Nekromanti Polyhedral bastards

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Big Kahuuna Burger

Men om man nu slaviskt går efter tärningsresultatet (vilket man måste om SL slår öppet)

Det finns inga "måsten". SL kan alltid (gärna i samråd med spelarna) välja att ändra ett resultat om det verkligen förstör... (som killen i kult som skulle ha överlevt en granat i samma soptunna :)

så är det OMÖJLIGT att gardera sig mot alla tänkbara möjligheter som redan i öppningsscenen kan sabba scenariot.

Om du menar att det är omöjligt att med någon säkerhet förutsäga vad som kommer att ske och hur storyn kommer utveckla sig så, ja, det är det... Det är ju själva poängen faktiskt... Att det kan ske riktigt oväntade utvecklingar som att vince (?) råkar skjuta fången.

Jag förstår faktiskt inte vad du menar med "sabba scenariot"... Valfrihet, öppenhet och oförutsägbarhet är väl något positivt?

Men det GÅR faktiskt att improvisera ihop sidospår utan tärningar... jag lovar.

Ja naturligtvis går det... men är det lika lätt? Jag tyckte i det aktuella fallet att det verkligen underlättade med tärningar som tjänade som ett frö till att det blev ett sidospår... Om tärningar kan underlätta spelande måste de väl kunna sägas ha en poäng? (Det var ju just var poängen med tärningar är som du undrade över :)
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Ah, nostalgi...

Observera att rollpersonen nu har skjutit totalt två skott med sin halvkassa pistol, och sänkt enormt stryktåliga motståndare. Ryktet sprider sig snabbt: laserpistoler är skitfarliga och rollpersonen är Pyrisamfundets värsta gunslinger.

Min första mutantkaraktär skulle nog hålla med då han skrotat en läskig robot på ungefär samma sätt (med ett skott från ett laser-gevär :gremsmile:... det är helt enkelt något speciellt med denna typ av vapen /images/icons/smile.gif
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
För några få poäng fler...

"Min personliga syn på saken är så här: Jag spelar rollspel. Rollspel - Att spela en roll."

För min del består rollspel av två moment: roll och spel. Hade det enbart varit rollmomentet jag varit ute efter så hade jag spelat teater. Utan spelmomentet är rollspel meningslöst - då kan man lika gärna bli författare eller skådespelare.

"Vad gör min den andre SL och spelarna? Ja de sätter sig ner. Tar sina tärningar. Diskuterar igenom sina värden och börjar lungt och metodiskt slå sina tärningar. Det tog 20 riktiga minuter för en fight som i spelet inte kan ha tagit mer än 20 sekunder."

Tja, skyll sig själv. Vampires Storyteller-system är definitivt inte mitt val om jag vill ha snabba strider (eller för den delen, strider över huvud taget). Det finns bra mycket snabbare spelsystem än Storyteller-systemet, som IMHO är en av de mer klumpiga mekanismer som jag har träffat på i mina dagar som rollspelare. Enda sättet att få Storyteller-systemet att bli snabbt är att strunta i det.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Terrängkörning

Den är lättare att parkera också ("parkeringsplats? hmm... ovanpå den där ferrarin kanske?")

(försök översätta _det_ tillbaka till rollspelstyperna om du kan /images/icons/wink.gif)
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Re: Terrängkörning

"försök översätta _det_ tillbaka till rollspelstyperna om du kan"

Inga problem! Fickparkering ovanpå en typisk landsvägssportbil (som till exempel en Ferrari) är vad som händer när ett väl samkört gäng "tärningsrollspelare" kör över en inbiten stårytellingspelledare.

Och vid närmare eftertanke tror jag att en stridsvagn passar ypperligt i stadstrafik i alla fall. Se bara på Goldeneye. /images/icons/wink.gif

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

Illern

koppariller
Joined
22 May 2000
Messages
2,062
Location
Linköping
Re: Terrängkörning

Och vid närmare eftertanke tror jag att en stridsvagn passar ypperligt i stadstrafik i alla fall. Se bara på Goldeneye

Det finns även tjusig helikopterfilm om hur amerikanska polisen försöker stoppa, visserligen bara en pansarvagn men ändå, som någon rymt med och härjar i en stad med. Om man distanserar sig tillräckligt är det riktigt roliigt att se på.

[color:green]Mustela Putoris Astrabo, pretorian
Illerlyan:<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Terrängkörning

Inga problem! Fickparkering ovanpå en typisk landsvägssportbil (som till exempel en Ferrari) är vad som händer när ett väl samkört gäng "tärningsrollspelare" kör över en inbiten stårytellingspelledare.

*impad* /images/icons/smile.gif
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Terrängkörning

... men det kommer nog finnas de som skriker och vill av när man svänger eller axar väl häftigt.

/images/icons/wink.gif
 

sluper

Swordsman
Joined
8 Jun 2000
Messages
432
Location
Umeå & Järbo (Sandvikens kommun)
Re: Terrängkörning

"... men det kommer nog finnas de som skriker och vill av när man svänger eller axar väl häftigt."

Vilket är precis vad man är ute efter i skräckrollspel... att skrämma sina spelare från vettet (för metaforerna handlar väl fortfarande om det va?)
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Re: Terrängkörning

"Vilket är precis vad man är ute efter i skräckrollspel... att skrämma sina spelare från vettet (för metaforerna handlar väl fortfarande om det va?)"

Iofs kan man få folk att skrika och vilja av när man kör stridsvagn också. Du ska bara veta hur skrämmande resan är när man far fram i terrängen i sjuttio knyck. Visst, det är inte trehundra knyck, men å andra sidan är det inte på väg heller... /images/icons/wink.gif

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Terrängkörning

Hihi... påminner mig om när någon försökte motivera att Phobia säkert skulle vara ett bra skräckspel efter som de detaljerade reglerna skulle vara skrämmande dåligt anpassade till genren :)

fel metanivå, helt enkelt :)
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
Ute och cyklar

Guud...(missuppfatta inte, jag tycker detta är roligt).
Och jag som inte ens är särskilt motorintresserad...
Cyklar, någon? Sedan får de gärna ha påmonterade kulsprutor
(även om t o m jag inser att det inte vore så funktionellt,
med tanke på rekyl och så...), det är inte det, men man
hinner åtminstone se lite mer av terrängen innan den total-
kvaddas.

Kanske finns det en parallell till rollspel kvar här ngnstans,
kanske inte. Ni får lista ut den själva i så fall.

"If I had a penny for every time I've opened the door,
I'd have 3 pounds and 5 pence."
Neal i Hemma Värst/The Young Ones

"Well, most metaphors don't hold for close examination."
Samme Neal efter att med blandad framgång ha försökt påvisa
att han fungerar som mor åt sina rumskamrater

Båda citaten bör betraktas som ytterst ungefärliga. Jag vill
mest skryta med min goda smak. [blinka]

Sedan känner jag att jag vill säga ett par saker:
1. Min ödmjuka åsikt i denna tråds huvudfråga:
Tärningar i rollspel är inte fel, och de kan nog ha
alla eller de flesta av de fördelar som tidigare nämnts av
klokare personer än jag.
Däremot kan de vara störande om man vill skapa en "realistisk"
och känslosam stämning, speciellt om spelledaren inte är så
skicklig på att hantera dem.

2. Här har diskuterats en del sätt att hantera oväntade situationer.
Jag saknar ett: improvisation. Kan vara svårt, och jag
säger inte att sl:s (slar? essellar? spelledare kanske, men oj så långt)
skall låta bli att förbereda sig (det kan bli lite mycket
hummanden, eh låt mig bara skriva statistik för den här
figuren ni kan väl äta chips så länge? Här skall inte nämnas
några namn för då blir jag så ledsen), men...

Även om jag tror att man kan förbereda sig för mycket eller
åtminstone på fel sätt, så gäller nog i princip att ju mer
man förberett sig desto bättre kan man improvisera. Men -
det är inte allt det hänger på. Man måste kunna hitta på
nånting helt nytt under själva spelmötet om inte allt skall
bli dåligt förklädda tvångsmetoder. Fel använd kan nog t ex
en "resurs" som mr Wolffe ovan bli värre än åtminstone
backup-planer och kanske också än mer tydligt tvång (av typen
"Öh, polisen är i den gränden, ni måste gå in
i den andra!" eller varför inte klassikern "...ni känner
var och en ett starkt kall att anta uppdraget...
), jag
tänker då på om den används alltför hårt som ett "allt-i-allo"-medel för att hålla RPna "inom ramarna".
(Jag förstår att det inte var så det var tänkt i exemplet.)

Jag tror att en SL måste försöka hitta sin egen mix av
planering och improvisation, och även vara beredd att
använda sig av lite tvångsmetoder när det hela helt enkelt
blir lite för svårt att hantera annars.

Improvisation finns av två typer: Att låta den värld man tänkt
ut reagera på ett vettigt men ej i förväg uttänkt sätt, och
att uppfinna världen i takt med att spelarna upptäcker den.

Båda behövs, om man inte har spelare som uppträder på ett
väldigt förutsägbart sätt. Precis som det inte går att ha
backup-planer för alla eventualiteter, går det inte att
ha hela spelvärlden beskriven så utförligt som RPna kan
vilja utforska den. Ett exempel (något konstruerat):
En RP har som en liten detalj i sin bakgrundsbeskrivning
att hans farmor för ett par decennier sedan skrev en bok om
numerologi som blev ganska populär på sin tid, så pass att
den bör finnas på de flesta bibliotek. RPn skapades för ett
drygt år sedan och SL har mer eller mindre glömt detta. Det
är mest en slump att spelaren inte gjort det. RPna befinner
sig nu i ett vanligt folkbibliotek av en eller annan anledning.
De är, för en gångs skull, inte i någon särskilt pressad
situation, och RPn anser sig ha tid med att försöka leta upp
farmors bok och slå upp sidan 157. (Kanske vet de för närvarande inget mer om äventyrets skurk än att hon/han är
född 15 juli.)

Ja, jag vet att det enklaste är att säga att boken är utlånad. Men kanske inte det roligaste.

3. Kanske det viktigaste jag har att säga här: Det är lite
dumt att prata om att en person "inte är värdig att sitta i
en spelledarstol", enligt min åsikt. Ofta handlar det ju
helt enkelt om att hitta någon som över huvud taget är
intresserad av att ta på sig rollen. Om spelargruppen har
tillräckligt roligt för att inte lägga av skulle jag säga
att spelledaren är värdig nog, men gärna får försöka
förbättra sig. Och en spelledare som misslyckas med att behålla
spelarnas intresse skall åtminstone i vissa fall ha lite cred
för att åtminstone ha försökt.

4. Tärningar är inte det enda som kan skapa oväntade utvecklingar.
Och enligt min erfarenhet är det inte så himla ofta tärningar
gör det (kanske för att diverse SLs inklusive jag inte
förstår deras funktion och är lite väl rädda om våra dyrbara
historier, men också för att det ofta krävs ganska extrema
slag i precis "rätt" situation). Rollpersoners handlingar
kan vara minst lika svåra att förutse, och en spelledare har
betydligt svårare att bortse från dem om de inte passar.

Exempel (ej konstruerat): Tidigt i "min" Werewolf-kampanj
hade jag en gång planerat in ett litet trevligt "fristående
avsnitt", ett intressant möte (som dock skulle utvecklas till
strid då personen i fråga blivit lite galen) med en gammal
vis varulv som valt att leva resten av sitt liv som delfin
[start område m. Werewolftermer i](Gåvan "The Thousand Forms") och flyttas runt i en glastank (av andra varulvar,
på egen begäran). Då tar ung albino-Ragabash-Silver Fang med
kopplingar till en rysk maffiafamilj (också en slags adel)
upp sin Magnum och skjuter ung butter Black Fury-zenkrigare
(och bärare av fett mytiskt silversvärd) i ena benet.
Det där mötet blev aldrig av, däremot hände en hel del annat. [slut Werewolf-termer och exempel].

5 (sist och slutligen). Även ett ganska så linjärt äventyr
kan vara roligt och intressant. Faktiskt. Någonstans handlar
det väl om var man vill lägga sitt mesta arbetsmässiga krut.
Att absolut vara förberedd på alla eventualiteter, eller att
försöka begränsa antalet eventualiteter något och skapa ett
antal häftiga, vackra, intressanta (och inom sina ramar
kanske väldigt "interaktiva" miljöer).

Det behöver inte bli teater, även om det drar mer åt det
hållet än "stridsvagnsmodellen".

Och ofta kan människor uppleva att de lever i en ganska
linjär historia, att de inte kan påverka så mycket. Detta
kan gälla ett trist, deprimerande, diskbänksgrått vardags-
helvete (har ni läst Sonja Åkesson förresten?) eller en
klassisk grekisk tragedi. Dessa känslor och situationer skall
väl kunna förekomma i rollspel, liksom alla andra. Eller?
(Jag förstår mkt väl att man kan ha olika åsikter om detta.)

MVH,
Martin/Oswald (som saknar körkort)

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 

and

Veteran
Joined
5 Dec 2000
Messages
89
Måste Marwin dö....???

Ville bara tilläga att om nu spelledaren inte kan hantera att spelarna skjuter Marwin i ansiktet är det bara att tolka fumlet annorlunda: Han skjuter rutan, sin partner, sig själv, taket..... o.s.v. måste Marwin dö...

Desutom....i hur många spel dör man av en kula i huvudet :)

And
 

and

Veteran
Joined
5 Dec 2000
Messages
89
Tärningar rular fett....

Enda sättet att få spänning i Fri form är konvents äventyr som spelas några timmar för där vet man att man inte är heligt du kan dö när som helst och äventyret kan vändas på fem röda så du kan ta utt svängarna ordentligt....

Kampanjspel kräver lite mer tillbaka hållning för att fungera eftersom spelarnas karaktärer skall hålla längre... men samtidigt måste känslan av osäkerhet finnas.... när du står vid stupet för att hoppa över och det är osäkert ifall du lyckas eller inte så lever du utan tärningar helt i din spelledares våld.... hans val och tolkning av situationen är den enda variabeln.... med tärningar finns det två.... spelledaren och din tärning... känslan av osäkerhet infinner sig... men i friform vet du att du inte kommer att dö.... men här med tärningen i hand kanske du gör det....

And
 

sluper

Swordsman
Joined
8 Jun 2000
Messages
432
Location
Umeå & Järbo (Sandvikens kommun)
Re: Måste Marwin dö....???

"i hur många spel dör man av en kula i huvudet"

Tja, om du friformar så är det, precis som i verkliga livet, inte mycket som kan rädda dig från en kula i huvudet... inte ens ett neotechs OBT6 system
 

sluper

Swordsman
Joined
8 Jun 2000
Messages
432
Location
Umeå & Järbo (Sandvikens kommun)
Tärningar rullar....

"men i friform vet du att du inte kommer att dö.... "

Jaså gör man? Det var nå't nytt för mig...

"när du står vid stupet för att hoppa över och det är osäkert ifall du lyckas eller inte så lever du utan tärningar helt i din spelledares våld.... hans val och tolkning av situationen är den enda variabeln.... "

Men vänta nu... Jag spelar en roll. Vad som avgör vad som sker vet inte min RP. Det som inte berör min RP berör inte mig i min tolkning av denne. Alltså: Det kvittar mig fullständigt om SL fattar sitt beslut på grund av tärningar eller med ledning av RPnas agerande och sitt eget omdöme. SL ska spela MED inte MOT RPna, det blir mycket roligare att spela och spelleda då.
 
Top