inte bara karaktärs-banter) till en nivå där spelet havererar.
Liksom, som SL så har man en plan, och om de totalt skiter i den, så kommer de att missa mycket coolt, eventuellt hela resten av kampanjen.
Jag talar inte om "rälsning" här, utan om att alla kampanjer har ju något slags struktur/handling att förhålla sig till. Jag talar om spelare som gör det till en utmaning att kvadda alla planer spelledaren har. Istället för att, som de flesta spelare gör, använda metalogik i stil med "Den här uppdragsgivaren verkar trevlig och reko, så det är nog bra att göra uppdraget" gör precis samma logik, men istället på princip gör tvärtemot. Hintar tas som en utmaning, inte ett tips.
Liksom, som SL så har man en plan, och om de totalt skiter i den, så kommer de att missa mycket coolt, eventuellt hela resten av kampanjen.
Jag talar inte om "rälsning" här, utan om att alla kampanjer har ju något slags struktur/handling att förhålla sig till. Jag talar om spelare som gör det till en utmaning att kvadda alla planer spelledaren har. Istället för att, som de flesta spelare gör, använda metalogik i stil med "Den här uppdragsgivaren verkar trevlig och reko, så det är nog bra att göra uppdraget" gör precis samma logik, men istället på princip gör tvärtemot. Hintar tas som en utmaning, inte ett tips.