Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Både min mamma och min pappa hade ekorrar som husdjur när de var små. De tog helt enkelt ekorrungar när de var riktigt små och la dem tillsammans med kattungar så att kattmamman tog hand om dem. De blev helt tama efter att ha växte upp tillsammans med katterna. När de var vuxna så sprang de oftast till skogs (har för mig att pappa hade en som stannade livet ut, men jag är osäker), men kunde återkomma då och då.

Detta är en gammal tradition. Det finns gott om både illustrationer och texter från medeltiden som visar att ekorrar förekom som husdjur. Dessa illustrationer är främst från rikare hem där ekorrar kunde få lyxburar att bo i och de kunde rastas med sele.

Tidigaste omnämnandet kommer från 1200-talet då en ärkebiskop beklagar sig över att nunnor håller katter och ekorrar som husdjur. De har dock med all sannolikhet förekommit som husdjur långt före det - speciellt på landet - eftersom det är så lätt att fånga in dem och få dem tama. Men, det var inte så intressant att skriva om dem eller illustrera dem förrän de förekom i rika hem - eller i nunnekloster...


1784396828685.png

1784396858032.png
 
Både min mamma och min pappa hade ekorrar som husdjur när de var små. De tog helt enkelt ekorrungar när de var riktigt små och la dem tillsammans med kattungar så att kattmamman tog hand om dem.
Katter och ekorrar hörde ihop även på ett annat sätt under medeltiden. Tull-listor visar att båda djurens skinn var vanliga handelsvaror. I det snuskiga 1400-talspoemet "Äktenskapsvisan" säger poeten att man måste passa på sina tonårsdöttrar, för de är karltokiga, och "om du har fina katter skall du inte bjuda skinnare på gästabud". När jag ledde utgrävningar i östgötska medeltidsborgar hittade vi kattben med karakteristiska snittspår.
 
Last edited:
Katter och ekorrar hörde ihop även på ett annat sätt med under medeltiden. Tull-listor visar att båda djurens skinn var vanliga handelsvaror. I det snuskiga 1400-talspoemet "Äktenskapsvisan" säger poeten att man måste passa på sina tonårsdöttrar, för de är karltokiga, och "om du har fina katter skall du inte bjuda skinnare på gästabud". När jag ledde utgrävningar i östgötska medeltidsborgar hittade vi kattben med karakteristiska snittspår.
För många år sedan läste jag en isländsk saga (minns inte titeln), i vilken det IIRC förekom en völva med kattskinnshandskar.
 
Det är sant att det finns mer än ett sätt att flå en katt på. Reddit har metoderna:
1784449050468.png
 
För många år sedan läste jag en isländsk saga (minns inte titeln), i vilken det IIRC förekom en völva med kattskinnshandskar.

Det är Erik den Rödes saga. Hon hade vita kattskinnshandskar och hennes svarta lammskinnshuva var fodrad med vitt kattskinn. Det verkar ofta tolkas som en koppling till Freja.
 
Håller på att läsa "Vikingatidens vagga" och stötte på något så märkligt som att springa på åror. Jag har stött på detta förut i en skönlitterär bok och antog det vara påhitt, men så var det inte.

Denna sport eller utmaning går ut på att man ska springa på årorna på ett skepps utsida utan att ramla i vattnet. Detta sker medan skeppet ros framåt på havet! Detta måste kräva bra balans och spänst med tanke på att årorna rör sig och båten rör sig på vågorna.

Detta beskrivs i Olav Tryggvasons saga.
 
Håller på att läsa "Vikingatidens vagga" och stötte på något så märkligt som att springa på åror. Jag har stött på detta förut i en skönlitterär bok och antog det vara påhitt, men så var det inte.

Denna sport eller utmaning går ut på att man ska springa på årorna på ett skepps utsida utan att ramla i vattnet. Detta sker medan skeppet ros framåt på havet! Detta måste kräva bra balans och spänst med tanke på att årorna rör sig och båten rör sig på vågorna.

Detta beskrivs i Olav Tryggvasons saga.
I den ohistoriska men bra rullen Vikingarna (1958) så har vi en scen då ett skepp som har varit på viking kommer tillbaka och då springer/hoppar de på årorna. De representerar det genom att medan de glider in mot hamnen så tar årkarlarna och håller årorna raklånga ut medan flera av de andra vikingarna springer/hoppar på dem. Även om de inte ror samtidigt så blir det ändå ett vobllande eftersom årkarlarna inte kan hålla årorna helt raka medan de andra är på dem.
 
Poveglia är en intressant plats för äventyr (gärna i perioden 1800 - nutid).

Poveglia är en ö som delas i tre delar av smala kanaler. Den ligger i Venetianska lagunen, men en bit bort från staden Venedig.

Vad gör detta till en intressant äventyrsplats? Jo, ön har typ allt som behövs för mysterier/skräck.

Historia: Ön har varit bebodd länge. Den förekommer i skrift från 400-talet. I början var den bara en fiskeby där man även odlade marken, inget konstigt.
  • På 500-talet är det oroligt i området och ön får en borg. Denna borg finns inte kvar.
  • På 800-talet så utmärkte sig ön och öborna i stridigheter och fick en del rättigheter, som t.ex. skattefrihet. Det gick riktigt bra för ön efter detta. Man exporterade bland annat fisk och salt.
  • På 1300-talet så förstörs byn under ett krig och ön överges nästan (typ ett par dussin personer bor kvar). Under kriget så byggs ett fort (som fortfarande finn kvar) och från ön bombarderades en annan ö med ett kloster. Ön och öborna har dock fortfarande ett gott rykte och de har ett eget brödraskap (namngivet efter San Vitale).
  • På 1700-talet så används ön som tull- och karantänstation för fartyg. Det byggs också ett vårdhem och senare ett mentalsjukhus här. De friskaste patienterna ska bland annat syssla med vinodling.
  • 1968 så avslutas all verksamhet.
  • 2015 påbörjar man försök att sälja ön (ägaren är Venedig), men det blir juridiska tvister, etc.
  • 2025 så får en allmän grupp "Poveglia for all" rättigheterna att anlägga en park på första delen av ön. Rättigheterna gäller i 6 år. Än så länge verkar ön vara stängd för allmänheten.

Denna historia är inte komplett för det är många saker som jag inte hittat årtal för (min Italienska är lite rostig...).

Geografi: Ön på 7,25 hektar är som sagt delad i tre delar.
Del 1: Närmast Venedig. Den här delen verkar vara den som använts för odling. Övergivna fält och en del träd. En bro över en kanal leder till nästa del.
Del 2: Mittersta delen. Huvudön. Här finns de huvudsakliga byggnaderna (mestadels i ruiner):
  • Kyrka som varit en viktig religiös plats med fina vägg-/takmålningar (från 1400-talet) och där man haft ett krucifix som anses skapa mirakel. Den har flyttats till en annan kyrka. Två berömda målningar av kända konstnärer ska också ha funnits här, men de är försvunna.
  • Fristående kyrktorn som tillhört en äldre (1200-tal) kyrka som revs på order av Napoleon. Tornet är dem högsta byggnaden på ön och syns långväga. Tror att kyrkan revs för att tornet användas som fyr.
  • Vårdhem
  • Mentalsjukhus. Finns riktigt bra bilder av den (eller vårdhemmet, svårt att veta) om man googlar. Typiska bilder av ett övergivet sjukhus. Perfekt för äventyr.
  • Fängelse/häkte.
  • Bostadshus
  • Administrativa byggnader
  • Båthus
  • Annat smått och gott. Dessutom ruiner från äldre saker.
Del 3: Minsta delen med ett litet fort. Det finns ingen bro hit (idag). Ett oktagonalt befästningsverk av tegel och jord.

Det intressanta: Förutom att ön har en geografi och en historia som kan anpassas och användas för allehanda äventyr så finns det en del händelser och rykten som kan användas.
  • Ön ska ha använts för att isolera pestsmittade (fartyg). Hur många det rör sig om är mycket osäkert. En del säger att det kan ha dött 150 000 pestsmittade på ön genom åren medan andra anger att det var närmare 20.... Jag är övertygad om att det sistnämnda är närmare sanningen, men hur nära är svårt att veta.
  • På ett ställe på ön finns en sten med inskriptionen ""ne fodias vita functi contagio requescunt MDCCXCIII" (Do not excavate. [Here] lie those dead from contagion. 1793). Det finns rykten om större massgravar.
  • Ett annat rykte är att de pestsmittade (kanske i tidigare pester) brändes och att öarna består till 50% av mänsklig aska. Trovärdighet 0%, men det är ett roligt rykte att använda sig av.
  • Det finns skrämmande historier om mentalsjukhuset. Det ska ha funnits en sadistisk läkare som gjorde fruktansvärda experiment på patienterna. Han ska senare ha gjort självmord genom att hoppa från kyrktornet. En sjuksköterska ska dock ha varit ögonvittne och sagt att han dog inte av fallet utan att det kom upp en mystisk dimma från marken och omslöt honom och att han dog av det.
  • Eventuellt så är en berömd italiensk målare Giorgione begravd här
  • Ön har kallats "Most haunted island on earth" och har förekommit i den typen av listor och i något TV-program (ja, ni vet vilken typ av program jag syftar på).

Lite länkar:
  • En del bilder finns här, men det går att hitta hur mycket som helst om man googlar.
  • Mer bilder i en blogg.
  • Turistinformation som på ett typiskt italienskt vis förklarar att det inte är tillåtet att besöka ön och sedan går vidare och förklarar hur man kan ta sig dit och vilka platser man kan besöka...
Slutord: Det jag tycker är intressant med ön är kombinationen av så många spännande och estetiska element. Det är nära Venedig, en tredelad ö med kanaler mellan delarna, helt olika delar med olika miljö, vacker natur (se bilder), mentalsjukhus, pestsmittade, kyrkor, gammal historia med olika perioder, gottiga rykten, etc.

1784712947991.png
 
De flesta har nog hört om att det fanns keltiska krigare (tror krigare stämmer bättre än soldater i det här fallet) som slogs mer eller mindre nakna.

Källan till detta är främst romerska historiker, t.ex. Polybios som beskrev en strid där en grupp kallad gaesaterna slogs nakna. Men vad jag förstått så finner man det idag rätt trovärdigt att detta har hänt.

Men varför?

Jag stötte på en intressant teori om att det skulle varit för att de inte hade rustningar och att det då skulle varit bättre att strida naken än med kläder eftersom smutsiga kläder i sår orsakar lätt infektioner. Dvs att det skulle varit större chans att klara sig från ett sår. Detta stämmer ju lite grann med tanke på att romarna hade mycket stöt/stickvapen som orsakar djupa sår som lätt blir infekterade.

Teorin är som sagt intressant, men antagligen inte korrekt. Jag har gjort lite sökningar och inte hittat några vettiga belägg för detta. Om det är någon annan som har några belägg så vore det kul att få lite mer fakta om detta.

Mer troliga anledningar:
  • För att visa mod och dödsförakt. Lite psykisk krigföring alltså. Jag tror mest av allt på denna förklaring (men den kan ju kombineras med annat). Att kliva fram till första ledet (vilket de visst gjorde) naken och stirra fienden i vitögat ("jag skiter i era vapen, de kommer inte skada mig") kommer både fungera demoraliserande på motståndare och öka moralen hos de egna trupperna. Sen kanske romarna var fel motståndare för den här typen av psykning, men det hade kanske funkat bra i interna stridigheter så de tog det med sig. Polybios skriver dock att det gjorde lite intryck hos romarna.
  • Eventuellt kan det finnas någon religiös eller rituell betydelse, men det finns inga belägg för det.
  • Det har påståtts att det vore för att de skulle kunna röra sig lättare, speciellt i terräng med tät vegetation där kläder kan fastna. Jag personligen tror inte på den förklaringen. Kan inte se någon fördel med att få en massa rispor och småsår på kroppen av vegetation.
Var de verkligen helt nakna? Det är oklart, men de verkar ha haft väldigt lite kläder på sig i alla fall. Kanske bara ett höftskynke? Eller så var de faktiskt spritt språngande nakna, vem vet? Antagligen var det olika i olika strider också, de romerska författarna verkar använda uttrycket "nakna" på lite olika sätt i olika beskrivningar.

---

Sidonot: I min urgamla historiebok från mellan- eller högstadiet så fanns en bild på två nakna keltiska (eller möjligtvis germanska) krigare som var sammanbundna med två rep eller läderremmar. En gick från handled till handled och den andra från fotled till fotled. Så vänstersidan på ena kämpen var sammanbunden till högersidan på den andra. Detta verkar vara ett rent missförstånd och inget som förekom. Det som döremot förekom var:
  • Nakna krigare som gaesaterna ovan
  • Vid något slag hade germanerna kedjat fast främsta linjens soldater med varandra. Det var via bältena. Tanken här var antagligen att få linjen att hålla. Det funkade inte utan tvärtom slutade det i en katastrof. Romarna klappade ihjäl ett antal av dem och då kunde resten inte manövrera och de stacks ner. Men kanske något en orch-armé kunde pröva?
 
Åtminstone Hans Peter Duerr menar att många medeltida och tidigmoderna källor kan använda ”nakna” för ”oanständigt avklädda”, till exempel i bara skjorta och brokor. Huruvida detta även gäller för de romerska källorna är oklart.

Ett ställe där britannierna beskrivs som ”nudi” – vilket kan betyda ”nakna”, men kanske också ”orustade” – är Vindolandatavlorna. Det är bevarade brev från en romersk garnison i norra Britannia, skrivna på tunna skivor av trä. De är en fantastisk källa till romerskt vardagsliv i imperiets norra utmarker – allt ifrån militär bokföring till en inbjudan till födelsedagsfest. Att skicka brev på tunna träskivor är också något jag aldrig stött på i rollspel.
 
Åtminstone Hans Peter Duerr menar att många medeltida och tidigmoderna källor kan använda ”nakna” för ”oanständigt avklädda”, till exempel i bara skjorta och brokor. Huruvida detta även gäller för de romerska källorna är oklart.

Precis, det gör det lite svårt att veta i många fall.

Men, just i fallet Gaeserna som Polybios skriver om så står det så här:
§ 2.28.6 This order of the Celtic forces, facing both ways, not only presented a formidable appearance, but was well adapted to the exigencies of the situation. 7 The Insubres and Boii wore their trousers and light cloaks, 8 but the Gaesatae had discarded these garments owing to their proud confidence in themselves, and stood naked, with nothing but their arms, in front of the whole army, thinking that thus they would be more efficient, as some of the ground was overgrown with brambles which would catch in their clothes and impede the use of their weapons.

Så det verkar som att Gaeserna verkligen kastade av sig sina kläder, inklusive byxorna.

Och här kommer även förklaringen att de skulle gjort det för att delvis inte fastna i vegetationen, men många historiker verkar mena att det var ett missförstånd från Polybios sida - jag har inte kollat mer på den argumentationen.

Men, i många andra romerska texter så verkar det vara osäkert vad man faktiskt menar med att de var nakna. Och jag har också stött på just begreppet naken i senare texter där man inte menar naken utan snarare orustad.

---

Oavsett så kan jag tycka det är en intressant grej att använda sig av i rollspel. Tänk er att "de goda" ställer upp sig i ordnad slagordning på slagfältet med vita mantlar, fladdrande baner och skinande rustningar. På motsatta sidan kommer "den onda" hären med massvis med ondingar. De är dock väldigt osäkra och vill helst inte ge sig på den där skinande väggen av rustningar och vassa saker. Deras ledare försöker piska dem framåt men det muttras och det ser ut som att hela hären kommer att kollapsa och fly . Då, helt plötsligt så tränger sig en stor hop helt nakna storväxta svartorcher med groteska tvåhandsvapen längst fram. De skriker och hånar de godas här och viftar med både det ena och det andra. Sedan ger de ifrån sig ett enormt stridsvrål och anfaller med tokrusning mot fienden. Resten av ondingarna hänger på med nyfunnet mod. Slaget kan börja.
 
En Tyrannosaurus rex behövde äta ungefär 1 000 kg bytesdjur per vecka (ca 2 hästar eller knappt 2 kor). Det är väldigt ungefärligt eftersom man inte vet deras ämnesomsättning, etc. Men, det kan ändå ge en fingervisning när man vill fundera på hur mycket den där Draken eller Hydran behöver käka.

Källa: BBC Science Focus
 
… eller med genomsnittliga vikter på de flesta kor och hästar i en medeltida kontext … ca ca 3-4 hästar eller knappt 4-5 kor.
...äventyrarna stapplar ut ur draklyan överlastade med skatter, nu ska de bara lasta upp det på hästarna. Var fan är våra 3-4 hästar?
 
En Tyrannosaurus rex behövde äta ungefär 1 000 kg bytesdjur per vecka (ca 2 hästar eller knappt 2 kor). Det är väldigt ungefärligt eftersom man inte vet deras ämnesomsättning, etc. Men, det kan ändå ge en fingervisning när man vill fundera på hur mycket den där Draken eller Hydran behöver käka.

Källa: BBC Science Focus

Hej! Whoa där! Det där låter ju som ett förhistoriskt fakta! 🦕🦖
 
Back
Top