Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Första fungerande motgiftet mot ormbett kom på 1890-talet. Då upptäckte man att vissa djur verkade vara motståndskraftiga mot ormgift (de har förmågan att tillverka antikroppar, men det visste man inte då) och att motståndskraften kan överföras med blodet. Man experimenterade först med smådjur, men gick snabbt över till att använda hästar eftersom man kan ta mycket mer blod från dem.

Metoden var att man gav små doser ormgift (en eller flera sorter) till en häst under en lång tid (16 månader nämns). Sedan tappade man hästen på blod och lät blodet koagulera. Vätskan som blev över samlades in och var serumet som användes som motgift. Processen var farlig för hästen som kunde ta permanent skada. Det var inte heller ofarligt för den som fick motgiftet eftersom man inte kunde rena serumet riktigt bra. Det kunde bli allergiska reaktioner.

Metoden används även idag, men är mycket mer förfinad.

Före 1890 fanns inget fungerande botemedel mot ormgift.
 
Warwolf eller Loup-de-Guerre kan ha varit världens största Trebuchet. Den byggdes 1304 av fem mästersnickare och ca 50 arbetare. Det tog minst 3 månader att bygga den.

Det var vid belägringen av Stirling castle som Engelsmännen byggde denna best. De hade redan ett dussin belägringsmaskiner som bombarderade slottet men utan att få skottarna att ge upp. Det sägs att skottarna gav upp när de såg den bli klar, men Edward den förste accepterade inte kapitulationen för han ville testa sin krigsmaskin. Det sägs att den kastade en sten igenom två av slottets väggar, "som en pil genom tyg".

En krönikör beskrev den som "une engine orrible".

Det intressanta är att vilken investering det var att bygga den. 5 mästare och 50 arbetare under 3 månader är ca 5 000 dagsverken (nästan 14 manår). Antagligen ska det tillkomma en hel del till om man räknar med alla delar och transporter. Det är sådant som man ofta inte tänker på i rollspelssammanhang.

Man kan ju också lätt tro att slottet försvarades av en arme eftersom det krävdes sådana maskiner, men garnisonen bestod bara av 30 man (har även sett siffran 25) som stod emot Edwards runt 4000 under 4 månader. Medeltida borgar fungerade verkligen. Edward förlorade antagligen många fler soldater i sjukdom än vad som fanns inne i slottet.
 
Bara tidsåtgången att väva och sy en tunika är intressant nog, oavsett om det är dåtid eller nutid.
Jag såg någon göra jämförelsen att en uppsättning kläder på medeltiden innebar ungefär samma investering som en bil gör idag. Att göra en reva i någons tunika har samma ekonomiska tyngd som att knyckla till någons motorhuv.
 
Warwolf eller Loup-de-Guerre kan ha varit världens största Trebuchet. Den byggdes 1304 av fem mästersnickare och ca 50 arbetare. Det tog minst 3 månader att bygga den.

Det var vid belägringen av Stirling castle som Engelsmännen byggde denna best. De hade redan ett dussin belägringsmaskiner som bombarderade slottet men utan att få skottarna att ge upp. Det sägs att skottarna gav upp när de såg den bli klar, men Edward den förste accepterade inte kapitulationen för han ville testa sin krigsmaskin. Det sägs att den kastade en sten igenom två av slottets väggar, "som en pil genom tyg".

En krönikör beskrev den som "une engine orrible".

Det intressanta är att vilken investering det var att bygga den. 5 mästare och 50 arbetare under 3 månader är ca 5 000 dagsverken (nästan 14 manår). Antagligen ska det tillkomma en hel del till om man räknar med alla delar och transporter. Det är sådant som man ofta inte tänker på i rollspelssammanhang.

Man kan ju också lätt tro att slottet försvarades av en arme eftersom det krävdes sådana maskiner, men garnisonen bestod bara av 30 man (har även sett siffran 25) som stod emot Edwards runt 4000 under 4 månader. Medeltida borgar fungerade verkligen. Edward förlorade antagligen många fler soldater i sjukdom än vad som fanns inne i slottet.
Det där med att ge upp som belägrad har en extra dimension: tydligen var det kutym (åtminstone 1100-talets England) att om försvararna gav upp så fick de gå, ofta efter att ha lovat att inte ta tjänst hos sin forne herre igen, och kunde få behålla lite utrustning. Om borgen däremot föll hade anfallarna rätt att avrätta alla överlevande försvarare!

Mest fördelaktigt för försvararna var såklart att det kom en befrielsearmé och jagade bort belägrarna.
 
Som exempel (jag hörde detta för många år sedan och det vore riktigt kul om någon här kunde validera eller avfärda!) kan nämnas hur det kom sig att den vetenskapliga revolutionen skedde i Europa och inte i Kina: porslin.
Kan tilläggas att jag nu fått reda på att det bland författare ("world builders") kallas för "The Porcelain Hypothesis". Jag hittade ingen bra källa för termen förutom What is the Porcelain Hypothesis in Worldbuilding? (World Anvil).
 
Det där med att ge upp som belägrad har en extra dimension: tydligen var det kutym (åtminstone 1100-talets England) att om försvararna gav upp så fick de gå, ofta efter att ha lovat att inte ta tjänst hos sin forne herre igen, och kunde få behålla lite utrustning. Om borgen däremot föll hade anfallarna rätt att avrätta alla överlevande försvarare!

Mest fördelaktigt för försvararna var såklart att det kom en befrielsearmé och jagade bort belägrarna.

Garnisonen fick inte gå. De blev förödmjukade och sedan satta i fångenskap i diverse borgar i England.

Det handlade om politik. Edward ville visa att skottarna inte hade en chans och att det skulle sluta illa om de försökte sätta sig upp mot honom. Vilket dock misslyckades som vi fått se i dokumentären Braveheart :)

PS. Dock är befälhavaren Sir William Oliphants historia väldigt intressant. Efter några år i fångenskap i Towern slå släpps han fri och går i tjänst för Edward II (sonen). Han är senare befälhavare i Perth där man misslyckas försvara sig mot Robert the Bruce. Så han misslyckades att försvara sina borgar både i Skotsk och Engelsk tjänst.
 
Det där med att ge upp som belägrad har en extra dimension: tydligen var det kutym (åtminstone 1100-talets England) att om försvararna gav upp så fick de gå, ofta efter att ha lovat att inte ta tjänst hos sin forne herre igen, och kunde få behålla lite utrustning. Om borgen däremot föll hade anfallarna rätt att avrätta alla överlevande försvarare!

Mest fördelaktigt för försvararna var såklart att det kom en befrielsearmé och jagade bort belägrarna.
Sjukt vanligt i mycket historia. Även under Napoleon-krigen var det ofta kutym att försvararna fick marschera ut ur fästningen efter att de givit upp den.

Men det är viktigt att göra lagom mycket motstånd först - inte så litet att det är vanhedrande eller ses som ett svaghetsttecken, inte så mycket att angriparen blir arg och har mindre att vinna på en avtalad kapitulation.
 
Kan tilläggas att jag nu fått reda på att det bland författare ("world builders") kallas för "The Porcelain Hypothesis". Jag hittade ingen bra källa för termen förutom What is the Porcelain Hypothesis in Worldbuilding? (World Anvil).
Jag tror mycket mer på det som Jared Diamond med flera anser - Kina var monolitiskt nog att makten kunde kontrollera innovationer och slå ned på dem den inte gillade. Europa var fragmenterat och med så mycket inbördes stridigheter att ingen varken kunde eller borde försöka kontrollera teknologiska framsteg. Det var omöjligt att kontrollera produktutveckling i Europa, särskilt militär sådan. Redan på 1400-talet har Europa världens särklassigt bästa fartyg och kanoner.

(Det är intressant när det här händer - jag håller nog med att om man tittar på Europa år 1000 finns det inget särskilt att se, men 1300 är uppenbarligen något i görningen. Högmedeltid FTW!)
 
DirtyBiology gjorde en väldigt bra video nyligen om den här frågan, och tog upp en massa olika hypoteser om varför den industriella revolutionen inte skedde i Kina:
  • Kina hade ingen brist på arbetskraft, medan Europa hade tappat massor av människor i digerdöden. Det gjorde att arbetsbesparande uppfinningar inte var så användbara, för arbete var billigt och fanns i överflöd.
  • Kinas kolfyndigheter ligger långt ifrån de stora industriella centra som fanns, medan de i Storbritannien låg nära.
  • Europa hade kolonier som de extraherade resurser och silver från, medan Kina behövde importera silver för att kunna hålla sin enorma befolkning med tillräckligt med mynt. I Europa frigjordes massor av land till industri när basvaror kom från kolonierna och massor av marknader skapades för industriella produkter som inte kunde tillverkas i kolonierna.
  • Den katolska kyrkan förbjöd kusinäktenskap, polygami, giftermål mellan en änka och den avlidnes bror, och så vidare, och bröt upp samhällsformen där man bara litar på den närmsta familjen. Det gav ett samhälle med massor av interaktioner och organisationer mellan främlingar, och en individualistisk psykologi. I Kina är klaner och familjer viktiga enheter och interaktion sker primärt inom familjen.
  • Europa var uppdelat i en massa mindre stater som konkurrerade mellan varandra och gjorde det mycket svårare för överklassen att kontrollera idéer och intellektuella, eftersom de kunde finna skydd genom att åka till ett annat land. Kina var under en enhetlig kejsare och hierarkiskt hela vägen ned. Om kejsaren ogillade en idé så var den död.
  • Dessa stater var dessutom konstant i krig med varandra under hundratals år, vilket gjorde att militär utveckling var massivt användbart och eliten byggde sin legitimitet på militära framgångar. Det ledde till kapprustning och innovation och till sist kanoner, som gjorde att man erövrade världen.
Alla dessa har säkerligen en del sanning i sig, liksom porslinshypotesen.
 
DirtyBiology gjorde en väldigt bra video nyligen om den här frågan, och tog upp en massa olika hypoteser om varför den industriella revolutionen inte skedde i Kina:
  • Kina hade ingen brist på arbetskraft, medan Europa hade tappat massor av människor i digerdöden. Det gjorde att arbetsbesparande uppfinningar inte var så användbara, för arbete var billigt och fanns i överflöd.
  • Kinas kolfyndigheter ligger långt ifrån de stora industriella centra som fanns, medan de i Storbritannien låg nära.
  • Europa hade kolonier som de extraherade resurser och silver från, medan Kina behövde importera silver för att kunna hålla sin enorma befolkning med tillräckligt med mynt. I Europa frigjordes massor av land till industri när basvaror kom från kolonierna och massor av marknader skapades för industriella produkter som inte kunde tillverkas i kolonierna.
  • Den katolska kyrkan förbjöd kusinäktenskap, polygami, giftermål mellan en änka och den avlidnes bror, och så vidare, och bröt upp samhällsformen där man bara litar på den närmsta familjen. Det gav ett samhälle med massor av interaktioner och organisationer mellan främlingar, och en individualistisk psykologi. I Kina är klaner och familjer viktiga enheter och interaktion sker primärt inom familjen.
  • Europa var uppdelat i en massa mindre stater som konkurrerade mellan varandra och gjorde det mycket svårare för överklassen att kontrollera idéer och intellektuella, eftersom de kunde finna skydd genom att åka till ett annat land. Kina var under en enhetlig kejsare och hierarkiskt hela vägen ned. Om kejsaren ogillade en idé så var den död.
  • Dessa stater var dessutom konstant i krig med varandra under hundratals år, vilket gjorde att militär utveckling var massivt användbart och eliten byggde sin legitimitet på militära framgångar. Det ledde till kapprustning och innovation och till sist kanoner, som gjorde att man erövrade världen.
Alla dessa har säkerligen en del sanning i sig, liksom porslinshypotesen.
Just kyrkans förbud mot kusinäktenskap är något som är centralt i uppkomsten av det så kallade västeuropeiska äktenskapsmönstret, det vill säga att ungdomar tenderar att lämna hemmet tidigt för att arbeta annorstädes, gifta sig sent, och sedermera bilda egna kärnfamiljer på annan plats. Det är en teoribildning som fått viss kritik, framför allt på grund av att den ursprungliga hypotesen hade bristande tillgång på data från andra platser, men det är likafullt ett mönster som kan vara intressant att inkludera i en rollspelsvärld.
 
DirtyBiology gjorde en väldigt bra video nyligen om den här frågan, och tog upp en massa olika hypoteser om varför den industriella revolutionen inte skedde i Kina:
Vår käre Bret Devereaux har såklart reflekterat över denna fråga också, varför den industriella revolutionen skedde i England och inte – i hans exempel – Rom: Collections: Why No Roman Industrial Revolution?

I korthet krävs det tre saker: principen om t.ex. ångkraft behöver förstås, den behöver bemästras (omsättas i praktiken) och slutligen måste den integreras i ekonomin. Det går att hävda att den industriella revolutionen kunde bara ske på en plats och vid en tidpunkt: där och då. Orsaken var att pumpa vatten ur kolgruvor:

Though a substantial improvement on previous efforts, the Newcomen engine had all sorts of limitations: the power it could produce was limited to atmospheric pressure, the motion it created was jerky rather than smooth and most importantly it was hideously fuel inefficient.

Now that design would be iterated on subsequently to produce smoother, more powerful and more efficient engines, but for that iteration to happen someone needs to be using it, meaning there needs to be a use-case for repetitive motion at modest-but-significant power in an environment where fuel is extremely cheap so that the inefficiency of the engine didn’t make it a worse option than simply having a whole bunch of burly fellows (or draft animals) do the job. As we’ll see, this was a use-case that didn’t really exist in the ancient world and indeed existed almost nowhere but Britain even in the period where it worked.
Efterföljande stycken förklarar att de förutsättningarna fanns i kolgruvor, där var energin, kol, tillräckligt billig för att det skulle vara intressant att använda ångmaskinen och att förbättra den. Hade kolet behövts transporteras till en ångmaskinen hade det inte varit värt besväret och de hade aldrig förfinat dem.

För rollspelsvärldskonstruktion är det värt at fundera på vilken effekt en viss förutsättning har. World Anvil-bloggen ovan diskuterar vilken effekt som magi har på ett samhälles tekniska utveckling, vi ser idag effekten av AI-generade bilder på diskussionen om vilka bilder och filmer vi kan lita på och så vidare. Oavsett om kolgruve-teorin för den industriella revolutionen eller porslinsteorin för den vetenskapliga revolutionen har bäring på "varför där men inte där?" så går det inte att bara införa ett fenomen i en värld utan att det får konsekvenser för samhället. Mina favoritexempel är hur många fantasyborgar som inte har försvar emot flyganfall eller kungar som inte kräver att gamla skäggiga gubbar med stavar inte tvingas hålla i ett järnklot under hela sin vistelse.
 
Sedan tänker ju folk lätt på kol, stål och järnväg kring den industriella revolutionen, men den delen är egentligen den lättförklarade - det är det andra steget i den industriella revolutionen, där den första är vattenkraft, textilier, och kanaler. Det första steget både bygger upp kapitalet och skapar en situation där ångkraft efterfrågas till mer än gruvpumpning.
 
Back
Top