Det vet jag inte om vi någonsin gjorde. Köksbord var särklassigt vanligast.Har vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Då får man vara innovativ och uppfinningsrik och hitta andra ställen att spela på som i garaget eller vedbon eller nått.Har vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Vi häckade ofta på Studenternas hus i Göteborg.Minns att vi spelade på biblioteket till en början.
Motsvarande var inte aktuellt för någon som gick i sjuan en timmes resa från universitetet.Vi häckade ofta på Studenternas hus i Göteborg.
När vi började låg vi nästan alltid på golvet. Kanske inte så konstigt - det var ju där man lekte!Har vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Mycket därför vi satt på bibblan, i sjuan/åttan var det en trygg plats man redan hängde mycket på.Motsvarande var inte aktuellt för någon som gick i sjuan en timmes resa från universitetet.
Har vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Även jag är uppväxt i ett brukssamhälle/mindre fabriksort dock i en annan del av landet.Vi spelade rätt ofta i någons sovrum, även om det var litet (någon/några satt på sängen, andra på golvet, någon på en skrivbordsstol etc), eller på skolan, utomhus, i någon källare etc. Men jag är uppväxt i värmländsk bruksort, så där jag bodde var det ändå inte alls ovanligt att även folk från fattigare hem bodde i hus.
Det här blir annorlunda så fort du är i ens en mellanstad (som Nyköping, i mitt fall).Även jag är uppväxt i ett brukssamhälle/mindre fabriksort dock i en annan del av landet.
Som du nämner så var även dom sämre ekonomiskt bemedlade personerna på orten ändå husägare.
Jag vill minnas när jag tänker efter att jag under hela låg,mellan och högstadiet hade en klasskompis vars mor var ensamstående fyrbarnsmor och det var vad jag förstått i efterhand ganska skralt med pengar men dom bodde ändå i ett tvåplanshus med tillhörande garage.
Kan tänka mig att huspriserna är/var betydligt lägre där jag växte upp. Åkte man in till stan 2 -3 mil bort så kunde det skilja på en miljon när det kom till huspriser.Det här blir annorlunda så fort du är i ens en mellanstad (som Nyköping, i mitt fall).
För oss som bodde i hyreslägenhet så fanns det en del hyresgästföreningslokaler o dyl som man kunde lånaHar vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Exakt det, kvarterslokalen bokades så ofta av oss så att reglerna ändrades. Man fick inte boka mer än en gång i månaden per bokare. Det löste sig genom att det var fem av medlemmarna i spelföreningen som bodde i bostadsområdet.För oss som bodde i hyreslägenhet så fanns det en del hyresgästföreningslokaler o dyl som man kunde låna
Då skulle man ju kunna spela i vinkällaren, salongen, konstgalleriet eller vinterträdgården.Har vi redan nämnt att det är svårt att spela rollspel hemma om man inte har ett eget, hyfsat stort rum?
Min pappa hade en amerikansk trådlös på rätt tidigt åttiotal (som då var olaglig i Sverige, som de var), men slutade använda den när det visade sig att det gick att lyssna in den på radion.Viktigast var att spelplatsen var långt från telefonen. Det är lätt att glömma idag, men med en enda fast telefon så kunde en syrra eller mamma lätt störa ut en hel spelgrupp. Om pappa var elkunnig så kunde det hända att telefonen hade en lång skarvsladd, och därmed kunde flyttas till ett annat rum!
Jag minns att man tyckte det var coolt när farsan kom hem med en trådlös, men det var nog inte förrän i början av 90-talet.
Exakt det, kvarterslokalen bokades så ofta av oss så att reglerna ändrades. Man fick inte boka mer än en gång i månaden per bokare. Det löste sig genom att det var fem av medlemmarna i spelföreningen som bodde i bostadsområdet.