Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

The New Mexico whiptail (Aspidoscelis neomexicanus) is a female-only species of lizard found in New Mexico and Arizona in the southwestern United States, and in Chihuahua in northern Mexico. It is the official state reptile of New Mexico.[2] It is one of many lizard species known to be parthenogenetic. Individuals of the species can be created either through the hybridization of the little striped whiptail (A. inornatus) and the western whiptail (A. tigris),[3] or through the parthenogenetic reproduction of an adult New Mexico whiptail.

Såklart gäller detsamma för kobolder.
 

Attachments

  • lair_of_the_lesbian_kobolds_75pct-1.png
    lair_of_the_lesbian_kobolds_75pct-1.png
    1.8 MB · Views: 4
Aska i Hagebyhöga igen: vi hittade pyttesmå guldfoliefigurer, varav en var gjord med samma pressmodell som foliefigurer från Borg i Lofoten. 100 mil bort! Förmodligen har guldsmeden rest omkring.
Vi hyr en stuga varje sommar vid Vättern nedanför Hagebyhöga. Det känns som om man (Östergötlands museum?) borde kunna göra mer gestaltning på plats av vad ni fann på grävplatsen.
 
Fartyg fick en massa påväxt när de är i vatten vilket gör det långsamt. För att göra rent dem kunde man ta fartyget till en torrdocka - vilket kan vara en intressant plats för äventyr i sig.

Men, det var inte alltid man hade möjlighet till sådan lyx. Då använde man Kölhalning (inte straffet) i stället. Det innebär att man vid en kaj eller strand använde rep för att få fartyget på sidan så att man kunde bearbeta botten. Detta är ett stort jobb.

Vid en kaj kan det göras någorlunda kontrollerat, men vid en strand så är det rätt riskabelt. Ett sätt var att lasta ur fartyget så mycket som möjligt, segla det till stranden vid högvatten och sedan även dra den upp på stranden så mycket som möjligt. Väl på stranden använda man rep, etc för att få fartyget på sidan.

Hur ofta skrovet skulle rengöras beror på vilka hav man seglade i och vad man hade för krav på hastighet. Typ 1-4 gånger per år.

Kölhalning kan också göras för reparation, så det är något man kan se på stränder efter sjöslag.

---

För rollspel kan man tänka på att det är en vanlig syn med kölhalade skepp vid hamnstäder - antingen i vid kaj eller strand. Man kan även stöta på kölhalade skepp på lämpliga stränder utanför städer - speciellt om det rör sig om ett pirat eller smugglarskepp som vill förbli oupptäckt.

Ett kölhalat skepp är ett lätt mål för angrepp.
 
Fartyg fick en massa påväxt när de är i vatten vilket gör det långsamt. För att göra rent dem kunde man ta fartyget till en torrdocka - vilket kan vara en intressant plats för äventyr i sig.

Men, det var inte alltid man hade möjlighet till sådan lyx. Då använde man Kölhalning (inte straffet) i stället. Det innebär att man vid en kaj eller strand använde rep för att få fartyget på sidan så att man kunde bearbeta botten. Detta är ett stort jobb.

Vid en kaj kan det göras någorlunda kontrollerat, men vid en strand så är det rätt riskabelt. Ett sätt var att lasta ur fartyget så mycket som möjligt, segla det till stranden vid högvatten och sedan även dra den upp på stranden så mycket som möjligt. Väl på stranden använda man rep, etc för att få fartyget på sidan.

Hur ofta skrovet skulle rengöras beror på vilka hav man seglade i och vad man hade för krav på hastighet. Typ 1-4 gånger per år.

Kölhalning kan också göras för reparation, så det är något man kan se på stränder efter sjöslag.

---

För rollspel kan man tänka på att det är en vanlig syn med kölhalade skepp vid hamnstäder - antingen i vid kaj eller strand. Man kan även stöta på kölhalade skepp på lämpliga stränder utanför städer - speciellt om det rör sig om ett pirat eller smugglarskepp som vill förbli oupptäckt.

Ett kölhalat skepp är ett lätt mål för angrepp.
Vattenlevande varelser lär ju tjäna storkovan på att ta bort utväxter till havs.
 
Och för att ta det till det riktigt rollspelsrelevanta: lövkniven som man använder vid stubbskottbruk och hamling går, om man fäster den vid ett långt skaft, alldeles utmärkt att använda som stångvapen om man är en upprorisk bonde.
View attachment 32502
Om jag mins rätt (o informationen jag fick stämmer) så var lövknivar mer något som folk söderut (ex. Brittiska öarna) använde medan folk i Skandinavien hade små handyxor för den typen av uppgifter.
 
Mer av intressant genom att ge annan färg på världen än något man kan direkt använda för äventyr/socialt rollspelande men det finns en huvudbonad känd som högmössa, alternativt flygelmössa, (tyska: Flügelmütze l. Flügelkappe, också Mirliton verkar vara des namn på flera språk) och är en typ av cylinderformad huvudbonad i filt, dekorerad med en så kallad flygel (en långsmal tygflik). Här är några bilder:
500px-H%C3%B6gm%C3%B6ssa%2C_Sm%C3%A5lands_husaregemente.jpg

"Högmössa med plym och kordong för meniga vid Smålands husarregemente, 1820-tal."

Panduren_1742.jpg

"The three Croatian light troops on the right wear the Flügelkappe. Uniforms are from circa 1750."

Knoe07_57.jpg

"Two Prussian Hussars from 1792 wear the Flügelmütze, one with the death's head emblem."

Knotel_ch.jpg

"The three French Chasseurs à Cheval in the center wear mirlitons. Their uniforms are from 1799."

Alla bilder och citerad text är från Wikipedia.
 
Last edited:
Back
Top