Snabbguider för kunskapsområden

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Den här tråden är för att dela med sig av kunskap som man har om olika ämnen, i syfte att hjälpa oss att beskriva dessa saker eller spela en rollperson som är duktig på dessa saker. Tanken är att man delar med sig av lite olika termer, namn, märken, lite åsikter, etc., som hjälper till att skapa i alla fall illusionen av ett djup i frågan. Till exempel: Om jag ska spela en rollperson som är ölnörd, vilka termer bör jag slänga mig med? Vilka märken kan jag nämna? Vilka åsikter bör jag ha ("Amerikansk humle är bättre än europeisk humle!")?

Tanken är inte att gå in på detalj, och inte heller att skapa en massa diskussioner om huruvida grejerna som nämns egentligen inte är helt sanna, om man vill vara exakt, och så vidare. Jag är inte så intresserad av sådana "Faktum är att …"-diskussioner. Ge mig korta sammanfattningar som är tillräckligt bra för att ge en överblick, så att jag kan beskriva vilken bil den grekiske skepparmagnaten rullar in på, eller hur technofantasten talar om sin musikstil, eller vilka droger som smugglas av den colombianska kartellen, eller hur förskolläraren talar om sitt arbete och vilka arbetsuppgifter hen har, och så vidare. Det behöver inte vara spektakulära saker, utan kan gärna vara grejer ni råkar vara bekanta med, från socialtjänsten till trädgårdspåtande!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Jag börjar med mitt jobb som konstruktör inom mekanik.
  • När man jobbar inom detta sitter man mycket med en mjukvara som kallas CAD (Computer Aided Design, uttalas "kadd"). Det är vad man använder för att rita upp 3D-geometrin för prylen som ska tillverkas.
  • De stora CAD-programmen heter Creo, CATIA, Solidworks ("Solid"), Inventor och NX. Ett väldigt vanligt samtalsämne är att klaga på hur krångligt det är att cadda och att programmet man använde på sin förra arbetsplats var mycket bättre.
  • Man kallar sig själv skämtsamt för "CAD-slav" eller "CAD-apa".
  • Man har antagligen pluggat maskinteknik på universitetet, där man lärde sig en massa grejer man aldrig använder i jobbet, och lärde sig inget av det man faktiskt gör.
  • Många jobbar som konsulter, men sitter hos kunden och fungerar i praktiken som vanliga anställda. Eventuellt måste anställda springa på möten hela tiden, vilket gör att det är konsulterna som gör det faktiska jobbet. När en ny konsult börjar ska de bjuda på "inkilningstårta" (men det är inte lika vanligt längre).
  • På saker som ska utsättas för belastningar behöver man göra beräkningar. Detta görs ofta av specifika beräknare. Det kallas "hållf" (för "hållfasthet") eller "FEM-beräkning" (Finita Element-Metoden).
  • Det finns också de som räknar på värme och luftflöden. Det kallas "CFD" (Computational Fluid Dynamics).
  • En viktig del av arbetet är toleranssättning, när man säger hur deformerad/fel prylen får vara och fortfarande fungera. Det är vanligt att prata om "tajta" eller "snäva" toleranser, vilket kostar mycket pengar. Motsatsen är "grova" toleranser, vilket är billigare. Hightech-industrier har tajta toleranser, grov industri har grova toleranser.
  • Om servern är nere så kan ingen jobba, för programvaran kräver uppkoppling till licensserver för att funka. Då går alla och fikar och väntar på att IT ska fixa servern igen.
  • Man jobbar traditionellt i projekt, men nuförtiden är det väldigt inne att arbeta "agilt", i såkallade "sprintar". Det tycker man inte funkar för mekare, utan är utvecklat för mjukvaruprojekt. Man låtsas arbeta agilt, men egentligen kör man på som förr i tiden. Man gör narr av alla chefer som slänger sig med nonsensord.
  • Det är väldigt mycket engelska termer; alla möten sker på engelska eftersom det alltid finns folk som inte pratar svenska.
  • Det är hela tiden omorganisationer. Avdelningar byter namn, slås ihop (för att skapa synergi!) och bryts isär (För att komma närmare kunden!). Man flyttas runt till olika avdelningar, men det förändrar i praktiken ingenting i det vanliga arbetet.
  • Bra samtalsämnen är hur jobbet måste vara klart igår, vilket innebär att man inte har tid att göra det bra, att inköp har valt en billig kinesisk leverantör som man vet kommer att leverera dålig kvalitet, eller att en kund har varit en idiot och haft sönder utrustningen och nu måste man göra en felsökning.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,550
Ekonomiskt bistånd fungerar så här
1: Personen som söker om pengar (härefter kallad Klienten men den termen är olika i olika kommuner. Brukare och Sökanden förekommer också.) kommer till en mottagning på socialtjänsten (ibland heter det socialförvaltningen eller arbetsmarknadsförvaltningen eller något annat) i kommunen de bor i (eller i vissa små kommuner rakt till en socialsekreterare) och ansöker om ekonomiskt bistånd. En bedömning görs där man ser på ekonomin tre månader tillbaka för att se om klienten behöver ekonomiskt bistånd den här månaden. Om de bedöms ha ett behov av ekonomiskt bistånd får de pengar för en månad.

2: Klienten söker sedan varje månad om ekonomiskt bistånd. Detta görs ofta digitalt eller via en pappersblankett. Men det finns egentligen inget formkrav så du har rätt att ansöka på andra sätt.

3: Familjer ansöker tillsammans. Om du är gift med någon måste ni ansöka tillsammans för att ni är skyldiga att försörja varandra i första hand. Så om din fru har en massa pengar men inte du har det måste hon försörja dig och du kommer inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. SAMMA SAK EXAKT gäller för sambos. Sambos är alla som lever tillsammans under äktenskapsliknande former. Efter en ganska ny dom gäller detta också asexuella partners. Och ja, dör din sambo måste du betala deras begravning. (Så lika bra att lägga under 30k redan nu! Begravningar är svindyra guys!)

4: Hur mycket pengar en person (eller familj som vi pratade om i punkt 3) har rätt till bedöms så här. Varje person i familjen har rätt till en viss mängd pengar (barn får olika mycket baserat på deras ålder). Detta är normen eller uppehälle, i denna summa ingår pengar till mat, nöje, kläder, toapapper, vissa resor och mobiltelefoner med mera. Utöver detta tillkommer kostnader för hyra, el, bredband och andra återkommande kostnader (dessa kan vara begränsade. Det finns maxsummor för hyra som skiljer sig från plats till plats i landet till exempel). Och sedan finns det tillfälliga kostnader som bedöms individuellt såsom tandvård eller vad som helst annat som kan dyka upp. Den sammanlagda summan för alla dessa saker minus familjens inkomster är hur mycket ekonomiskt bistånd de har rätt till. Så om du söker och har rätt till 8000 kr men du själv tjänar 3000 kr så kommer du bara få 5000 kr. Summan du får kallas ofta ett underskott.

5: ALLA inkomster räknas med som pengar du tjänar och leder alltså till att du får mindre pengar i ekonomiskt bistånd. ALLA PENGAR DU TJÄNAR! Så lånar du pengar du måste betala tillbaka? Gills fortfarande så du kommer få mindre pengar. Så låna aldrig pengar för att klara dig längre innan du ansöker om ekonomiskt bistånd. Pantar du en flaska och tjänar 2 kr måste du redovisa det och kommer få 2 kr mindre i ekonomiskt bistånd.

6: Du måste göra allting du kan för att bli självförsörjande när du har ekonomiskt bistånd. Om du inte gör detta har du inte rätt till ekonomiskt bistånd. Exempelvis måste du söka jobb och acceptera jobberbjudande du får. Om du inte gör det har du inte rätt till ekonomiskt bistånd. Så om klienten erbjuds ett jobb som rollspelsförfattare av Hasbro men tackar nej för de inte vill skriva till D&D så har de inte längre rätt till ekonomiskt bistånd. Detta påverkar dock endast den kommande månaden, så om de tackar nej en gång förlorar de hjälp under en månad. Nästan alltid hjälper kommunen dig med en planering för att hjälpa dig veta vad du måste göra, men inte alltid.

7: Om du har tillgångar måste du sälja dem för att försörja dig själv, men ofta får du en tid på dig att göra detta på en eller några månad(er). Så äger du en bil, ett hus eller dyra tavlor måste du sälja dessa och försörja dig själv.

8: Om du har ett akut problem kan du (om du redan är klient eller inte) ansöka om pengar för akuta situationer. Detta är oftast mat, medicin eller resor hem. Så har en hund ätit din plånbok som du hade alla dina pengar i och du nu inte har mat så kan du söka om pengar till mat. Samma om du fastnat i Göteborg och måste ta dig hem till din hemkommun, då går du till socialtjänsten i Göteborg.

9: Barn/unga upp till 18 (och upp till 21 år om de fortfarande studerar på gymnasienivå) har rätt att bli försörjda av sina föräldrar. Detta betyder att de själva inte har rätt till ekonomiskt bistånd och om föräldrarna får ekonomiskt bistånd får de också ekonomiskt bistånd till sina barn.
 

hedmeister

Kollegiemagistrat
Joined
15 Oct 2021
Messages
324
Jag jobbar som lärare i svenska och tyska på gymnasiet och här är några saker som jag tänker kan vara bra om man ska spela en RP som arbetar i skolans värld.
Förkortningar:
Precis som i många andra branscher finns det en uppsjö mer eller mindre genomskinliga förkortningar för att beskriva allehanda saker.
  • EHT: Elevhälsoteam, dvs. specialpedagoger, speciallärare, skolsköterskor, kuratorer och psykologer, som arbetar med elevers fysiska och psykiska hälsa samt särskilt stöd. På min arbetsplats (vet ej hur det är på andra skolor!) är även EHT ett möte där elevhälsoteamet och undervisande lärare går igenom vilka elever som har behov av särskilt stöd.
  • PGM: Programgruppsmöte. Varje program på gymnasieskolan, t.ex. ekonomiprogrammet eller teknikprogrammet, har särskilda lärare bundna till sig. Det är både lärare inom programspecifika ämnen som företagsekonomi eller CAD, och lärare i allmänna ämnen som svenska eller matematik. Dessa lärare är mentorer för en klass på programmet, och har också ofta speciella programspecifika uppdrag som att ansvara för träffar mellan företagare och elever, eller samordnare av våffelfika.
  • PGL: Programgruppsledare. Den lärare som är ansvarig för en programgrupp. Hen kallar till möten och är den man ska rapportera frånvaro till.
  • IUP: Individuell utvecklingsplan. Här fyller undervisande lärare i vilken betygsnivå eleverna ligger på, och om de har saker de behöver arbeta med för att uppnå godkänd nivå.
  • APT: Arbetsplatsträff.
  • RO: Rektorsområde. På större skolor med många rektorer ansvarar varje rektor för ett eget RO, med ansvar för ett antal olika program.
  • APL: Arbetsplatsförlagt lärande. Det som tidigare generationer kanske kallat prao eller pryo. Elever från yrkesförberedande program utför arbete på en relevant arbetsplats för att få praktisk kunskap om yrket.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Ekonomiskt bistånd fungerar så här
Med tanke på de rollspel jag spelar kommer detta nästan garanterat att komma till användning. :gremeek:


Förkortningar
Så jävla bra. Nu vill jag spela en lärare så jag kan klaga på att PGM säger att det är EHT:s ansvar, men EHT hänvisar till rektorn, som menar att det inte är hennes RO.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
  • PGM: Programgruppsmöte. Varje program på gymnasieskolan, t.ex. ekonomiprogrammet eller teknikprogrammet, har särskilda lärare bundna till sig. Det är både lärare inom programspecifika ämnen som företagsekonomi eller CAD, och lärare i allmänna ämnen som svenska eller matematik. Dessa lärare är mentorer för en klass på programmet, och har också ofta speciella programspecifika uppdrag som att ansvara för träffar mellan företagare och elever, eller samordnare av våffelfika.
En mycket viktig aspekt här är att olika skolor har olika förkortningar, och att rektorer gillar att hitta på nya.

På mitt jobb har vi t.ex. PLM istället för PGM, och plötsligt står det kanske till exempel LTM i kalendariet på måndagseftermiddagen för att rektor bestämt sig för att byta namn på Lärforum till Lärteam och tycker det ser bättre ut att det står LTM (LärTeamsMöte) än att det står, säg, "Lärteam".
 

hedmeister

Kollegiemagistrat
Joined
15 Oct 2021
Messages
324
En mycket viktig aspekt här är att olika skolor har olika förkortningar, och att rektorer gillar att hitta på nya.

På mitt jobb har vi t.ex. PLM istället för PGM, och plötsligt står det kanske till exempel LTM i kalendariet på måndagseftermiddagen för att rektor bestämt sig för att byta namn på Lärforum till Lärteam och tycker det ser bättre ut att det står LTM (LärTeamsMöte) än att det står, säg, "Lärteam".
För att inte tala om att kommunal upphandling innebär ständiga migrationer mellan olika digitala plattformar, och One Digital Lärplattform To End All Digitala Lärplattformar brukar innebära Ännu En Digital Lärplattform Parallellt Med De Andra.
 

hedmeister

Kollegiemagistrat
Joined
15 Oct 2021
Messages
324
Med tanke på de rollspel jag spelar kommer detta nästan garanterat att komma till användning. :gremeek:



Så jävla bra. Nu vill jag spela en lärare så jag kan klaga på att PGM säger att det är EHT:s ansvar, men EHT hänvisar till rektorn, som menar att det inte är hennes RO.
Ett Alltid Midnatt-scenario i skolans värld! Departementen är istället skolans olika instanser, och Medborgaren är en elev som undrar när hen ska få sin rättstavningshjälp.
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,511
Location
En mälarö
Om man ska spela någon som samlar på vinylskivor så finns det ett antal grejor som är bra att ha koll på.

1. Man bör svänga sig med internetsidan discogs.com. Den är ett mycket populärt referensverktyg för olika albumutgåvor i alla tänkbara format. Vill man t ex veta vilka om den tyska förstapressen av ett visst album är identisk med den japanpressade nyutgåvan så är det där man kollar. Discogs är också vida använd som en köp- och säljkanal och priserna där används ofta som riktmärken för olika skivors värde.

2A. Man bör vara medveten om företeelsen skivnummer. Det är ett nummer som alla album har och som används till att identifiera vilken pressning det är. Skivnumret står (nästan) alltid på albumets rygg bredvid titel och artist. Allt detta är dock en snårskog. Undantagen är många och gäller allt jag påstår i ämnet.

Regeln generellt är att när ett album släpps så får det ett nummer. Detta kan ändras när den pressas på nytt, t ex för att den gamla pressningen tog slut. Numret kan även ändras om/när albumet pressas i olika länder. Ett t ex engelskt album kan få ett nytt nummer när det tillverkas i Sverige för en svenska marknaden.

Det är till och med så att i vissa sammanhang så pratar man i förstahand om skivnummer istället för artist och albumnamn, som till exempel "Jag sålde min ST-17093." (vilket är den första Australienpressen av David Bovies album Let's Dance från 1983).

2B. Man bör även vara bekant med företeelsen Matrisnummer. Det är ett nummer som, precis som skivnumret, används för att skilja olika utgåvor från varandra. Det är något som, till skillnad från skivnummer som även finns på kassetter och CD, bara finns på vinylskivor. De är dessutom lite knepigare att se då de är inpressade i själva vinylen precis utanför centrumetiketten. Matrisnumret och skivnumret används ofta ihop för att identifera knepigare utgåvor.

3. Olika utgåvor. Att bara säga att man har ett visst album av en viss artist är ofta som att säga en halv mening. Vilken utgåva det är är nästan minst lika viktigt. När en platta är pressad, om det t ex är en en förstapress, en nypress gjord i samband med att albumet en gång bytt prisgrupp eller om det är en nypressad utgåva för audiofiler, är oerhört viktigt, likaså var den är pressad. Vissa länder har högre anseende och anses vara av högre kvalité. Japan och USA t ex har ganska anseende och vad gäller Europeiska pressningar så är brittiska och tyska mer eftertraktade än spanska eller italienska. Svenska vinyler anses vara någonstans mittemellan.

4. Prata om doft. Vinyl luktar och samlare pratar ofta lyriskt om lukten som kommer emot en när man sprättar en plastinslagen skiva.

5. Pelle Karlsson. Pelle var en andlig sångare från 1970-talet och hans plattor är oerhört vanliga i loppisbackar. Så vanliga till och med att man, som ett skämt, börjat ställa en Pelle Karlsson-platta längst fram i varje back man bläddrat igenom som ett tecken på att det inte finns något för samlare i dem.

Slutord. Det ovan gäller för samlare och skiventusiaster. Dessa är ofta även audiofiler men inte alltid. Det är inte ett totalt överlapp mellan grupperna. Så det är en annan grupp som egentligen inte ska behandlas här men det skadar inte att även slänga in sånt som diskussioner om nåltryck, vilken pickup som är optimal, slutsteg och om längden på högtalarkablarna spelar roll för lyssnarupplevelsen.
 

BiobunkerVII

Kaoskardinal
Joined
19 Sep 2013
Messages
1,594
Bygger vidare på skolan

GUT eller guten är den garanterade undervisningstiden. Finns inte någon garanterad tid på kursnivå.

Reglerad arbetstid för de lärare som har ferietjänst och går på Bilaga M. Omfattar 1360 timmar per år och 194 arbetsdagar, kallat A-dagar. Vanligtvis räknat som 35h/veckan. Också kallad arbetsplatsförlagd tid, dvs tiden man ska vara på arbetsplatsen. Utöver det finns Förtroendetiden om 10h/vecka (i genomsnitt) görs var och när läraren själv tycker.

Gråtid/Planeringstid all tid som inte är undervisningstid, kommer (nog?) av att i svartvita scheman är lektionerna vita och övrig tid grå.

Programpeng/Elevpeng/Skolpeng den påse pengar varje elev kommer med till skolan, centralt för att kunna lägga en rimlig volymbudget

CSN-rapportering
ajabaja om en elev är borta olovligen (skolk/sen ankomst) mer än 4h under en 30-dagarsperiod, då är eleven enligt CSN inte längre heltidsstuderande. Skolan är skyldig att rapportera detta till CSN som fattar beslut om eventuellt indraget studiemedel vilket kan påverka andra stöd familjen har.

100-dagars fest för alla åk3-elever 100 dagar före studenten. Driftiga elevkårer/studentkommitteer brukar köra 200-dagars 150-dagars osv.

Samtalsämnen på en gymnasieskola:
Eleverna har aldrig varit så svaga som i år aka det var bättre förr.
Det finns ingen tid.
Det är för mycket administration.
Vi har för många digitala system.
 

TobiasEkwall

Swordsman
Joined
26 Aug 2007
Messages
532
Så jävla bra. Nu vill jag spela en lärare så jag kan klaga på att PGM säger att det är EHT:s ansvar, men EHT hänvisar till rektorn, som menar att det inte är hennes RO.
Viktigt också att när man klagar på något i gymnasieskola så tenderar det att vara en rätt subtil affär. "Jag tycker att skolledningen kan ha svårt med att se den problematik som vi upplever med det senaste beslutet"
I alla fall upplever jag det rätt mycket så, om man inte undervisar i typ svets eller är 64 år gammal och inte bryr sig längre

Härliga modeord att svänga sig med är formativ bedömning (börjar kännas lite gammalt nu) eller tydliggörande pedagogik
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,960
Location
Örebro
Jag jobbar i grundskolan och känner igen mycket av det som sägs ovan från mina kollegor på gymnasiet. Utöver det finns även:

Kränkningsärende - Kalle sa något dumt till Karl och nu går mina närmaste timmar åt till samtal med eleverna, samtal med hemmet, bryta sig in i system för att anmäla och påbörja utredning om kränkande handling.

ÅP - åtgärdsprogram, vad eleven fått för anpassningar utöver extra anpassningar för att eleven ska nå målet.

Extra anpassningar - anpassningar för att eleven ska kunna nå målen.

Formativ bedömning - bedömning som siktar framåt för att utveckla elevernas förmåga och kunskap. Finns en uppsjö förkortningar för olika metoder att arbeta formativt. Handlar egentligen om både elevernas lärande och utveckling av den egna undervisningen.

Summativ bedömning - bedömning av elevens visade kunskap vid en examination.

Gråzons barn - elever som ligger på gränsen och därför inte får gå i specialanpassad grundskola.

Bedömningshysterie - fokus på bedömning blir så omfattande att undervisningen bygger på kriterier för bedömning istället för ämnets centrala innehåll.

Stoffträngsel - ditt ämne har för mycket centralt innehåll i relation till undervisningstid. Exempel orienterings ämnena NO och SO.

Samtalsämnen i grundskolan:

Vad har hänt med ungarnas läsning?
Vem har planerat x aktivitet så att mitt ämne förlorar y timmar?
När ska använda ett istället för tre system för närvaro, vårdnadshavare (VH) kontakt, elevers uppgifter, bedömning och betygssättning?
Hur är tanken att vi ska höja måluppfyllelsen samtidigt som kommunen gör fler besparingar?
Har du sett vem som har uppsättning Y av läromedel X? Skulle behöva det just nu.
 

BiobunkerVII

Kaoskardinal
Joined
19 Sep 2013
Messages
1,594
Sista skolbegreppet från min sida USK dvs undervisningsskyldighet som förhandlades bort för 30 år sen men ligger som en osalig våt filt över all skolverksamhet.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,960
Location
Örebro
Den här förkortningen var det länge sen jag hörde, men det var inne ett tag.

LPP - Lokal pedagogisk planering, vilket skapad en hel uppsjö med missförstånd samtidigt som skolverket (eller representanter därifrån) började tala om att skolan missförstått den nya läroplan osv.

En kollega jag hade förr sa alltid att LPP är en klockren förkortning om lärare och pensionärer skapar ett parti tillsammans.

LPP - Lärare och pensionärspartiet, Sveriges gnälligaste parti.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Okej, jag fattar att halva WRNU är grundskolelärare (har vi några högskolelärare?). :gremgrin: Det är bra material! Känner att jag snart kommer att sätta en berättelse i skolan, eller i alla fall spela en lärare som lastar av sina problem på gubben/frugan.
 
Top