Mask_UBBT
Hero
troberg talar för mej här...[nt]
NT = No Text (Ingen text)
NT = No Text (Ingen text)
Nekromanti Spela sej själv i rollspel
- Thread starter Mask_UBBT
- Start date
"Kom inte å säg att du aldrig har stått framför badrumspegeln med en hårborste eller fön i handen och lekt Clint Eastwood eller något sådant!"
Naturligtvis har jag gjort det. Jag har även skapat och spelat karaktärer med helt annan bakgrund och livinställning än mig själv. Men hade jag spelat en rollperson som i allt väsentligt var exakt likadan som mig så hade jag fått fett med stryk i vilket standardäventyr som helst. Jag har ju för tusan inte ens gjort lumpen. Hur bra tror du att det hade gått om en lönnfet och tunnhårig lärarstudent tog upp kampen mot Bosse Balrog och hans 500 hantlangare?
"Tja, det är, som du säger, nog lite riskabelt, men å andra sidan; om du väljer att stanna kvar, hur påverkar DET er relation"
Som den pessimist jag är så misstänker jag att hon antingen hade fått för sig att jag hade känslor för henne som jag inte har eller så hade hennes pojkvän blivit sur. Men eftersom situationen aldrig har uppstått så är det svårt att sia om hur det hade gått.
Naturligtvis har jag gjort det. Jag har även skapat och spelat karaktärer med helt annan bakgrund och livinställning än mig själv. Men hade jag spelat en rollperson som i allt väsentligt var exakt likadan som mig så hade jag fått fett med stryk i vilket standardäventyr som helst. Jag har ju för tusan inte ens gjort lumpen. Hur bra tror du att det hade gått om en lönnfet och tunnhårig lärarstudent tog upp kampen mot Bosse Balrog och hans 500 hantlangare?
"Tja, det är, som du säger, nog lite riskabelt, men å andra sidan; om du väljer att stanna kvar, hur påverkar DET er relation"
Som den pessimist jag är så misstänker jag att hon antingen hade fått för sig att jag hade känslor för henne som jag inte har eller så hade hennes pojkvän blivit sur. Men eftersom situationen aldrig har uppstått så är det svårt att sia om hur det hade gått.
Mask_UBBT
Hero
Re: beror på...
"ela mig själv som skräckslagen rakt igenom ett skräckäventyr skulle jag inte heller tycka var särskilt kul..."
Men att se hur du håller måttet som torped eller bankrånare skanske inte skulle vara fel?
"Men för vuxna (på riktigt) spelare kanske problemet är mindre, men man VET ju aldrig. Ett tips kan ju vara att inte ta upp aktuella händelser."
Som att exempelvis den gravida kvinnan blir skjuten i magen, eller något sådant. Givetvis får man se upp, och man ska nog inte anknyta till verkligheten mer än att man säger att "Det här är en annan verion av DEJ°!"
"ela mig själv som skräckslagen rakt igenom ett skräckäventyr skulle jag inte heller tycka var särskilt kul..."
Men att se hur du håller måttet som torped eller bankrånare skanske inte skulle vara fel?
"Men för vuxna (på riktigt) spelare kanske problemet är mindre, men man VET ju aldrig. Ett tips kan ju vara att inte ta upp aktuella händelser."
Som att exempelvis den gravida kvinnan blir skjuten i magen, eller något sådant. Givetvis får man se upp, och man ska nog inte anknyta till verkligheten mer än att man säger att "Det här är en annan verion av DEJ°!"
Mask_UBBT
Hero
"Hur bra tror du att det hade gått om en lönnfet och tunnhårig lärarstudent tog upp kampen mot Bosse Balrog och hans 500 hantlangare? "
Tja, ungefär som det går när den lilla hårfotingen sätter sej upp mot mörkrets furste och hans tiotusentals hantlangare
Man får ju inte glömma att det kan vara äckligt kul emellanåt att spela den lilla fnutten som inte har lyft ens en spade i strid innan han börjat äventyra.
/Mask - tycker walium gjorde en ganska klantig liknelse...
Tja, ungefär som det går när den lilla hårfotingen sätter sej upp mot mörkrets furste och hans tiotusentals hantlangare
Man får ju inte glömma att det kan vara äckligt kul emellanåt att spela den lilla fnutten som inte har lyft ens en spade i strid innan han börjat äventyra.
/Mask - tycker walium gjorde en ganska klantig liknelse...
Mask_UBBT
Hero
"Sen är jag förstås lite nyfiken på hur du rent praktiskt tänkte lösa det där med att omvandla sig själv till siffror? "
hade nog tänkt göra ett frågetest i stil med TheSpark.com eller någotning åt det hållet. så svaraar man på frågor man får av SL i stil med "Skulle du klara av förljande scenario...... " med en serie svar, och däretfter ändras rollpersonen beroende på hur man svarar.
På så vis blir man dessutom inte besviken med den bild man får, eftersom det är den bild man har.
Jag hade en tanke, givetvis, att man skulle göra ett träningsschema, där exempelvis lyftandet av 30kg fem gågner innebar 18 i STY, men det skulle ju ingen vilja göra
/Mask
hade nog tänkt göra ett frågetest i stil med TheSpark.com eller någotning åt det hållet. så svaraar man på frågor man får av SL i stil med "Skulle du klara av förljande scenario...... " med en serie svar, och däretfter ändras rollpersonen beroende på hur man svarar.
På så vis blir man dessutom inte besviken med den bild man får, eftersom det är den bild man har.
Jag hade en tanke, givetvis, att man skulle göra ett träningsschema, där exempelvis lyftandet av 30kg fem gågner innebar 18 i STY, men det skulle ju ingen vilja göra
/Mask
Mask_UBBT
Hero
Jag tror att knepet är att inte hårddra likheten i karaktärsskapandet för mycket. So what om största puckot i gruppen sätter 18 i intelligens? Han kommer ganska snart att spela sig själv ändå. I vilket fall, är det en sådan katastrof om någon vill spela en idealiserad bild av sig själv?
Därför är jag innee på idén att skapa ett system som gör att Rollpersonen i själva verket är ens egen bild på sej själv, snarare än den "bojektiva sanningen". Det verkar lixom vettigare, tycker jag...
Därför är jag innee på idén att skapa ett system som gör att Rollpersonen i själva verket är ens egen bild på sej själv, snarare än den "bojektiva sanningen". Det verkar lixom vettigare, tycker jag...
"/Mask - tycker walium gjorde en ganska klantig liknelse... "
Bara för att många sagor handlar om den inavlade fåraherdens kamp mot övermakten så är det inte säkert att det är ett koncept som håller med mer realistiska karaktärer. Om jag blev inkastade i ett standardfantasyäventyr och fick i uppdrag att slänga en magisk sopskyffel på en gigantisk soptipp långt borta så hade inte jag accepterat uppdraget med ett flin och frågat efter frukost. Sådana linjära historier bygger på genomskinliga och ganska orealistiska karaktärer. Varför skulle jag ens tro att sopskyffeln var magisk eller att världen skulle gå under om Bosse Balrog fick tag i den? På grund av min allmäna oduglighet i strid och vildmark hade jag antagligen inte ens fått uppdraget.
Sanningen är att den man som får världen öde på sin axlar går antagligen under vare sig han är en uppumpad elitsoldat eller en allergisk ICA-handlare ifrån Närke.
Den typ av uppdrag som hade fungerat hade fått vara på en betydligt lägre och enklare nivå än de klassiska världens-öde-vilar-på-dina-handlingar-upplägget.
Bara för att många sagor handlar om den inavlade fåraherdens kamp mot övermakten så är det inte säkert att det är ett koncept som håller med mer realistiska karaktärer. Om jag blev inkastade i ett standardfantasyäventyr och fick i uppdrag att slänga en magisk sopskyffel på en gigantisk soptipp långt borta så hade inte jag accepterat uppdraget med ett flin och frågat efter frukost. Sådana linjära historier bygger på genomskinliga och ganska orealistiska karaktärer. Varför skulle jag ens tro att sopskyffeln var magisk eller att världen skulle gå under om Bosse Balrog fick tag i den? På grund av min allmäna oduglighet i strid och vildmark hade jag antagligen inte ens fått uppdraget.
Sanningen är att den man som får världen öde på sin axlar går antagligen under vare sig han är en uppumpad elitsoldat eller en allergisk ICA-handlare ifrån Närke.
Den typ av uppdrag som hade fungerat hade fått vara på en betydligt lägre och enklare nivå än de klassiska världens-öde-vilar-på-dina-handlingar-upplägget.
"Därför är jag innee på idén att skapa ett system som gör att Rollpersonen i själva verket är ens egen bild på sej själv, snarare än den "bojektiva sanningen". Det verkar lixom vettigare, tycker jag... "
Så ju större ego och mindre självinsikt desto bättre rollperson?
Så ju större ego och mindre självinsikt desto bättre rollperson?
Mask_UBBT
Hero
"All right, young sir, I meant no offence..."
Vad jag syftade på var att det är, åtminstonde som jag ser det, mer intressant att spela den där lilla nissen som inte vet vad han gör där eller håller på med än den store krigaren som redan har planerat att slakta en annan mörkrets furten nästa vecka åxå...
/Mask
Vad jag syftade på var att det är, åtminstonde som jag ser det, mer intressant att spela den där lilla nissen som inte vet vad han gör där eller håller på med än den store krigaren som redan har planerat att slakta en annan mörkrets furten nästa vecka åxå...
/Mask
Mask_UBBT
Hero
Ungefär så, faktiskt, annars blir de ju sura och då är det inget kul att spela. Missnöjt folk med Massiva egon och dålig självinsikt är ju bara jobbigt.
/Mask
/Mask
"Down on the floor and gimme 25!"
Jag håller med om att det kan vara både intressant och underhållande att spela soldat nummer tre istället för Overlord von Zot. Men då måste man också anpassa kampanjen och spelandet därefter. Ska rollpersonerna vara vanliga knegare ifrån Linköping kanske det inte är så lämpligt att ge dem i uppdrag att infiltrera Pentagon. Förstår du vad jag menar?
Jag är faktiskt redan involverad i en kampanj där jag spelare en stridsinkompetent präst som påminner rätt mycket om mig själv.
Jag håller med om att det kan vara både intressant och underhållande att spela soldat nummer tre istället för Overlord von Zot. Men då måste man också anpassa kampanjen och spelandet därefter. Ska rollpersonerna vara vanliga knegare ifrån Linköping kanske det inte är så lämpligt att ge dem i uppdrag att infiltrera Pentagon. Förstår du vad jag menar?
Jag är faktiskt redan involverad i en kampanj där jag spelare en stridsinkompetent präst som påminner rätt mycket om mig själv.
Det finns ett gammalt rollspel som heter Timelords (jag tror det är BTRC som gör/gjorde det) där man spelar sig själv, fast man reser i tiden. Eller nåt. Jag har bara spelat det en gång, och det var länge sedan (runt tio år sedan), men jag vill minnas att det var rätt skoj att generera sin RP. För styrka fick man göra en del lätta styrketest (typ hålla en vikt på X kg rakt ut i sidled i Y sekunder), smidighet baserades på en del frågor, och intelligens baserades på IQ-test eller motsvarande.
Mask_UBBT
Hero
Re: "Down on the floor and gimme 25!"
"Ska rollpersonerna vara vanliga knegare ifrån Linköping kanske det inte är så lämpligt att ge dem i uppdrag att infiltrera Pentagon. Förstår du vad jag menar?"
Ja, men det där är jo en fråga om tolerans inom spelgruppen. Om spelaren och spelledaren bägge är övertygade om att någon av dem skulle kunna bli tillfrågad att infiltrera Pentagon så skulle de nog lämpligen... eh... bli inlåsta.
Jag argumeterar inte emot dej i den här frågan, men jag tycker det kan vara kul att spela femåringen i gruppen istället för att vara ÿbermagikern som ingen någonsin ens gett ett litet ärr...
/Mask
"Ska rollpersonerna vara vanliga knegare ifrån Linköping kanske det inte är så lämpligt att ge dem i uppdrag att infiltrera Pentagon. Förstår du vad jag menar?"
Ja, men det där är jo en fråga om tolerans inom spelgruppen. Om spelaren och spelledaren bägge är övertygade om att någon av dem skulle kunna bli tillfrågad att infiltrera Pentagon så skulle de nog lämpligen... eh... bli inlåsta.
Jag argumeterar inte emot dej i den här frågan, men jag tycker det kan vara kul att spela femåringen i gruppen istället för att vara ÿbermagikern som ingen någonsin ens gett ett litet ärr...
/Mask
Mask_UBBT
Hero
"men jag vill minnas att det var rätt skoj att generera sin RP. För styrka fick man göra en del lätta styrketest (typ hålla en vikt på X kg rakt ut i sidled i Y sekunder), smidighet baserades på en del frågor, och "
Jaha, det var något sådant jag först hade i åtanke, men det verkade som om det skulle ta på tok för lång tid! Fungerade det verkligen?
Jaha, det var något sådant jag först hade i åtanke, men det verkade som om det skulle ta på tok för lång tid! Fungerade det verkligen?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,603
Som spelledare måste man naturligtvis kompensera för odugliga spelare.
Min erfarenhet av mina kampanjer där spelarna spelat sig själv är att detta inte är något problem. Även om man spelar sig själv så är det uppenbart att det är en fiktiv version av sig själv, i en fiktiv värld och med fiktiva förutsättningar.
Det är ett teoretiskt problem, det uppstår inte i verkligheten.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,603
Allmänt bemötande av farhågor
Efter att ha läst tråden och sett en massa farhågor kring konceptet, främst kring att det kan bli för personligt eller för känsligt så tänkte jag bemöta dem samlat här.
Jag har kört flera (3-4) kampanjer på detta tema med lika många spelgrupper. Av en slump har alla varit "efter katastrofen"-grejor, dock med varierande apokalypser (Day of the triffids, pest, kärnvapenkrig), det vill säga en ganska pressad situation med ett skaplig dos ocivilication.
Jag länner inte alls igen mig i någon av de farhågor som diskuteras här.
Spelarna inser att de spelar en fiktiv version av sig själv. De inser att det bara är ett spel. De kan ta svek som de inte skulle tagit på riktigt. De kan ta risken att karaktären dör. De har den självdistans som krävs.
Jag anser att dessa farhågor är teoretiska konstruktioner som totalt saknar förankring i verkligheten.
Är det någon annan som testat att spela sig själv som har andra erfarenheter? Jag har inte hört någon än i alla fall.
Efter att ha läst tråden och sett en massa farhågor kring konceptet, främst kring att det kan bli för personligt eller för känsligt så tänkte jag bemöta dem samlat här.
Jag har kört flera (3-4) kampanjer på detta tema med lika många spelgrupper. Av en slump har alla varit "efter katastrofen"-grejor, dock med varierande apokalypser (Day of the triffids, pest, kärnvapenkrig), det vill säga en ganska pressad situation med ett skaplig dos ocivilication.
Jag länner inte alls igen mig i någon av de farhågor som diskuteras här.
Spelarna inser att de spelar en fiktiv version av sig själv. De inser att det bara är ett spel. De kan ta svek som de inte skulle tagit på riktigt. De kan ta risken att karaktären dör. De har den självdistans som krävs.
Jag anser att dessa farhågor är teoretiska konstruktioner som totalt saknar förankring i verkligheten.
Är det någon annan som testat att spela sig själv som har andra erfarenheter? Jag har inte hört någon än i alla fall.
The_Gorger
Hero
övermäktiga gudar
Jag har många gånger drömt om att en övermäktig gud som visste allt om mig. Skrev ner mina grundegenskaper och färdigheter på ett formulär. Skulle vara ohyggligt skoj.
(Jag har säkert 18 i både PER och PSY, minst!
)
Jag har många gånger drömt om att en övermäktig gud som visste allt om mig. Skrev ner mina grundegenskaper och färdigheter på ett formulär. Skulle vara ohyggligt skoj.
(Jag har säkert 18 i både PER och PSY, minst!
)
entomophobiac
Low Prep High Play
Ur AFMBEs grundbok...
"We Are The World
... The GM should hide the true nature of the evening's entertainment ... Have them generate chracters as normal, but instead of making up fictional personas, have them create themselves. This in and of itself can be fun as the play group discusses each person's statistics and skills. Once the players have defined themslelves in game terms, let the fun begin. ..."
Jag fick mängder av inspiration när jag läste det här scenariot första gången, även om detta bara är en liten del av det. Det är minst en paragraf till
Det handlar om att spela en helt vanlig dag som urartar fullkomligt etc etc. Sen kommer det massor med zombies och så ska man överleva.
Låter det intressant?
Jodå. Men mina storsinta planer på att tvinga spelgruppen gestalta sig själva gick i stöpet, alternativt inleddes aldrig. En vacker dag kommer jag nog ha den idén kvar, men just nu är det elva miljoner andra scenarier, kampanjer och idéer som tar första plats.
Hur många skulle kunna äga en eftermiddag till att få fram sej själva som rp?
Tror det är mycket roligare att diskutera andra... "Nej, Jonas, du har inte 17 i Styrka". Statistikdravel och annat som ofta blir väldigt abstrakt ska ju trots allt översättas till något alla som känner folket ifråga vet. Kanske är vissa saker rent av lite känsliga, där en person anser sig vara duktig men övriga världen sågar honom/henne fullständigt. Så det kan nog nästan ta mer tid i anspråk att göra än att spela dessa rollpersoner, beroende på vad för upplägg SL har valt till att börja med.
"We Are The World
... The GM should hide the true nature of the evening's entertainment ... Have them generate chracters as normal, but instead of making up fictional personas, have them create themselves. This in and of itself can be fun as the play group discusses each person's statistics and skills. Once the players have defined themslelves in game terms, let the fun begin. ..."
Jag fick mängder av inspiration när jag läste det här scenariot första gången, även om detta bara är en liten del av det. Det är minst en paragraf till
Det handlar om att spela en helt vanlig dag som urartar fullkomligt etc etc. Sen kommer det massor med zombies och så ska man överleva.
Låter det intressant?
Jodå. Men mina storsinta planer på att tvinga spelgruppen gestalta sig själva gick i stöpet, alternativt inleddes aldrig. En vacker dag kommer jag nog ha den idén kvar, men just nu är det elva miljoner andra scenarier, kampanjer och idéer som tar första plats.
Hur många skulle kunna äga en eftermiddag till att få fram sej själva som rp?
Tror det är mycket roligare att diskutera andra... "Nej, Jonas, du har inte 17 i Styrka". Statistikdravel och annat som ofta blir väldigt abstrakt ska ju trots allt översättas till något alla som känner folket ifråga vet. Kanske är vissa saker rent av lite känsliga, där en person anser sig vara duktig men övriga världen sågar honom/henne fullständigt. Så det kan nog nästan ta mer tid i anspråk att göra än att spela dessa rollpersoner, beroende på vad för upplägg SL har valt till att börja med.