RECENSION Skymningshem: Andra Imperiet

[entomophobiac]

I fornstora dar (tidigt 2000-tal) var Krister Sundelin en av de som inte bara var aktiva här på forumet utan även satt på konvent och krängde riktiga fysiska rollspelsböcker. Höll aldrig med honom om något på forumet, eftersom jag tyckte grimdark och skräck var coolare än rävsvansar och anime, men så är det lite min schtick att inte hålla med folk om någonting i största allmänhet.

Sundelin hade ett klokt talessätt som jag minns än. Enda sättet att tjäna en liten förmögenhet på rollspel är att börja med en stor. Något som gäller än, och i fler sammanhang än rollspel.

Ett av mina sista GothCon innan mitt liv gick in i en fas av andra aktiviteter (som jobb, familj, och dylikt trams) så hamnade jag själv i Krister Sundelins monter och köpte en signerad och numrerad hårdpärmsbok, Skymningshem: Andra Imperiet, medförfattad av en skådespelare och en facklig utredare. (Idag alltså. Ingen aning om vad de gjorde då, förutom skrev rollspel.)

Brukar alltid ta mig an att läsa ett rollspel över sommaren, så i år får det bli den här. Tror aldrig jag gjort mer än bläddrat i den under de här 22 åren, så det är helt klart dags!


Vet inte om Krister Sundelin faktiskt själv började med en stor förmögenhet, men jag bidrog i alla fall till den lilla!

 

[Jim Profit]

Oh gud... jag kommer ännu ihåg "fördelen" med att vara alkoholist... (med förbehåll för att det kan vara något av hans andra spel)

 

[entomophobiac]

Från början
Bara två sidor med en världsmyt. Andar, dödsriken, och sedan en övergång till att onda andar ("kami") fäller det Första Imperiet. Sedan går tusen år och Andra Imperiets begynnelse. Snabbt och rakt på sak.

Spelarsektionen

Om rollspel
Det här kapitlet gör en grej av rollspel och rollspel. Det första handlar om din rollperson och hur du gestaltar den, det andra har mer med "spänningsmomentet" att göra. För den som är ny till wrnu så var det här ganska stenhårt en gång i tiden, så jag ler lite när jag läser det i en beskrivande text. Kompetent sektion, men såklart inget nytt under solen.

Spelledaren får en paragraf extra i inledningen. Ett tips här som faktiskt fick mig att fundera lite på mitt egna spelledande är att du bör fokusera på sinnena. Beskriva vad rollpersoner hör, ser, känner, luktar, smakar. Det här ska jag tusan ta med mig till nästa gång min förbannelseförföljda grupp lyckas spela rollspel igen.

###

Fortsättning följer, när jag läst klart kapitlet om Andra Imperiet. (Håll inte andan, för jag jobbar heltid hela sommaren. Som ett riktigt ärkepucko.)