Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

The New Mexico whiptail (Aspidoscelis neomexicanus) is a female-only species of lizard found in New Mexico and Arizona in the southwestern United States, and in Chihuahua in northern Mexico. It is the official state reptile of New Mexico.[2] It is one of many lizard species known to be parthenogenetic. Individuals of the species can be created either through the hybridization of the little striped whiptail (A. inornatus) and the western whiptail (A. tigris),[3] or through the parthenogenetic reproduction of an adult New Mexico whiptail.

Såklart gäller detsamma för kobolder.
 

Attachments

  • lair_of_the_lesbian_kobolds_75pct-1.png
    lair_of_the_lesbian_kobolds_75pct-1.png
    1.8 MB · Views: 2
mrund said:
Aska i Hagebyhöga igen: vi hittade pyttesmå guldfoliefigurer, varav en var gjord med samma pressmodell som foliefigurer från Borg i Lofoten. 100 mil bort! Förmodligen har guldsmeden rest omkring.
Click to expand...
Vi hyr en stuga varje sommar vid Vättern nedanför Hagebyhöga. Det känns som om man (Östergötlands museum?) borde kunna göra mer gestaltning på plats av vad ni fann på grävplatsen.
 
Fartyg fick en massa påväxt när de är i vatten vilket gör det långsamt. För att göra rent dem kunde man ta fartyget till en torrdocka - vilket kan vara en intressant plats för äventyr i sig.

Men, det var inte alltid man hade möjlighet till sådan lyx. Då använde man Kölhalning (inte straffet) i stället. Det innebär att man vid en kaj eller strand använde rep för att få fartyget på sidan så att man kunde bearbeta botten. Detta är ett stort jobb.

Vid en kaj kan det göras någorlunda kontrollerat, men vid en strand så är det rätt riskabelt. Ett sätt var att lasta ur fartyget så mycket som möjligt, segla det till stranden vid högvatten och sedan även dra den upp på stranden så mycket som möjligt. Väl på stranden använda man rep, etc för att få fartyget på sidan.

Hur ofta skrovet skulle rengöras beror på vilka hav man seglade i och vad man hade för krav på hastighet. Typ 1-4 gånger per år.

Kölhalning kan också göras för reparation, så det är något man kan se på stränder efter sjöslag.

---

För rollspel kan man tänka på att det är en vanlig syn med kölhalade skepp vid hamnstäder - antingen i vid kaj eller strand. Man kan även stöta på kölhalade skepp på lämpliga stränder utanför städer - speciellt om det rör sig om ett pirat eller smugglarskepp som vill förbli oupptäckt.

Ett kölhalat skepp är ett lätt mål för angrepp.
 
Faehrengaust said:
Fartyg fick en massa påväxt när de är i vatten vilket gör det långsamt. För att göra rent dem kunde man ta fartyget till en torrdocka - vilket kan vara en intressant plats för äventyr i sig.

Men, det var inte alltid man hade möjlighet till sådan lyx. Då använde man Kölhalning (inte straffet) i stället. Det innebär att man vid en kaj eller strand använde rep för att få fartyget på sidan så att man kunde bearbeta botten. Detta är ett stort jobb.

Vid en kaj kan det göras någorlunda kontrollerat, men vid en strand så är det rätt riskabelt. Ett sätt var att lasta ur fartyget så mycket som möjligt, segla det till stranden vid högvatten och sedan även dra den upp på stranden så mycket som möjligt. Väl på stranden använda man rep, etc för att få fartyget på sidan.

Hur ofta skrovet skulle rengöras beror på vilka hav man seglade i och vad man hade för krav på hastighet. Typ 1-4 gånger per år.

Kölhalning kan också göras för reparation, så det är något man kan se på stränder efter sjöslag.

---

För rollspel kan man tänka på att det är en vanlig syn med kölhalade skepp vid hamnstäder - antingen i vid kaj eller strand. Man kan även stöta på kölhalade skepp på lämpliga stränder utanför städer - speciellt om det rör sig om ett pirat eller smugglarskepp som vill förbli oupptäckt.

Ett kölhalat skepp är ett lätt mål för angrepp.
Click to expand...
Vattenlevande varelser lär ju tjäna storkovan på att ta bort utväxter till havs.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top