Nekromanti Rising avliden

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Rising var nåt extra. Det var ingen som ens var nära att nå upp till hans nivå när han var som bäst. Han hade en sån inspiration i vissa stunder att man undrade om han var nån sorts supermänniska. Han beklagade sig ofta över att han inte slutförde saker, och jag kan tänka mig att det måste vara väldigt påfrestande och frustrerande när man har sånt...geni?

Det här var jobbigare än vad det borde vara, när man aldrig ens träffat honom. Han var nog en förebild för många av oss. Forumet har blivit väldigt mycket fattigare.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,478
Location
Rissne
Re: Risings sista hälsning till Rollspel.nu …

Någonstans påminns jag om ett citat.

"There he goes. One of god's own prototypes. Some kind of high-powered mutant never even considered for mass production. Too weird to live, and too rare to die".

För mig hade Rising alltid en god portion gonzo i sig.
 

Örnie_UBBT

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
550
Location
London, England
Re: Risings sista hälsning till Rollspel.nu …

Jag träffade Rising en enda jävla gång, vi satt bredvid varandra på SSK förra eller förförra året (det där Fallen Reich släpptes) och gjorde karaktärer vid Fallen-killarnas Life Board-demo. Han sa nåt som gjorde att jag fattade vem han var och så sa jag typ "Oj, är det du som är Rising" eller nåt liknande dumt och sen småpratade vi lite medan vi gjorde karaktärerna.

En gång, och ändå sitter jag här och nästan grinar i soffan. Det kändes som man kände honom efter alla inlägg här. En enorm förlust. Någon annan sa det bättre än vad jag kan: "Han saknade förmåga att skriva ett dåligt inlägg." På ett Internetforum är det väl nästan det högsta beröm man kan få?

En hjälte har gått ur tiden.

hälsar
Örnie
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,534
Location
Slätta
Re: Risings sista hälsning till Rollspel.nu …

Dante said:
Johans far skickade mig ett utdrag ur hans avskedsbrev – ett utdrag jag tänkte återge här.
Rising said:
Om det inte är för mycket begärt så skulle jag önska att
någon meddelade min bortgång på www.rollspel.nu,
där folk känner mig som Rising. Gemenskapen på detta forum höll mitt mod och
humör uppe, och förlängde mitt liv med åtskilliga år. Jag mådde riktigt dåligt
innan jag hittade dit.
En sista hälsning till en gemenskap som uppenbarligen betydde mer än någon av oss kunde ana …
Herre gud... Sällan har jag saknat ord som jag gör nu. Gudars skymning.

Att man kan känna så här över någon man aldrig ens träffat men ändå känner att man känner... Sorg på såpass många nivåer. Över förlusten, över livsödet, över orättvisan på så många plan.

Jag sällar mig till skaran som hoppas och tror att han gick vidare till något större och bättre.

Vila i frid.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,318
Location
Helsingborg
Re: Risings sista hälsning till Rollspel.nu …

Örnie said:
Jag träffade Rising en enda jävla gång, vi satt bredvid varandra på SSK förra eller förförra året (det där Fallen Reich släpptes) och gjorde karaktärer vid Fallen-killarnas Life Board-demo. Han sa nåt som gjorde att jag fattade vem han var och så sa jag typ "Oj, är det du som är Rising" eller nåt liknande dumt och sen småpratade vi lite medan vi gjorde karaktärerna.

En gång, och ändå sitter jag här och nästan grinar i soffan. Det kändes som man kände honom efter alla inlägg här. En enorm förlust. Någon annan sa det bättre än vad jag kan: "Han saknade förmåga att skriva ett dåligt inlägg." På ett Internetforum är det väl nästan det högsta beröm man kan få?

En hjälte har gått ur tiden.

hälsar
Örnie
Hade en likande erfarenhet. Sista gången jag snackade med Rising var på vägen hem från SSK i år (på T-banan till Central station från Alby) och jag babblade som en fåne om mitt ÄGR projekt (trop baserad motor till dramatiskt orienterade rollspel). Rising lyssnade och gav vassa och välmotiverade kommentarer.

Hade alltid tänkt att be Rising att läsa igenom projektet när det väl blir klart.
Nu får det väl bli någon annan. :gremfrown: (finns det inte en mer ledsen smily än den här?)
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Re: Risings sista hälsning till Rollspel.nu …

Fan här kommer tårarna och jag kände honom inte ens men han var bäst. Han hade ju så¨mycket. Varför?

Alla mina hälsniningar till hans familj. Dante, du får gärna framföra våra kondelianser till hans familj från alla oss, please *bursting in to tears*

...och sånt rollspelsproffs, han gav mig en lösning till min motor, responsvärde remember? Ändrat nu men det får du aldrig veta... eller? Hoppas du har det bra...
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
9,867
Location
The Culture
Risings inlägg har alltid varit de mest kreativa och mest insiktsfulla på det här forumet, oavsett om det har handlat om rollspelsregler, rollspelsvärldar, brädspel eller Pokemon. Han skrev ofta inlägg i mina trådar som jag inte svarade på, eftersom jag helt enkelt inte hade något mer att tillföra, eller i alla fall inget som inte skulle låta poänglöst i jämförelse med det Rising skrivit. Tyvärr träffade jag honom bara en gång, och det var så hastigt att vi inte hann säga mycket mer än hej.

Om jag hade dött skulle jag vilja att Rising skrev ett inlägg i en sådan här tråd, och jag är övertygad om att det skulle bli mycket bättre än mitt.

/tobias
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Vad sägs om att ni nästa gång ni spelar roll/brädspel har en tyst minut för vår vän Rising? Vi ska ha det.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Tack Rising för att jag fick ta del av din visdom. Min korta tid på forumet med dig i närheten har gett mig mycket. Jag vet inte vad som kan skrivas. Jag suddar och lägger till. Jag finner inte ord. Jag knappar fel. Ja det är nog skrivet för ikväll.

Vila i frid.
 

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
Lukas said:
Jag har sätt Rising som en diskussions dödare. Han kom in och skrev ett inlägg som sammanfattade allt som sagts och kom med idéer som kändes självklara. Så efter hans inlägg så fanns det inte så mycket mer att säga, ibland så frågade någon något om vad han sagt eller förtydligade något men annars var det sista ordet lagt. Det här var inget negativt utan riktigt bra enligt mig.
Jag håller med. Rising var något av ett mål för en trådstartare, får jag för mig iallafall. Man startar en tråd, det diskuteras lite hit och dit utan att någon egentligen får ut så jättemycket (okej, lite överdrivet. Många trådar är jättebra). Sedan kom Rising och förklarade hur det var. Så att alla förstod. Sen hade alla lärt sig något. Det är en helt otrolig förmåga.

Jag träffade Rising en gång, på SSK 2010. krank eskorterade mig till ett sällskap vid ett bord med massa människor. Många prominenta forumet, däribland Rising. Jag ombads, av Arvidos eller krank tror jag, att gissa vem Rising var av alla okända ansikten. Det gick inge bra, men jag hälsade sedan på Rising innan jag var tvungen att skynda vidare. Synd.

Jättetråkigt. Verkligen. Jag, och hela rollspel.nu, kommer minnas Rising.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,318
Location
Helsingborg
Möller said:
Jag träffade Rising en gång, på SSK 2010. krank eskorterade mig till ett sällskap vid ett bord med massa människor. Många prominenta forumet, däribland Rising. Jag ombads, av Arvidos eller krank tror jag, att gissa vem Rising var av alla okända ansikten. Det gick inge bra, men jag hälsade sedan på Rising innan jag var tvungen att skynda vidare. Synd.
Arvidos. Eller kanske jag? Krank satt inte särskilt mycket vid bordet i alla fall. De som hängde med Rising var mest jag, Grävling och framför allt Arvidos.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Rising var nog en av de forumiter jag inte kände väl, men såg upp till mest. Den som, de gånger han inte kunde mest, förstod bäst och alltid hade något att komma med. Ingenting Rising sade var i onödan.
Och det enda han inte verkade förstå sig på var sina egna möjligheter, vilket bara blir än mer sorgligt nu.

Nu var jag aldrig särskilt aktiv på wrnu, inte på de sju år jag känt till forumet, men de gånger jag hade mina aktivitets-spurter var det nästan uteslutande Risings fel de senaste åren. Senast handlade det om Pokémon av alla saker, och det var nästan löjligt hur oproportionerligt fånigt glad jag var över att någon enstaka gång minnas någonting -Rising- inte kom ihåg, trots att det bara var fåniga påhittade japanska stridstuppar - bara för att ett "wow" från Rising alltid betydde lite mer.

Och nu tror jag att jag gråter för första gången sedan början av högstadiet.
 

Fienden

Hero
Joined
11 Oct 2008
Messages
1,655
Location
Någonstans i ödemarken
Bara lite vad jag känner om saken.

En midnattsdikt
Till en gömd hjälte
En stålman in disguise
Som alla tyckte var nice

Änglasång
Gör dig inte rätta
För bra för att vara sann
Men du bara försvann

Ett brustet landskap
Lämnas bakom dig
En stormvåg var du
Genom allas liv
Allas upplevelser
Du formade denna plats
Kanske utan att veta hur högt du aktats

Saknaden är enorm
Jag hoppas du förstår det
Må du vila i frid, om någonting
Vi alla vill vara som du, Rising
 

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,643
Location
Värnhem, Malmö
Jag träffade aldrig Rising, något jag alltid tänkte att jag skulle åtgärda. Nu är det för sent. Han verkade alltid som den sortens person vars idéer och tankar var för många och stora för att hållas inne, utan istället slog ut som ljusbågar närhelst trycket blev för stort. En orolig, elektrisk genialitet som jordade sig i än det ena, än det andra. Vår värld är gråare och fattigare utan den.
 

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
4,957
Location
Linköping
Så oerhört tråkigt. Jag känner mig överrumplad och det här kommer att ta ett tag att smälta. Rising betydde oerhört mycket för wrnu och det här är en gigantisk förlust för oss, men förstås en större sådan för hans familj.

Dock så tänker jag fortsätta på det själviska spåret och förklara min saknad. Mina två största forumsengagemang har varit solospel och varulvsspel och i båda fallen är det med Rising som huvudsaklig feedbackperson. Jag kan inte ens föreställa mig min forumsvistelse efter DoD-tiden (hängde i princip bara på det forumet i början) utan honom. I mängder av trådar är det Rising som kommit med mest kreativa idéer, stöttat i designklur där få andra brytt sig eller kunnat, och helt enkelt skrivit inlägg på en nivå som de flesta av oss inte behärskar.

Det finns en handfull användare på wrnu som är unika i det att de kan skriva inlägg som ingen annan av oss nästan 10000 registrerade användare klarar av. Som är oefterhärmliga. Rising var helt överlägsen i den kategorin. Jag kommer sakna honom oerhört.

Det är förbannad skit att jag aldrig fick träffa dig.
 

Doctor_Hell

Veteran
Joined
2 Mar 2009
Messages
142
Location
Sweden
Kände inte Rising och hade heller inte nöjet att tala med honom på forumet , men det är alltid tragiskt när nån rycks bort före sin tid ..

mina tankar går till hans nära och kära ...

Är ingen talare och eftersom jag inte kände honom personligen så nöjer jag mig med att säga

vila i frid
 

Necross

Swashbuckler
Joined
25 Aug 2005
Messages
1,865
Det finns många sätt på vilka det som jag förgäves försöker säga förgäves kan försöka sägas. Tack för allt Rising.
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,952
Location
Knivsta
Det var väl -05 vi pussades lite på låtsas i Vitulvs kök och brottades lite på låtsas på Vitulvs soffa. Det rörde sig inte om någon romans, om någon trodde det. Vi lattjade och det var väldigt speciellt för mig, för Rising var speciell för alla. Ett par år innan, när "ingen" träffat honom ännu, så tjuvringde vi till honom när vi var på forumsöl - bara för att alla var så nyfikna på hur han var som person. Vi bodde ju i samma stad. Jag tror Rising var lite obekväm med vårt intresse. Han var liksom inte sin forumpersona, mycket mer försynt, lite osäker. Det var nästan lite skönt när han till sist dök upp. Mannen, myten, var mycket mer mänsklig.

Under flera år på forumet var Risings uppmärksamhet väldigt viktig för mig. Det var, som ett par andra beskrivit, speciellt att få någon form av erkännande av just honom. Det fanns nog i bakhuvudet under väldigt mycket jag skrev, att visst vore det ballt om just han gav det tummen upp. Jag pressade mig lite extra. Skrev lite mer som han gjorde, kanske, eller försökte, och ville gärna synas när han hängde i vrållådan.

Vi träffades en handfull gånger. Fram till att jag bytte stad. Sedan ändrades mitt förhållande till forumet också. Erkännande, oavsett från vem, blev lite mindre viktigt. Men idag har många tankar återvänt. Han var min idol då, var som jag ville framstå - rolig, karismatisk, kunnig, mycket annat. När han nämnde vår låtsasbrottning i Vitulvs soffa på forumet så var det värsta kicken för mig. Klart det fick stå i min signatur ett tag.

Det kommer ta lång tid att smälta Risings självmord. Jag lider med honom, med hans familj och med er andra. Det är en spektakulär person som lämnat oss. Vi hade ett tag ett fenomen på forumet när folk berättade om sina "forumitdrömmar". Det är egentligen inte alls konstigt att Rising tycktes vara med i de flesta. Jag vet att jag drömde om honom, och han klev in i fler undermedvetanden än mitt. Märkligt.
 
Top