Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Man kan argumentera för att Sveriges "mest feodala period" är mellan 1561-1680. Från det att Erik XIV införde ärftliga greve- och friherredömen och att hans efterträdare avsöndrade en allt större del av kronans (till stor del f.d. kyrkans) jordar till adeln, fram till reduktionerna under Karl XI och det karolinska enväldet.
 
Last edited:
Quadrante said:
Om adel agerade och figurerade idag som då, skulle man nog se dem som karteller.
Click to expand...

Enligt Erik Lönnroth (en av Sveriges största historiker under 1900-talet) handlade de stora inbördeskrigen i Sverige under senmedeltiden att en svensk-dansk gränsadel som producerade smör och oxar gjorde upp om makten mot en uppsvensk spannmålsodlingsadel. Smörmaffian vs sädkartellen.
 
Stämma said:
Man kan argumentera för att Sveriges "mest feodala period" är mellan 1561-1680. Från det att Erik XIV införde ärftliga greve- och friherredömen och hans efterträdare avsöndrade en allt större del av kronans (till stor del f.d kyrkans) jordar till adeln, fram till reduktionerna under Karl XI och det karolinska enväldet.
Click to expand...

En del adelsmän fick t.o.m. domsrätt över sina underlydande under 1600=talet. Privatdomstolar.

Sen förekom det tendenser till livegenskap på en del skånska gods i början av 1700-talet också.
 
Stämma said:
Man kan argumentera för att Sveriges "mest feodala period" är mellan 1561-1680. Från det att Erik XIV införde ärftliga greve- och friherredömen och hans efterträdare avsöndrade en allt större del av kronans (till stor del f.d kyrkans) jordar till adeln, fram till reduktionerna under Karl XI och det karolinska enväldet.
Click to expand...

Sen har ju iofs Mats Olsson visat hur exploateringen av skånska frälsebönder fullständigt exploderade under 1800-talet parallellt med den agrara revolutionen, mycket pga att godsägarna kunde utnyttja de gamla feodala sedvanorna och systemen ännu mer då. Så lite paradoxalt ledde kapitalismens inmarsch till en slags ultrafeodalism.
 
Skarpskytten said:
Sen har ju iofs Mats Olsson visat hur exploateringen av skånska frälsebönder fullständigt exploderade under 1800-talet parallellt med den agrara revolutionen, mycket pga att godsägarna kunde utnyttja de gamla feodala sedvanorna och systemen ännu mer då. Så lite paradoxalt ledde kapitalismens inmarsch till en slags ultrafeodalism.
Click to expand...
Sharecropping?
 
Skarpskytten said:
En del adelsmän fick t.o.m. domsrätt över sina underlydande under 1600=talet. Privatdomstolar.

Sen förekom det tendenser till livegenskap på en del skånska gods i början av 1700-talet också.
Click to expand...
Tendenser? Det var straight up livegenskap på t.ex. Bjersgård (vid Klippan) mellan 1690 och 1740, samt (fram tills 1850) ett obegränsat hoveri där frälsebönder kunde vara skyldiga sin godsägare upp till 800 dagsverk per år (dvs, de var tvunga att anställa två drängar som jobbade på godset).
 
Cybot said:
Tendenser? Det var straight up livegenskap på t.ex. Bjersgård (vid Klippan) mellan 1690 och 1740, samt (fram tills 1850) ett obegränsat hoveri där frälsebönder kunde vara skyldiga sin godsägare upp till 800 dagsverk per år (dvs, de var tvunga att anställa två drängar som jobbade på godset).
Click to expand...

Fast obegränsade dagsverken är inte livegenskap.

Och flyttningsförbud är belagda vid typ två gods? Under en historisk sett rätt kort tid. Så jag står fast vid ”tendenser till”.
 
Mekanurg said:
Sharecropping?
Click to expand...

Nej, som @Cybot säger bara enorma uttag av dagsverken, efter som dagsverkesbördan var obegränsad sedan anno dazumal. Det klickade fint med 1800-talsliberalismen, ”du är fri att skriva på det här kontraktet med 800 dagsverken per år eller svälta; jag kommer garanterat hitta någon som är desperat nog att skriva under, så om inte du …”.

Finns en undersökning från Södermanland som visar att frälsebönderna där i mitten på 1800-talet hade stora djusbestånd, maskiner som en storbonde, flera drängar - och kläder, husgeråd och bohag som en torpare. De bedrev jordbruk som storbönder men var fattiga som löss. Godsherren tog mellanskillnaden.
 
Last edited:
Skarpskytten said:
Nej, som @Cybot säger bara enorma uttag av dagsverken, efter som dagsverkesbördan var obegränsad sedan anno dazumal. Det klickade fint med 1800-talsliberalismen, ”du är fri att skriva på det här kontraktet med 800 dagsverken per år eller svälta; jag kommer garanterat hitta någon som är desperat nog att skriva under, så om inte du …”.

Finns en undersökning från Södermanland som visar att frälsebönderna där i mitten på 1800-talet hade stora djusbestånd, maskiner som en storbonde, flera drängar - och kläder, husgeråd och bohag som en torpare. De bedrev jordbruk som storbönder men var fattiga som löss. Godsherren tog mellanskillnaden.
Click to expand...
Låter som Rättvisa i mina öron.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top