Rymdhamster läser Sagan om Ringen [Spoilers]

Det är värt att minnas att dvärgarna/nauglath var ett avsevärt elakare folk i Tolkiens tidiga utkast, och just smådvärgen Mîm var en kvarleva av dessa äldre texter.

Ja, och där kommer väl argumentet att han bygger på Alberich, och kanske bredare på fornnordiska och forngermanska dvärgar. Som ju inte är några comic relief-skottar...
 
Som ju inte är några comic relief-skottar...
Ja, jag minns inte om jag sagt det innan, men det är verkligen 0 comic relief över Gimli. Så här långt har han varit en allvarsam romantiker rakt igenom.

Hmm...

Dvärgar är som Athos,
Alver är som Aramis,
Människor är som D'artangang,
Hober är som Porthos...
 
Ja, jag minns inte om jag sagt det innan, men det är verkligen 0 comic relief över Gimli. Så här långt har han varit en allvarsam romantiker rakt igenom.

Hmm...

Dvärgar är som Athos,
Alver är som Aramis,
Människor är som D'artangang,
Hober är som Porthos...

Ja, förlåt ser att mitt inlägg kan läsas så, gruffiga skottar är ett senare påfund och verkligen inte professorns fel
 
Ja, jag minns inte om jag sagt det innan, men det är verkligen 0 comic relief över Gimli. Så här långt har han varit en allvarsam romantiker rakt igenom.
Jag älskar verkligen alla Peter Jacksons filmer som utspelar sig i Midgård (ja, även de utskällda Hobbit-filmerna) men jag tycker det var ett stort misstag att göra Gimli till comic relief. Inte bara för att det totalt saboterar karaktären, men även för att han gör "roliga" saker vare sig det passar scenens stämning eller inte.
 
Gillar förresten i kapitlet Galadriels Spegel att Galadriel säger typ "Vissa saker som ni ser kommer aldrig inträffa, om ni inte aktivt försöker förhindra det". Det är ju supervanligt i klassiska verk typ Oidipus och Macbeth att huvudpersonen gör just detta och det är lite kul att Galadriel förekommer detta genom att förklara klyschan 🙂
 
I Tolkiens universum verkar det faktiskt koka ner till detta och balrogen.

I Bilbo säger berättaren rakt ut i kapitlet "Flugor och spindlar" att alverna inte tycker om dvärgar pga detta (omskrivet till Bilbo-kontext men det är tydligt vad som avses).

Annars säger Haldir att de inte haft något med dvärgarna att göra "sedan den mörka tiden" och han får därför inte passera. Gissningsvis menar han när Khazad-dum föll (fast det vet vi inte). Celeborn är tydligare och säger att om han vetat att dvärgarna (alltså Balin & co) väckt balrogen på nytt hade han inte släppt in Gimli - eller hans sällskap märk väl - i Lorien.

Jag kan inte komma på några andra referenser till fiendskap ur källor, förutom smådvärgen Mim men det tycks vara personligt (och mest riktat mot Turin).

När Bilbo skrevs så var det ganska vagt hur den förhöll sig till de (då opublicerade) berättelserna om Första Åldern. I princip så lånade Tolkien bara ett gäng namn och idéer från sina andra berättelser, och först i samband med att Ringtrilogin skrevs så blev den och Bilbo explicit satta i samma universum som berättelserna i Silmarillion. Hursomhelst så var det ganska vagt i Bilbo hur långt tillbaka i tiden händelserna från Första Åldern låg, men det verkade snarare vara århundraden än årtusenden.

Men ja, mesta av grollet mellan alver och dvärgar kan spåras tillbaka till mordet på Thingol. Senare har det garanterat funnits ett antal ytterligare incidenter (som t.ex. när Thorin&Co blev fängslade av alverna i Mörkmården) som har hållit misstänksamheten dem emellan vid liv.


Alverna i Lorien är överlag mycket misstänksamma mot alla främlingar, med möjligt undantag för andra alver - inte bara mot dvärgar.

Sen bör man ju komma ihåg att alver och dvärgar inte sällan har motstridiga intressen som kan leda till konflikt - alver älskar träd, medan dvärgar ser träd som blivande virke och ved.
 
Book 2, Chapter 8 - Farewell to Lórien
I vilken våra hjältar säger hej då, igen och igen...

Fortfarande inte mycket att säga, utan det känns att vi närmar oss slutet av första boken. Men jag ser fram emot kommande två kapitel =)

Det som dock slår mig är hur jäkla långdragna alver är. Återigen, inte så konstigt med tanke på hur länge de lever, även om jag på grund av vad Gimli säger om att minnen för alver ligger närmare den vakna världen snarare än drömmar, till skillnad från dvärgar, för mig att tänka att alver kanske inte så mycket är "odödliga" som de är "tidlösa". I synnerhet i Lorien.

Det ställer ju Celeborns rövhatteri i ännu lite annan dager om han nu inte bara var med på den tiden när dvärgarna släppte lös mörkret, utan att det dessutom är som igår för honom.

Oh well... långdragna däremot. Efter att de väl sagt adjö och sällskapet är på väg blir de stoppade IGEN för en avskedsfest och presenter och grejer. Det får mig osökt att tänka på Lill Lindfors utläggning om operadöd där det tar fyrtiofem minuter efter nån blivit knivhuggen innan de äntligen dör.

 
Book 2, Chapter 8 - Farewell to Lórien
I vilken våra hjältar säger hej då, igen och igen...

Fortfarande inte mycket att säga, utan det känns att vi närmar oss slutet av första boken. Men jag ser fram emot kommande två kapitel =)

Det som dock slår mig är hur jäkla långdragna alver är. Återigen, inte så konstigt med tanke på hur länge de lever, även om jag på grund av vad Gimli säger om att minnen för alver ligger närmare den vakna världen snarare än drömmar, till skillnad från dvärgar, för mig att tänka att alver kanske inte så mycket är "odödliga" som de är "tidlösa". I synnerhet i Lorien.

I synnerhet i Lothlorien, och i lite mindre grad i Rivendell. Det var det främsta syftet med att skapa Maktens Ringar en gång i tiden - att sakta ner tidens härjningar. Den synbara odödligheten hos dödliga bärare av ringarna är en bieffekt av detta.
 
Book 2, Chapter 8 - Farewell to Lórien + Chapter 9 - The Breaking of the Fellowship
I vilken våra hjältar tar en roddtur, grälar lite, och boken tar slut...

Yes, dubbelavsnitt för att hedra slutet av första tredjedelen. Och för att jag inte riktigt hade tillräckligt att säga för att motivera två inlägg (tror jag, jag brukar skriva de här inläggen uppifrån och ner, och inte gå tillbaka och editera så mycket när jag väl skrivit).

Först och främst så tycker jag att de här två kapitlena borde varit ett kapitel. Ett _kortare_ kapitel. Men jag gillar bitar. Coolt med ett båtdrag (något man borde ha mer i fler vattenresor i rollspel. Utmärkt tillfälle för händelser och överfall!). Jag gillar att när Frodo försvunnit och Aragorn varnar alla för att springa iväg själv, så säger han åt Boromir att jaga efter Merry och Pippin, och att han själv ska ge sig efter Sam. Gimli och Legolas nämns överhuvudtaget inte! Det två är nu så sammansvetsade att inget behöver sägas.

Men vad jag gillar mest av allt är att Sam visar att han har fullständig koll på situationen igen. Han förstår exakt varför Frodo behövde gå iväg och tänka igenom saker och ting, efter att han får reda på att Frodo försvunnit greppar han snabbt läget. Och trotts att det är väldigt uppenbart att han avskyr båtar och antagligen inte är överdrivet förtjust i vatten så kastar han sig utan tvekan efter Frodos båt.

Sam är awesom, och jag känner nu att jag gillar filmerna en liten smula mindre. De får fram att han är modig, men inte att han faktiskt är rätt klipsk också.

Så vad tycker jag nu då, nästan fem månader efter att jag började den här "resan"? Efter 8 sidor forumssvammel (med min sidvisning)? Efter att ha kommit en tredjedel av vägen mot mitt mål?

Well... jag har defnitivt ingen lust att läsa om _hela_ boken igen. Jag känner fortfarande att den borde varit betydligt kortare. Men jag har en nyfunnen respekt för Tolkien, för även om jag tycker han är allt för långrandig och svamlig så har jag vid flera tillfällen känt mig inspirerad till både det ena och det andra som jag sällan får från andra författare. Jag fattar varför många rollspelare håller honom högt på listan. Och jag har definitivt ett par kapitel som jag kommer läsa om vid tillfällen när jag behöver inspiration, eller för att jag tyckte de var bra.

Nästa bok är redan laddad på paddan! Vi får se hur det bär vidare.
 
Härligt, heja ser fram emot att följa din väg genom De två tornen.

Fast det här ju bara gått fyra månader.
 
Härligt att du är klar med första boken! Ser fram emot mer! Medan vi väntar kanske vi kan ha en liten diskussion om andra bokens titel. Det har såvitt jag förstått inte varit helt tydligt vilka tv torn som åsyftas? Och två stycken torn är ju egentligen inte ett särskilt centralt tema i berättelsen, finns det en poäng med en så vag titel?
 
Nej det är väl hyfsat oklart. Fast jag har för mig att professor Tolkien anfört något så det borde väl vara rätt, men jag minns inte vad det är. Vilka torn har vi:
Orthanc
Cirith Ungol
Minas Morgul
är väl de som figurerar i texten. Barad Dur omnämns så klart men är nu inte med i händelserna. Minas Tirith är ju ännu mer perifert.
 
Härligt att du är klar med första boken! Ser fram emot mer! Medan vi väntar kanske vi kan ha en liten diskussion om andra bokens titel. Det har såvitt jag förstått inte varit helt tydligt vilka tv torn som åsyftas? Och två stycken torn är ju egentligen inte ett särskilt centralt tema i berättelsen, finns det en poäng med en så vag titel?
There's no time like the present =) Vi får se om något uppenbarar sig under läsningen, det är definitivt en sak att ha i bakhuvudet.

Jag har ju alltid tänkt att det är Sauron och Sauroman som åsyftas här, att det så att säga inte bara finns en Fiende utan två, och att första delen av boken handlar om hur Aragorn och Gimolas (det hollywoodpar Gimli+Legolas nu utgör) kämpar mot det första tornet; Sauroman. Medan andra delen handlar om hur Frowise ger sig i kast med det andra tornet.
 
Äh, alla fattar ju att det är Sauromans torn och Sauron. Det är ju inget att bråka om.
 
Nej det är väl hyfsat oklart. Fast jag har för mig att professor Tolkien anfört något så det borde väl vara rätt, men jag minns inte vad det är. Vilka torn har vi:
Orthanc
Cirith Ungol
Minas Morgul
är väl de som figurerar i texten. Barad Dur omnämns så klart men är nu inte med i händelserna. Minas Tirith är ju ännu mer perifert.

Tolkien förklarar själv (jag minns dock inte exakt var) att de aktuella tornen är Orthanc och Barad-dûr.
 
Tolkien förklarar själv (jag minns dock inte exakt var) att de aktuella tornen är Orthanc och Barad-dûr.
Har inte Tolkien själv ändrat sig till och från vilka torn som åsyftas?
 
Har inte Tolkien själv ändrat sig till och från vilka torn som åsyftas?
Enligt någon sida jag hittade via google vars källor jag inte brydde mig om att kolla så var namnet från början lite taget ur luften på grund av tidsbrist, och att Tolkien i början själv inte riktigt viste vilka torn det syftade på, och ändrade sig till och från. Men så småningom bestämde han sig för att det var Orthanc och Barad-dûr som var de rimligaste valen.

Vilket duger för mig, tills någon hittar något som motsäger det =D
 
Back
Top