Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Att engelskan har detta märkliga överflöd på gruppnamn för djur handlar dock mindre om föreställningar kring djurrikets sociala organisation, och mer om den engelska och franska jakttraditionen under medeltiden. Några sådana ord hittar man redan i Le Tretiz från 1200-talet, men listan svällde ganska snabbt – att hitta på nya, ibland spetsfundiga och humoristiska, gruppnamn verkar ha roat den anglonormandiska aristokratin. Den främsta källan till dem är The Boke of Seynt Albans (1486), vilken innehåller inte mindre än 164 kollektivtermer för framför allt djur, men också sysselsättningar ("a pontificate of prelates", "a safeguard of porters", "a goring of butchers"). Boken i sig är en sorts handledning i jakt och falkenteri, sannolikt helt eller delvis författad av priorinnan Juliana Berners. Trots sin gudfruktiga titel tycks hon ha haft ett stort intresse för jakt och vet att berätta hur man jagar vildsvin, får hundar att orka längre, eller flår skinnet av olika djur.
 
Samtliga termer nyttjade i boken är:
AN Herde of Hertis
an herde of aƚƚ maṅ dere
an Herde of Swannys
an Herde of Cranys
an Herde of Corlewys
an Herde of wrennys
an Herde of harlottys
a Nye of ffesaunttys
a Beuy of Ladies
a Beuy of Roos
a Beuy of Quaylis
a Sege of heronnys
a Sege of betouris
a Sorde or a sute of malardis
a Mustre of Pecockys
a walke of Snytis
a Congregacion of peple
an Exaltyng of Larkis
a wache of Nyghtingalis
an hoost of men
a ffelisħippyng of yomen
a Cherme of Goldefynches
a Cast of Brede
a Couple or a payer of botillis
a fflight of Doues
an vnkyndenes of Rauenes
a Clateryng of choughes
a Dissimulacion of breddis
a Route of Knyghtis
a Pride of Lionys
a Sleuth of Beeris
a Cete of Graies
a Bery of Conyis
a Riches of Martronys
a Besynes of ferettis
a Brace of grehoundis of ij
a Lece of Grehoundis of .iij
a Coupuƚƚ of spaynellis
a Couple of rennyng houndis
a Litter of welpis
a Kyndyƚƚ of yong Cattis
a Synguler of Boris
a Dryft of tame Swyne
an Harrasse of horse
a Ragg of coltis or a Rake
a Baren of Mulis
a Trippe of Gete
a Trippe of haaris
a Gagle of gees
a Brode of hennys
a badelyng of Dokis
a Noonpaciens of wyues
a State of Prynces
a Thongh of barons
a Prudens of vikeris
a Suꝑfluyte of Nunnys
a Scole of clerkes
a Doctryne of doctoris
116a Conu̇tyng of prechouris
a Sentence of Iuges
a Dampnyng of Iurrouris
a Diligens of Messangeris
an Obeisians of ẜuauntis
a Sete of vssheris
a Draught of boteleris
a Proude shewyng of taloris
a Temꝑans of cokys
a Stalke of fosteris
a Boost of saudiouris
a Laughtre of Osteloris
a Glosyng of Tauerneris
a Malepertnes of pedleres
a Thraue of Throsheris
a squatte of Dawberis
a Fightyng of beggers
an vntrouth of sompneris
a Melody of Harpers
A Pauuerty of pypers
a sotelty of sergeauntis
a Tabernacle of bakers
a Drifte of fisħers
a Disgysyng of Taylours
a Bleche of sowteris
a Smere of Coryouris
a Clustre of Grapys
a Clustre of chorlis
a Rage of Maydenys
a Rafuƚƚ of Knauys
a blusħ of boyes
an vncredibilite of Cocoldis
a Couy of partrichis
a Sprynge of Telis
a Desserte of Lapwyngꝭ
a faƚƚ of woodecockis
a Congregacion of Pleuers
a Couert of cootis
a Dueƚƚ of Turtillis
a Titengis of Pies
an Ost of sparowis
a Swarme of bees
a cast of haukis of ye tour .ij
a Lece of thessame haukis .iij
a Flight of Goshaukes
a Flight of swalowes
a beldyng of Rookes
a Murmuracion of stares
a Route of woluess
a Lepe of Lebardis
a Shrewdenes of Apis
a Skulke of Theuys
a skulke of ffoxis
a Nest of Rabettis
a Labor of Mollis
a Mute of houndes
a Keneƚƚ of Rachis
a Sute of a lyam
a Cowardnes of curris
a Soundre of wilde swyne
a Stode of Maris
a Pase of Assis
117a Droue of Nete
a fflocke of Shepe
a Gagle of women
a Pepe of chykennys
a Multiplieng of husbondis
a Pontificalite of prelatis
a Dignyte of chanonys
a Charge of curatis
a Discrecion of Prestis
a Sculke of freris
a bhomynable sight of mōkis
a Scoƚƚ of ffysħ
a Example of Maisteris
an Obẜuans of herimytis
an Eloquens of laweyeris
an Execucion of Officerys
a faith of Marchandis
a ꝓuision of stewardꝭ of hous
a Kerff of Panteris
a Credens of Seweris
an vnbrewyng of Kerueris
a Safegarde of Porteris
a Blast of hunteris
a Thretenyng of courteyeris
a Promyse of Tapsteris
a Lyeng of pardeneris
a Misbeleue of paynteris
a Lasħ of Carteris
a Scoldyng of Kemsteris
a wonderyng of Tynkeris
a waywardnes of haywardis
a worship of writeris
a Neu̇thriuyng of Iogoleris
a ffraunch of Mylneris
a Festre of Brewris
a Goryng of Bochouris
a Trynket of Corueseris
a Plocke of Shoturneris
a Dronkship of Coblers
a Sculke of foxis
a Clustre of Nottis
a Rage of the teethe
a Rascaƚƚ of Boyes
a Disworship of Scottis
Click to expand...
 
Stubbskottsbruk är en gammal metod där man hugger av träd nära marken för att få nya skott att växa upp från stubben. Metoden användes för att regelbundet få tillgång till ved, stängselvirke eller lövhöst.

Så fungerar metoden:
  • Ett fullvuxet träd kapas nära basen.
  • Nya skott skjuter fart från stubben. De växer fort eftersom de redan har ett etablerat rotsystem.,
  • Skotten skördas efter några år.
Vanliga träd är lövträd som lönn, al, ask, lind eller hassel, men även björk, pil, sälg och ek funkar. Gran och tall funkar inte.

Stubbade skogar var vanliga runt byar på kontinenten, i Sverige så kombinerades det med ängsmark. Det var särskilt vanligt i samband med tillverkning av träkol.
 
Notera det @Faehrengaust säger här: lövhöst. Nordiska kreatur åt inte bara torrt gräs om vintrarna, utan även enorma mängder torra gröna lövruskor. När man har dem stallade om vintern är det höskullens innehåll som avgör hur många kreatur som överlever till våren. Därav julslakten, som dimensionerades efter hur mycket hö man fått in. Korna var ofta så utsvultna om vårarna att man tvingades bära ut dem till vårbetet.

Idag betyder "äng" ungefär "platt yta med gräs och blommor". Men i äldre tid var det ett separat markslag som varken var åker eller betesmark. Ängsmarken producerade vinterfodret. En bondes ängsareal avgjorde hur stor gödselstacken var på våren. Gödselstackens storlek avgjorde hur stor åkerareal man kunde beså. Därför sade man "Äng är åkers moder".
 
I Skåne var s.k. Hamling vanligare (i andra landskap känt som "Tullning" och "Klappning").

Vid hamling så kapas inte trädet vid stubben, utan istället så skärs alla grenar ner medans stammen lämnas kvar.
På många träd är det här för att få ihop lövruskor till boskapfoder, men på pilträd så är det framför allt för vidjor. Dvs, smala flexibla grenar som användes till både stängsel, korgflätning och (innan man gick över till tegelfyllnad) som ett byggnadsmaterial till korsvirkeshus.
 
När bönder skattades i Sverige (nämns i flera sammanhang) att man mäter upp deras ängar för att se så de inte ljuger om hur mycket avkastning de har.

Ett annat exempel på att bönder undanhöll och undvek skattning (enligt de som skattade) var det etablerade skattebegreppet [underslev] som i stort sett betyder undangömd beskattbar avkastning (om jag tolkar det lite fritt).
 
Svarte Faraonen said:
Och för att ta det till det riktigt rollspelsrelevanta: lövkniven som man använder vid stubbskottbruk och hamling går, om man fäster den vid ett långt skaft, alldeles utmärkt att använda som stångvapen om man är en upprorisk bonde.
View attachment 32502
Click to expand...

En s.k. English Bill (ett pålvapen som användes av engelskt infanteri) är i princip en billhook (när de användes för hamling så hade de ofta ett rätt så långt skaft för att ta höga grenar) där en smed har smitt fast en lång spik för att sticka folk med.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top