Snabbguider för kunskapsområden

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,822
Location
Göteborg
Lugn, lugn en tredjedel max är grundskolelärare, en tredjedel är minsann gymnasielärare :)

Sen får man kanske gissa att den sista tredjedelen sysslar med någon form av ingenjörskonst.
Just det, jag glömde att gymnasiet inte tillhör grundskolan! Var länge sedan man hade kontakt med den världen. Ytterligare en lärdom! :gremgrin:
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,784
Location
Stockholm
Om du jobbar centralt i en kommun så...

- ...är du troligtvis chef (det går i genomsnitt 1,5 mellanchefer per anställd i en kommun), controller, strateg eller registrator.
- ...spenderar du merparten av din tid på att blidka politikerna, som kallas "politiken" även när det handlar om människor, genom att skriva TJUT (tjänsteutlåtanden), strategier, planer eller remissvar.
- ...spenderar du exakt noll timmar i veckan på arbetsuppgifter som får direkt genomslag i samhället.
- ...undviker du risker till den grad att du tycker att det är bättre att inte göra något alls om det finns en aldrig så liten risk att misslyckas.
-...är du fullt medveten om att skulden för alla misslyckanden kommer att tryckas så långt ner i organisationen som möjligt.
-...har du minst fyra dussin policys, planer och handlingsplaner att förhålla dig till, varav minst sju direkt motsäger varandra ("I en sådan här verksamhet får man välja vilka av reglerna man ska följa och vilka av målen vi ska satsa på att uppfylla" - f d direktör i kommunal verksamhet).
-...vet du att politiken nästan alltid har fel, fattar dumma beslut och tillsynes gör sitt bästa för att göra ditt jobb omöjligt. ("Vi politiker har privilegiet att peka med hela handen" - f d kommunalråd när en tjänsteperson påpekade att den planerade åtgärden var direkt olaglig).
-...är det sällan någon som bryr sig om huruvida du producerar något om dagarna. Morgonfika 30 min, lunch 60 min och eftermiddagsfika 30 min är standard.
-...vet du att det enda sättet att avancera i hackordningen är att byta till en annan kommun, jobba där ett halvår och sedan byta tillbaka till din ursprungskommun. Nu som chef över dina kollegor.
-...kan du alla förkortningar på alla nämnder och utskott varav några är standard i alla/de flesta kommuner (Kommunstyrelsen = KS, Kommunfullmäktige = KF) och de flesta skiljer sig vilt mellan kommuner (BMN, SB, BN, SN, SNMU, UN, VN, TN, m fl).
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,188
Location
Borås, Sverige
Modernt (sport)bågskytte (mestadels ur svensk perspektiv):
Största internationella förbundet är World Archery Federation (WA). Det är de som arrar i OS. Finns andra förbund ex. International Field Archery Association (IFAA).

Termer: Draglängd (hur långt man drar. Mäts i tum), Styrka/Dragstyrka (hur mycket kraft som krävs för att dra strängen till en viss nivå. Mäts oftast vid 28 tums draglängd. Mäts i pund). Båglängd (hur lång bågen är när den är avsträngad (mäts i tum. Långbåge har en minimigräns). Let-off (används bara på compound, och beskriver hur mycket de speciella hjulen på bågen minskar hur mycket den upplevda dragstyrkan är). Spine (ett mått på hur styva pilarna är). Pilvikt (mäts i grains). Pilhastighet (hur fort pilen går. Mäts i fot/sekund). Stock (den del av bågen man håller i). Lemmar (den del av bågen som böjs. På de flesta bågar utbytbara, långbågar och ryttarbågar undantagna). Pilhylla (en hylla som pilen vilar på). Plunger (en liten fjädrande del som påverkar pilen i sidled). Nock (dels den del av pilen som är det som sitter fast på strängen, men del även den del av lemmarna längst ut där strängen sitter)

Olika bågtyper: Långbåge, Ryttarbåge, Barebow (tidigare kallad Klassisk), Recurve (tidigare kallad Fristil eller Olympiskt), Compound (mest högteknologiska formen av båge.)

En recurve-båge är i grund samma typ av båge som en Barebow, men man har satt på sikte, stabilisatorer (de spröt som sticker ut från bågen för att förändra dess balans), och en Clicker (en fjädrande platta som hjälper skytten avgöra att de drar lika långt varje gång. pilen går innanför den och när man dragit tillräckligt långt så att pilen inte längre ligger innanför clickern så fjädrar denne in och ger ifrån sig ett klickande ljud). Kallas recurve, pga lemmarna böjs framåt ute vid spetsarna.

En compoundbåge har konstigt formade "hjul" som ger en utväxling, och skjuts ofta med en så kallad releaser till skillnad från andra bågar där man håller strängen med fingrarna. De har normalt sikte med förstoring (det får inte andra bågtyper ha), och är tunga i början tills man dragit så långt att hjulen, tar effekt. Då håller man bara en bråkdel av den fulla kraften på på bågen. Ex 70% Let-off innebär att skytten vid full dragläng bara upplever att denne håller 30% av den fulla dragstyrkan.

Tävlingmässigt så finns 5 klasser. Långbåge, Traditionell, Barebow, Recurve, Compound somalla har olika regler vad som är tillåtet eller ej på utrustningen. Traditionell är en hybridklass där långbågar, ryttarbågar och vissa enklare barebow-bågar deltar, samt bågar som är något mellanting mellan långbåge och barebow. Avstånd baseras på ålder och typ av båge.

Tävlingsformer (inom WA): Tavla inne, tavla ute, 3D, Fält. I Sverige finns även en form som kallas Jakt (IFAA har en variant av detta). Finns även beridet bågskytte. Och på tavla finns även Paraskytte för personer med funktionshinder (ja, du kan skjuta även om du är helt blind).

På tavla skjuter man antingen på en 10-ringad tavla där poängen är 1-10 (olika storlek beroende på vilken klass man skjuter i. Finns 40 cm, 60 cm, 80 cm, 122 cm diameter. 40/60 används inomhus, Utomhus används normalt 40/122, men 80 används i vissa tävlingsformer. I OS används en 122 cm tavla), eller en 3-spot (normalt baserat på en 40 cm tapet. Man har tagit bort de 5 yttersta ringarna, dvs de som är värda 1-5 poäng och kvar är de som är värd a 6-10 poäng, och satt 3 styck av dessa 20 cm mål antingen ovanför varandra vertikalt, eller som en pyramid. Skytten skjuter 1 pil per sådan "spot". Sätts 2 pilar i samma "spot" räknas högsta bort.)

Avstånd inomhus: 12m för juniorer (fram till det år man fyller 16 år.) 18 meter för seniorer. Finns 25 meterstävlingar, men de är ovanliga.
Inomhus skjuts normalt 2x30 pil i 3-pilsserier. men finns även 1x30. Utomhus är normalt 2x36 pil i 6-pilsserier, men finns specialtävlingar där man skjuter upp till 144 pil på olika avstånd. Utomhus varierar avstånd beroende på klass man skjuter i. OS är på 70 meter.

På tavla, kan skyttarna begära hjälp av domare för att avgöra om en pil bryter linjen mellan 2 poängringar eller ej. Bryter den/tangerar på utsidan, så är det den högre poängen. På skogstävlingarna avgör skyttarna själva poängen. Domare där bara till för att ha koll på säkerhet och att inte folk tar för lång tid på sig.

I skogen finns 3 olika tävlingsformer:
Gemensammt är att skyttarna går i patruller från 3-4 personer läng en snitslad band. De kommer fram till pålar som markerar varifrån de skall skjuta på respekltive mål. Terrängen används här för att göra det svårare genom att man inte ser marken hela vägen fram, eller olika eleveringar används. Varierar baserat på tävlingsform när kikare får användas. Inga elektroniska hjälpmedel får användas för avståndsbedömning. För seniorer är SM 2-dagars oavsett variant, Ungdomar har ett 3-dagars SM med (1 dag tavla ute, 1 dag 3D, 1 dag fält).

3D: Man skjuter på mer eller mindre realistiska mål i form av djurfigurer av skumplast. Normalt 24 mål. Okänt avstånd (finns max och min-gränser baserat på typ av båge). Normalt skjuts 2 pilar per mål. Finns 1-pilstävlingar men inte så vanliga. Uppfanns som ett sätt att träna inför bågjakt. Klövar, Horn och fundament ger inga poäng. Kropp ger 5 poäng, lunga ger 8, hjärta ger 10, och en innerring i hjärtat ger 11.

Fält: Svartgula tapeter med poängringar värda 1-6 poäng. Storlekar är 3-spot, 40 cm, 60 cm, 80 cm. På hälften av målen står avståndet markerat på skjutpålen (kallas märkt bana). Hälften är okänt avstånd (kallas omärkt bana). Här skjuts 3 pilar per mål, och alla räknas. Finns kortvarianter med bara 12 mål med kända avstånd, annars är 24 mål (12 med kända avstånd och 12 med okända avstånd. På SM är det 24 av varje sort).

Jakt: Här är pappfigurer föreställande djur. Normalt 24 mål. Okänt avstånd (med max och min. Man skjuter upp till 3 pilar per mål. Varje pil skall vara märkt med 1-3 ringar så man ser vilken ordning de sköts i. Bara bästa pilen räknas, och poängen sjunker för varje pil som skjuts. Från 20 för vital zon på första pilen till 5 för kroppsträff med 3dje pilen). Ben/Horn/Vingar på fåglar är normalt sett inga poäng.

Bågjakt: Inte tillåtet i sverige, men tillåtet på en del andra håll i Europa. Väldigt stort i USA.
 
Last edited:

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
123
Location
Stockholm
Låt mig bara säga att det här är en väldigt kul tråd! Ska återkomma. Har jobbat på gymnasiet, men gör numera annat. Känner igen mig i inläggen om skolan.

Men jag kommer att skriva om biologi/lab och om modern asatro/hedendom. När jag har tid att sitta framför datorn...
 

Rangertheman

Swashbuckler
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,185
Om du jobbar centralt i en kommun så...

- ...är du troligtvis chef (det går i genomsnitt 1,5 mellanchefer per anställd i en kommun), controller, strateg eller registrator.
- ...spenderar du merparten av din tid på att blidka politikerna, som kallas "politiken" även när det handlar om människor, genom att skriva TJUT (tjänsteutlåtanden), strategier, planer eller remissvar.
- ...spenderar du exakt noll timmar i veckan på arbetsuppgifter som får direkt genomslag i samhället.
- ...undviker du risker till den grad att du tycker att det är bättre att inte göra något alls om det finns en aldrig så liten risk att misslyckas.
-...är du fullt medveten om att skulden för alla misslyckanden kommer att tryckas så långt ner i organisationen som möjligt.
-...har du minst fyra dussin policys, planer och handlingsplaner att förhålla dig till, varav minst sju direkt motsäger varandra ("I en sådan här verksamhet får man välja vilka av reglerna man ska följa och vilka av målen vi ska satsa på att uppfylla" - f d direktör i kommunal verksamhet).
-...vet du att politiken nästan alltid har fel, fattar dumma beslut och tillsynes gör sitt bästa för att göra ditt jobb omöjligt. ("Vi politiker har privilegiet att peka med hela handen" - f d kommunalråd när en tjänsteperson påpekade att den planerade åtgärden var direkt olaglig).
-...är det sällan någon som bryr sig om huruvida du producerar något om dagarna. Morgonfika 30 min, lunch 60 min och eftermiddagsfika 30 min är standard.
-...vet du att det enda sättet att avancera i hackordningen är att byta till en annan kommun, jobba där ett halvår och sedan byta tillbaka till din ursprungskommun. Nu som chef över dina kollegor.
-...kan du alla förkortningar på alla nämnder och utskott varav några är standard i alla/de flesta kommuner (Kommunstyrelsen = KS, Kommunfullmäktige = KF) och de flesta skiljer sig vilt mellan kommuner (BMN, SB, BN, SN, SNMU, UN, VN, TN, m fl).
Som f.d. kommunal mellanchef kan jag bekräfta att allt är sant. Det intressanta med de flesta kommunala "strategerna" är att de ägnar hela sin arbetstid åt att skapa merjobb för alla andra i kommunen. Det är en aldrig sinande ström av policydokument (förklarar en av de andra punkterna), kontrollrapporter, enkäter, m.m., ofta med svepskälet att "politiken vill ha de här uppgifterna".

Ber om ursäkt om jag trampar någon kommunal strateg på tårna. Det finns säkert kommuner där de gör stor nytta.
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,188
Location
Borås, Sverige
Kommuner och landsting har även "roliga" saker angående sin budget vilket IT-avdelningen märker tydligt. I slutet av året (november och början av december) brukar komma massor med beställningar för att göra slut på budgeten, för gör det inte det får de mindre pengar nästa år.
 

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
123
Location
Stockholm
Botanik


Att lära ut botanik på högskolenivå sker fortfarande ganska “old school”. Den som lär ut tar med sig studenterna ut i naturen, varje student har med sig en flora, lupp och anteckningsbok. Så pekar läraren på någon växt och förklarar vad den är och hur man känner igen den.

“Det här är Carex nigra, på svenska hundstarr. Det är en av de vanligare carexarna, och växer där det är lite fuktigt såhära… Det är flera hanax i toppen, och sen flera honax. Honaxens axfjäll är mörka med ljus mittnerv. Och så blir de inte mycket högre än såhär (visar med handen).”

Någon student kanske ställer en dum fråga, så som:
“Hur skiljer man den här från typ.. Carex rostrata?”
“De är inte ens lika!” ropar botanikern förnärmat.


Dessutom lär sig studenterna att nyckla, dvs, använda en nyckel i floran där man tar en okänd växt och med hjälp av frågor som typ “har den blad eller barr?”, “har pistillerna flikar eller inte?” identifierar den till rätt art.
Att nyckla gräs, starr och korgblommiga växter anses vara masochism, något bara riktigt insnöade nördar kan tycka är kul.

Inom svensk botanik är Krok & Almqvist Svensk flora (ofta kallad “Kroken”) standardverket inom undervisning. Bo Mossbergs Nordisk flora (ofta kallad “Mossberg”) anses ha fina och korrekta illustrationer, men vara sämre i fält pga storleken och att den saknar nyckel. Alla andra verk är skräp.

Vanliga facktermer: nyckel/nyckla, ståndare, pistill, fruktämne, blomställning, foder.

Roliga facktermer att droppa: stipelslida, vingnöt, pålrot, monokotyledon, ruderatmark.

Saker som botaniker kan ha starka åsikter om: arter som pga ny forskning inom fylogeni byter namn, vad som räknas som invasiv art, jordbruk och parkskötsel.

Ge din botaniker lite färg: hen har inte bara en favoritblomma - nej, hen har en favoritfamilj. Botanikern lär under sommaren ha den typiska botanikerbrännan: dvs röd i nacken efter att ha stirrat ner på marken så mycket, men med ett ljus band (efter bandet som luppen hänger i). Den som utför mycket grön biologi (dvs, ekologi och fältarbete) kan se ner på de som spenderar mer tid på lab (sk vit biologi) och i staden som “asfaltsbiologer”. En botaniker ute i naturen går långsamt och stannar ofta. Hen har bra koll på naturområdena hen besöker ofta, och kan kommentera sånt som "men det brukar ju finnas kamomill här på den här tiden av året..."
 
Last edited:

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,064
Location
Stockholm
Inom programmeringsvärlden (i varje fall på webben) är det viktigt att veta att nästan vilket mysko ord som helst kan vara ett verktyg eller komponent som limmas ihop till en större app. Glosorna tar inte slut! Så mycket av jobbet handlar om att hitta vad du tror är rätt komponent för ditt projekt… och förstå varför den fungerar.

Att hitta en bugg, eller ny felkod, anses vara ett tillfälle att jubla och ge varandra high-fives, för då kommer du ett steg närmare lösningen.

Programmerare sitter antingen i komplicerade textredigerare som kallas IDEs, som har varje tänkbar funktion inbyggd, eller i en mer avskalad ”terminal” som är mer gammaldags. De två grupperna föraktar varandra. Överlag finns den där spänningen mellan enkelhet och elegans - där mindre kod anses vara vackert, men jobbet ändå går ut på att skriva kod och bygga nya funktioner.

För att låtsas vara en erfaren programmerare kan du alltid fråga ”Okej… men hur skalar det där?”.
 

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
123
Location
Stockholm
Modern asatro/hedendom


Önskar du lite realism i din märkliga asatrosekt i rollspel? Se hit! Jag är aktiv i ett trossamfund för nordisk hedendom, så nu ska det droppas information.


Vadå modern asatro?

Det finns alltså, helt på riktigt, människor (hej!) som blotar till de nordiska gudarna. De flesta av oss är inte uppvuxna med det riktigt, utan snarare börjat utöva det på egen hand, inspirerade av fornnordisk litteratur och folktro. Vanligtvis uppvuxna i kristna eller sekulära/icke-religiösa familjer. Många är inte medlemmar i någon organisation för det, en del medlemmar i ett, andra medlemmar i flera. I Sverige finns bland annat Samfundet Forn Sed och Nordiska Asa-samfundet. I andra länder finns t ex Bifrost, Forn Sidr, Eldarring, The Troth osv. Variationen mellan olika grupper är stor, även mellan lokala grupper inom samma organisation. De flesta grupper fungerar antingen som föreningar (med en vald styrelse) eller som ett lösare nätverk.


Grundläggande information: normalt sett firar man högtider (t ex jul, midsommar, alvablot) genom att blota till gudarna. Moderna blot brukar gå till på följande vis: man är utomhus, står i en cirkel eller halvcirkel runt ett träd och/eller ett altare (stalle) med gudastöttor (avbildningar av gudarna, material kan variera). Med ord eller sång bjuder man in de gudar man blotar till. Musik eller dikter kan förekomma. Man lägger ner sina blotgåvor, oftast t ex mat, dryck eller blommor, och sen skålar man varvet runt med mjöd eller annat gott. Efteråt äter man tillsammans.
Andra aktivitet hedningar kan göra är tex mytberättande, utflykter och bokcirklar.

Det är inte endast asar som dyrkas, för nordisk mytologi innehåller gudar och väsen av flera olika släkten. T ex vaner (Frej och Freja hör till dem), nornor, jättar, alver och dvärgar. Även folktrons väsen, så om tomtar och skogsrån, kan inkluderas.


“Rörelsen” kan spåras till både 1970-talets fascination för alternativ andlighet, så väl som 1800-talets romanticism. Mycket överlapp med annan sk “nyandlighet”, t ex wicca, new age och shamanism. Också överlapp med historienördar och akademiker, hantverksentusiaster och arga män med vikingatatueringar.


Konflikter: Eftersom nordisk hedendom enas inte genom gemensam trosbekännelse eller teologi, utan snarare genom mytologisk stoff och vad man gör (blot, gille och ting), så ligger konfliktlinjerna mellan grupper snarare inom värderingar och politik. Ungefär i linje med GAL-TAN-skalan. Vissa grupper går med i Prideparaden, samarbetar med andra religioner, och pratar mycket om naturens helighet. Vissa grupper värderar “svenska traditioner”, krigarideal och tycker att den första gruppen är alldeles för “pk”. Det finns också extremen med nynazister som tillber Oden. Andra saker folk har åsikter om är huruvida man ska synas och vara “mainstream”, eller hålla sig för sig själva, och… vad själva religionen ens kallas! Eftersom det inte finns en grundare som bestämde det, kan folk säga olika saker och tjafsa om huruvida det ska heta asatro, forn sed, nordisk hedendom, norrön sed, mm. Och är det en religion, eller snarare en filosofi eller livsstil?


Lite termer som används: stalle (altare), edsring (en järnring man uttalar eder på), utesitta (meditiation/tyst tänkande utomhus, helst en hel natt), blot (offerfest), gille (festmåltid), ting (möte med omröstning), gode/gydja (präst/prästinna), animism, mjuk och hård polyteism. Överlag gillar hedningar lite föråldrade uttryck såsom håg, grunna och örlog.


Obskyra saker att namedroppa för cred: myter/dikter som är mindre kända hos allmänheten (t ex Skirnirsmál och Völsetåteln), olika versmått så som fornyrdislag och drottkvätt, mindre kända gudar så som Eir, Beyla och Hermod, den där gången då Siewert Öholm skrev att “asatro på radio är barbari”, boken “Seed of Yggdrasil”, kvaddans och bindrunor.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,647
Location
Rissne
Okej, nu tog folk redan programmering och jag tror ändå att jag (som aldrig jobbat som programmerare utan bara lärare i det) ändå inte är rätt person att prata om det.

Men, om man vill spela en rollperson som är väldigt intresserad av Transformers… =)
  • Idag finns ändå rätt stora grupper vuxna (nåja, fysiskt iaf) människor som gillar plastgubbar som blir plastbilar och plastflygplan och sådär.
  • Det finns såklart en massa konflikter. Bland de som gillat transformers längre är det såklart de man växte upp med eller först kom i kontakt med som är "bäst". I de flesta fall är det G1, eller "generation one" som gäller. Amerikaner pratar då nästan uteslutande om den tecknade tv-serien, medan det i t.ex. sverige är vanligare att ge serietidningen mer utrymme. De var såklart olika, så det är också lite bråk mellan olika G1-gillare.
  • Transformers har rebootats extremt många gånger. Vi är vana, och ingen förväntar sig kontinuitet riktigt. Om nu inte någon explicit kopplar ihop sin nya franchisevariant med en specifik föregångare. Men t.ex. det nya rollspelet verkar ju inte vara kopplat till någon av de tv-serier, serietidningar eller tv-spel som är helt samtida. Jämfört med typ Marvel eller Star Wars är det här alltså en fandom där man är mycket mindre intresserad av "vad är den riktiga canon" och mycket mer intresserad av "vilken variant är bäst?". Ingen blir egentligen speciellt sur över att en ny serietidning eller ett nytt tv-spel kastar bort allt som kommit innan. Det hör till, och började väl nånstans kring… Ja, typ G1. Där det ju var olika canon för serietidningen och tv-serien, som sagt.
  • Några korta begrepp:
    • Alt-form: Det en robot kan förvandla sig till
    • Headmaster: Robot vars huvud blir en mindre robot
    • Triple changer: Robot som har två altformer
    • Energon: Transformersbränsle
    • Klik: tidsenhet, c:a 1.2 minuter
    • Primus: Transformersguden.
  • Lägst i rang står nog de som gillar de moderna filmerna, "bayverse". Innan Michael Bayfilmerna kom så tror jag att det var Beast Wars som åtminstone många G1:are inte gillade. Transformers som blir djur? Gud så dumt.
  • Viktigt begrepp: "Trukk not munky". Syftar till att Optimus Prime blev en lastbil, och att G1-fans blev arga när Beast Wars hade Optimus Primal som blev en apa. Begreppet gör narr av de som blev arga.
  • Idag finns dels officiella leksaker – vissa för barn, andra för samlare – och dels inofficiella tredjepartsleksaker som vi låtsas inte bryter mot några lagar. De förra kan fortfarande vara rätt dyra; Hasbros Unicron gick för 1500… dollar.
  • Third-partyleksakerna är helt nya leksaksdesigner, baserade på originalfigurerna. De heter saker som nästan påminner om originalen. Sämre kvalitetskontroll och varierande kvalitet på plast, men ofta extremt pilliga och roliga. Och inte sällan mer screen-accurate, eftersom de 100% är gjorda för samlare.
  • Det finns också knockoffs i exakt alla prisklasser. Man får vad man betalar för.
  • Det finns såklart en massa youtubers som packar upp och recenserar dem. Vanliga namn att ha koll på är Thew Adams, PrimevsPrime och kanske… I dunno, That Toy Guy? BaltMatrix?
  • IDW Comics hade fram till för ett par år sedan licensen att släppa serietidningar. Deras första reboot av universat är ganska universellt gillad, och gjorde allt från tunga krigsberättelser till HBTQIA+-vänliga action-rymdkomedier.
    • Finns det folk som tycker illa om det här och vill att transformers borde vara "opolitiskt"? You betcha.
  • Nästan vilket ord som helst kan bli ett transformersnamn. Det är inte ens speciellt otroligt att det redan är det.
  • Otroligt viktig site: TFWiki. Där finns allt.
  • OK, några halvobskyra grejer då (som typ alla TF-nördar vet):
    • I IDWs serie så rehabiliteras Megatron, och man får se att han (i deras kontinuitet) började som en fredlig revolutionär poet i gruvorna, där han hölls av en vansinnigt rasistisk fascistregering ("funktionisterna") för att hans alt-form råkade vara en borr. Han radikaliserades av polisstaten.
    • Transformers började som en handfull olika japanska leksaker, där de största var Micro Change och Diaclone. Efter ett tag började Hasbro hitta på egna karaktärer.
    • Japanerna struntade i tredje amerikanska säsongen av amerikanska Transformers-tvserien och gjorde en egen fortsättning. Den är väldigt japansk.
Vad ska man med det här till? Fan vet. Det finns exakt inga sociala sammanhang utanför nördsammanhang där samtal om transformers är gångbara, så jag vet inte riktigt hur en transformersdiggande rollperson ska få utlopp för det här. Utan att det mest bara blir awkward.

("Transformerskunskap" är mina överlägset sämst placerade poäng. Det är verkligen en sån grej jag aldrig har någon användning för; rollspel är ju i jämförelse en rumsren och rimlig hobby som folk ändå kan vara lite intresserade av…)
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,822
Location
Göteborg
("Transformerskunskap" är mina överlägset sämst placerade poäng. Det är verkligen en sån grej jag aldrig har någon användning för; rollspel är ju i jämförelse en rumsren och rimlig hobby som folk ändå kan vara lite intresserade av…)
Aristoteles menade väl att den högsta formen av mänsklig aktivitet var kontemplerandet av ren teoretisk kunskap för sin egen skull, som saknar praktiska applikationer.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,647
Location
Rissne
Aristoteles menade väl att den högsta formen av mänsklig aktivitet var kontemplerandet av ren teoretisk kunskap för sin egen skull, som saknar praktiska applikationer.
Förvisso, men jag vet inte om han riktigt tänkte på amerikansk leksaksreklam… =)
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,604
Modern asatro/hedendom


Önskar du lite realism i din märkliga asatrosekt i rollspel? Se hit! Jag är aktiv i ett trossamfund för nordisk hedendom, så nu ska det droppas information.


Vadå modern asatro?

Det finns alltså, helt på riktigt, människor (hej!) som blotar till de nordiska gudarna. De flesta av oss är inte uppvuxna med det riktigt, utan snarare börjat utöva det på egen hand, inspirerade av fornnordisk litteratur och folktro. Vanligtvis uppvuxna i kristna eller sekulära/icke-religiösa familjer. Många är inte medlemmar i någon organisation för det, en del medlemmar i ett, andra medlemmar i flera. I Sverige finns bland annat Samfundet Forn Sed och Nordiska Asa-samfundet. I andra länder finns t ex Bifrost, Forn Sidr, Eldarring, The Troth osv. Variationen mellan olika grupper är stor, även mellan lokala grupper inom samma organisation. De flesta grupper fungerar antingen som föreningar (med en vald styrelse) eller som ett lösare nätverk.


Grundläggande information: normalt sett firar man högtider (t ex jul, midsommar, alvablot) genom att blota till gudarna. Moderna blot brukar gå till på följande vis: man är utomhus, står i en cirkel eller halvcirkel runt ett träd och/eller ett altare (stalle) med gudastöttor (avbildningar av gudarna, material kan variera). Med ord eller sång bjuder man in de gudar man blotar till. Musik eller dikter kan förekomma. Man lägger ner sina blotgåvor, oftast t ex mat, dryck eller blommor, och sen skålar man varvet runt med mjöd eller annat gott. Efteråt äter man tillsammans.
Andra aktivitet hedningar kan göra är tex mytberättande, utflykter och bokcirklar.

Det är inte endast asar som dyrkas, för nordisk mytologi innehåller gudar och väsen av flera olika släkten. T ex vaner (Frej och Freja hör till dem), nornor, jättar, alver och dvärgar. Även folktrons väsen, så om tomtar och skogsrån, kan inkluderas.


“Rörelsen” kan spåras till både 1970-talets fascination för alternativ andlighet, så väl som 1800-talets romanticism. Mycket överlapp med annan sk “nyandlighet”, t ex wicca, new age och shamanism. Också överlapp med historienördar och akademiker, hantverksentusiaster och arga män med vikingatatueringar.


Konflikter: Eftersom nordisk hedendom enas inte genom gemensam trosbekännelse eller teologi, utan snarare genom mytologisk stoff och vad man gör (blot, gille och ting), så ligger konfliktlinjerna mellan grupper snarare inom värderingar och politik. Ungefär i linje med GAL-TAN-skalan. Vissa grupper går med i Prideparaden, samarbetar med andra religioner, och pratar mycket om naturens helighet. Vissa grupper värderar “svenska traditioner”, krigarideal och tycker att den första gruppen är alldeles för “pk”. Det finns också extremen med nynazister som tillber Oden. Andra saker folk har åsikter om är huruvida man ska synas och vara “mainstream”, eller hålla sig för sig själva, och… vad själva religionen ens kallas! Eftersom det inte finns en grundare som bestämde det, kan folk säga olika saker och tjafsa om huruvida det ska heta asatro, forn sed, nordisk hedendom, norrön sed, mm. Och är det en religion, eller snarare en filosofi eller livsstil?


Lite termer som används: stalle (altare), edsring (en järnring man uttalar eder på), utesitta (meditiation/tyst tänkande utomhus, helst en hel natt), blot (offerfest), gille (festmåltid), ting (möte med omröstning), gode/gydja (präst/prästinna), animism, mjuk och hård polyteism. Överlag gillar hedningar lite föråldrade uttryck såsom håg, grunna och örlog.


Obskyra saker att namedroppa för cred: myter/dikter som är mindre kända hos allmänheten (t ex Skirnirsmál och Völsetåteln), olika versmått så som fornyrdislag och drottkvätt, mindre kända gudar så som Eir, Beyla och Hermod, den där gången då Siewert Öholm skrev att “asatro på radio är barbari”, boken “Seed of Yggdrasil”, kvaddans och bindrunor.
Jag har en fråga om modern Asatro som jag alltid velat ha svar på men aldrig haft chansen att fråga. Så jag tänker köra nu och så behöver du inte svara om det är en dum fråga eller alla frågar 1000 gånger:

Om någon försöker råna dig på din plånbok, är det då det rätta att slåss till döden istället för att ge rånaren plånboken eftersom man kommer till Valhalla då?
 

bortom12e

Swordsman
Joined
20 Jun 2018
Messages
484
Jag känner inte att jag kan eller orkar sammanfatta men.. Om det är någon som har frågor kring svensk psykiatri så kan jag försöka svara på dem.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,142
Location
Ereb Altor
Fotboll
  • Man håller på samma lag hela livet. Helst ett som ligger i typ samma stad men det är inget krav. Ffa italienska och engelska supportrar tycker det är väldigt festligt med svenskar som håller på lag från platser de aldrig ens besökt.
  • Den största bästa och rikaste ligan är Premier League. Eller The Premiership som de säger i England. Efter det kommer typ La Liga (Spanien), Bundesliga (Tyskland) och Serie A (Italien). Serie A brukade vara mycket större.
  • Champions League är den största och finaste turneringen. Den slår allt annat. Kanske t.o.m VM.
  • Alla klubbar har speciella grejer de håller på med och supportrarna känner till alla dess. Det går inte att låtsas hålla på ett lag om du hamnar på en pub över en öl. Du blir avslöjad typ omedelbart.
  • Det är minst lika viktigt att glädjas över andra lags tillkortakommanden. Det är också betydligt mer troligt att det sker.
  • Det finns garanterat ett lag du tycker lite extra illa om. Alla lag har bitter rivalitet med något annat lag. Ofta från samma stad men inte alltid.
  • När en stenrik affärsman eller dylikt från Dubai eller Kina (eller Ryssland, men det händer inte längre) köper en klubb blir ALLA jättearga och klagar över korruption. Men det gäller INTE laget sol faktiskt köps. De älskar det.
  • Liverpools supportrar gnäller mest. Det vet alla. Utom Liverpools supportrar.
  • Alla lag har flera smeknamn. Alla supportrar har flera smek- och öknamn. Alla kan dessa. Ofta är namnen rätt enkla, som Blåvitt eller Rossoneri (rödsvart).
  • VAR har införts. Det är Video Assistant Referee. Alla hatar det. Utom när domslutet blir bra. Fast även då.
  • Manchester City är för tillfället världens bästa lag. Kanske. Eller Bayern München. Eller Real Madrid.
  • Alla heter Glenn i Göteborg.
 
Top