Nekromanti Namnspåning till Västlanden

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag behöver hjälp med att komma på bra namn på zhanernas motsvarigheter till följande fenomen i vår värld:

Minaret
Dakhma ('Tower of Silence' är awesome men funkar inte i översättning)

Jag övervägde länge att helt sonika använda irl-ordet minaret för zhanernas motsvarighet, och med den logiken kunde väl dakhma heta dakhma också, men nu är jag inte så säker längre (jag vet att tex Lycan inte tycker jag ska göra det). Däremot är jag fortfarande inne på att behålla 'madrasa', eftersom det är ett ganska generellt ord som inte enbart åsyftar ett lärosäte inom islam. Överlag är det här givetvis en svår fråga, i vilken mån man ska använda namn på kulturella koncept från vår värld rakt av eller ändra dem ('riddare' anyone?), och var gränsen går (är 'riddare' mer okej än 'tarkhan?', 'kyrka' mer okej än 'moske'?)

Hur det än nu är med detta (och diskutera det gärna, för all del), så är det alltså just nu specifikt minaret och dakhma jag bestämt bör heta något annat i Mûhad. Men vad? Jag är öppen både för rotvältska ord på mûhadinska och andra hittepåspråk ('masjdlud'), och ord som betyder något på svenska ('tystnadens torn'). hit me!
 

duncan_UBBT

Swordsman
Joined
9 Aug 2009
Messages
716
Location
Skövde
Överlag är det här givetvis en svår fråga, i vilken mån man ska använda namn på kulturella koncept från vår värld rakt av eller ändra dem ('riddare' anyone?), och var gränsen går (är 'riddare' mer okej än 'tarkhan?', 'kyrka' mer okej än 'moske'?)
Jag skulle säga att gränsen går vid svenska ord. "Kyrka" är ett svenskt ord för ett heligt hus, inte nödvändigtvis inom kristendomen. "Moské" är ett ord för en islamistisk kyrka. Sedan bör man betänka vilka svenska ord man använder så att man inte börjar använda nysvenska ord som inte passar i rollspelssammanhanget.

Man kan dock trampa över gränserna om det handlar om små saker som få personer känner till. Skulle ett ord på en lokal maträtt heta samma sak i Eon som i verkligheten gör det inte så mycket, men "moské" är ett mycket större ord som folk (läs Lycan) kan komma att störa sig på. Gränsen tror jag dock fortfarande ligger vid låneord (som tillkom till språket någon gång efter den tidsperiod då Eon skall utspela sig).

Det bästa är väl om du kommer på lite mer fantasyvänliga ord för vitkiga saker så som heliga hus. Vad säger att de zhaniska språken måste ha kopplingar till vår världs språk? Det kan få låta som om språket är hämtat från mellanöstern, men den världsliga betydelsen kan vara så lite som ingenting.
 

Conan

Swashbuckler
Joined
15 Aug 2000
Messages
2,085
Allt som ger direkta associationer till Mellanöster och Nordafrika är dåliga. Dakhma är bra då det låter mellanösternaktigt men inte ger några associationer utöver det.

Madrasa är ett ord som nog dom flesta hört. Mycket bättre att bara hitta på ett ord istället, alternativt ta ett snarlikt ord på arabiska (eller persiska eller nåt) som kulliyya (institut).

Minaret är på samma sätt b då alla associerar det till just en muslimsk minaret. Det arabiska ordet mi'dhina är för krångligt så bättre att bara dra till med något.

Både kyrka och moské tycker jag går bort. Ska man ta nåt så är det bättre att ta kyrka då de för oss i Sverige har en någon mer generisk betydelse. Men hellre tempel isåfall då det har en mer generisk betydelse.

"Tower of silence" får gärna heta just det i väl vald svensk översättning, då det som du påpekat tidigare, är ett ganska episkt uttryck.
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Kom på vad Torn heter på Muhadinska. Kom på vad tystnad heter på muhadinska, Kom på ett genitivstruktur som denoterar attributet tystnad till substantivet torn så du får:

"Torn av tystnad" för Begravningstornen.

Repetera för böneutropningstornen men låt dem kallas, kanske, torn av ljud?

Låt säga att torn heter... ja, Tinni. Och att tystnad heter Stum, samt att Ljud heter Akus. Låt "an" vara ägande genitiv så du får:

Tinni an Stum, alternativt Stum an Tinni

och

Tinni an Akus, alternativt Akus an Tinni.

Beroende på hur ordföljden är i muhadinska.

//Tele är trött men försöker bidra.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Hmm, not bad. Alltså, jag gillar själva idén att ett 'tower of sound' kontrasteras mot ett 'tower of silence', särskilt om varje tempel (alltså dhaorag) har ett av varje av dessa, en koppling och möjlighet jag inte tidigare betänkt (jag var inne på att zhanernas fågeltorn var helt separata strukturer, utan direkt koppling till sacred space). Ljud-tornet kanske måste vara åt ett väderstreck som associeras med liv, eller vänt mot Tabbah eller något, medan tystnadstornet ska vara vänt mot något himmelskt eller negativ energi-kopplat väderstreck, eller De vittrade öarna i väster eller i vilken riktning man nu tror paradiset eller Den himmelska elden är eller något?
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Om du inte är intresserad av att kopiera termen från persiska eller hitta på en egen Mühadinsk version så skulle man kanske kunna kalla den t.ex. "Himmelsport" (eftersom det symboliskt är här som de döda stiger upp vtill himmelen):

Eller någon slags kombination av följande:

Första ordet
Himmels-
Döds-
Stoft-
Skugg-
Fågel-
[Poetisk omskrivning för fågel]-
Stillhets-
Grav-
Korp-
Lik-
Himmelsfärds-
Upphöjelse
-

Andra ordet
-torn
-plats
-palats
-hus
-helgedom
-hamn
(eftersom det är här de döda "skeppas" mot himmeln med fåglarna som skepp).
-trädgård
-lund
-viloplats
 

LordTengel

Swordsman
Joined
26 Jan 2003
Messages
526
Location
Linköping
Duncan said:
Jag skulle säga att gränsen går vid svenska ord. "Kyrka" är ett svenskt ord för ett heligt hus, inte nödvändigtvis inom kristendomen. "Moské" är ett ord för en islamistisk kyrka. Sedan bör man betänka vilka svenska ord man använder så att man inte börjar använda nysvenska ord som inte passar i rollspelssammanhanget.

[---]
Inte för att käfta, men är inte "kyrka" väldigt kristendomssyftande på svenska? Jag tror att det neutrala är "tempel".

I övrigt håller jag nog med dig. :gremsmile:
 

duncan_UBBT

Swordsman
Joined
9 Aug 2009
Messages
716
Location
Skövde
Jag skulle säga att gränsen går vid svenska ord. "Kyrka" är ett svenskt ord för ett heligt hus, inte nödvändigtvis inom kristendomen.
Du har rätt. Det jag skrev är fel.
 

LordTengel

Swordsman
Joined
26 Jan 2003
Messages
526
Location
Linköping
Finns väl en anledning till att "kyrka" fungerar så bra när det gäller Daaktron, i och för sig...
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Innebär detta att Mhimrätten använder sig av himmelsbegravning? Tufft!

För att inte tala om att det gör hela idén med tabut mot att äta fågelkött mycket mer rimligt. Inte bara är fåglar heliga väsen som tar hand om de dödas kroppar och för deras andar till himmelen, det är dessutom gränsfalls-kannibalism att äta dem, då de lever på människokött.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Mhimrätten [OT]

Just så. Man kan nog rentav eventuellt tänka sig nån slags transubstantination, alltså att fåglarna bokstavligen tar med sig de dödas -kött- till himlen, där det förvandlas till något annat eller behåller den form det hade i jordelivet i Barhâ'a, livet mellan liven. Först därefter, när själen ska inkarneras i en ny kropp, förandligas den gamla och uppgår i Den himmelska elden. Eller något, jag bara spånar nu; det kanske inte är meningsfull fråga, men jag känner att zhanerna somehow borde föreställa sig en köttslig existens i Barhâ'a; jag vill som bekant undvika överdrivet tydliga paralleller till islam, men muslimernas porrparadis och dess trädgård-, ljus- och vatten-symbolik är bara så ballt att jag skulle vilja använda liknande teman somehow, fast då med skillnaden att Barhâ'a bara är en temporär vila i lustgården i väntan på återfödelse (jag har ingen aning om det dessutom finns nån slags element av belöning i -vem- eller -vad- man återföds som, öppen för tankar där).

Alternativet är att man tänker sig existensen i Barhâ'a betydligt mer flummig och icke-fysisk, fast det rimligaste är kanske att det inom religionens ramar förekommer båda typerna av tolkningar/föreställningar, och allt där emellan - jag har lätt att tänka mig att zhaniska mystiker ser Barhâ'a som något eteriskt, flummigt och som bäst semi-fysiskt, medan traditionell mainstream-Mhimtro nog gör det mer till en fysisk lustgård fylld av frid, svalka och njutningar. Öppen för tankar här med, som alltid.

Egentligen tycker jag att hela idén om själen är lite...gjord. Kanske borde man inom Mhimrätten (eller zhanerna i allmänhet, sedan långt innan Mhîm) snarare tro på skandhas eller nåt? (Det hade också kunnat ta bort den egentligen icke-önskvärda abrahamitiska känslan ytterligare, kanske?) Karma bör jag nog undvika dock, jag har redan skrivit om ödestro, och monoteism+karma är liksom Sikhismens grej. That being said så behövs ju som sagt något kriterum för vem man återföds som, och det rimligaste där är väl Guds vilja. Men är det särskilt spännande? Är kanske återfödelsen i sig belöning nog för gott leverna (varvid man då får förmoda att liv anses ha ett egenvärde), eller helt enkelt vistelsen i Barhâ'a för den delen, medan -vem- man blir född som är upp till andra krafter än Gud? Om man istället tänker sig att synen på livet är mer pessimistisk buddhistisk ("allt liv är lidande") hade det här kunnat ge upphov till en ganska udda gudsbild; Gud kan låta en vila i paradiset temporärt för att man har varit en god människa, men i slutändan så kan han inte, eller har valt att inte, låta en stanna där för evigt, och man kastas ofrånkomligen åter ut i ett kvalfyllt jordeliv.

Sen leder ju hela den här fågelsymboliken upp till, slår det mig, att mûhadinerna borde betrakta Fenixfåglar som enormt heliga. De är liksom rimligen uppfyllda av Den himmelska elden, vilket är jävligt signifikant då blott en produkt av denna - det gudomliga ljuset Kwarenah - är tillräckligt för att en människa ska betraktas som Upphöjd (dvs adlig), höjd över vanliga män. Vad är då Fenixfåglar? Änglar rakt av? Fåglar som ätit köttet av heliga män och dränkts i deras Kwarenah och dröjt kvar i världen i något av Guds syften, uppfyllda av heligt ljus?

Notervärt är; zhaniska konunga- och/eller helgongravar nämns i Geografica. Jag har därför tanken att Upphöjda är undantaget som bekräftar regeln; de behöver inte bäras av fåglar till himlen, för deras själar hittar vägen på egen hand. Därav att helgon, kefaler, fornkonungar, prinsessor etc ibland blir begravda i mausoleum eller under stenar i jorden; det ger andra människor möjlighet att uppsöka platsen för att vörda dem, vilket säkert är en dygd inom Mhimrätten - det finns inget förbud mot helgondyrkan (iaf inte i mainstream-sekten, Neo-Mûhadinerna var säkert emot det (och allt annat...)).

Jag kör ett citat ur manuset för att visa på vad jag svammlar om här:

De Upphöjda är en samhällsklass i Mûhad som ungefär motsvarar andra länders adel. Många av de viktigaste Upphöjda ätterna härstammar från fornzhaniska kungadynastier eller mäktiga historiska hjältar, men innebörden av begreppet och statusen "Upphöjd" är lite mer komplex än så, med rötter i zhanisk teologi. Alla Upphöjda släkter gör nämnligen anspråk på att vara ättlingar till Stamfadern, och därmed besitta ett fragment av Kwarenah, Mhîms heliga ljus. Detta ljus härstammar från Den himmelska elden, och mystiker menar att de kan förnimma det på andeplanet, och därmed skilja sanna från falska Upphöjda. Ljuset förs vidare genom blodet från förälder till avkomma, och även om det tunnats ut genom årtusendena så medför det fortfarande himlens gunst; en ställning höjd över vanliga dödliga män. Ju högre status en individ har, desto större tenderar deras kwarenah att påstås vara; hos de mäktigaste av kefaler strålar himlens vita ljus blandat med det gyllene från zhanernas fornkungar, Mhîmer avbildas ofta med en flammande gloria, och Stamfadern själv som en varelse helt bestående av ljus. Även de lägsta av beier och tarkhaner bär således i sin själ ett fragment av himmelens nåd, och därför behöver de inte lyda Folklagarna, sänka blicken inför andra Upphöjda eller ens bäras av fåglar till himlen - deras själar hittar vägen på egen hand.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,343
Location
Helsingborg
Ymir said:
Hmm, not bad. Alltså, jag gillar själva idén att ett 'tower of sound' kontrasteras mot ett 'tower of silence', särskilt om varje tempel (alltså dhaorag) har ett av varje av dessa
Om du byter ut "Tempel" mot "Tempelkomplex" så kan jag hålla med.

Jag tror nog att folk vill ha lite mellanrum mellan en plats där man sätter ut döda till fåglarna och en böneplats. Problemet med lukt till exempel.
Å andra sidan skulle det vara ganska coolt om det från en stads "Tonernas Torn" går en spikrak gata ut genom västra stadsporten (mot solnedgången, symboliskt för livets slut) och vid någon förbestämd distans från stadsmuren (eller annan markering för stads/bygränsen) så ligger Tystnadens torn.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag tror nog att folk vill ha lite mellanrum mellan en plats där man sätter ut döda till fåglarna och en böneplats. Problemet med lukt till exempel.
Inte tvunget, egentligen. Aztekerna hade typ berg av lik liggande runt sina pyramider för jämnan, och de antika festivalerna i Grekland, Rom, Iran etc hade massor av djuroffer i stark hetta mitt inne i städerna och det måste ha luktat som bara helvete, men det var visst inte något man såg som ett problem.

Parserna i Indien idag har sina Towers of Silence mitt inne i städerna, men ofta inramade av trädgårdar. Det stora problemet där är att rovfåglarna har dött av pga något bekämpningsmedel, så medan gamarna förr kunde göra slut på en kropp på bara några minuter, tar det nu oerhört mycket längre tid.

Also, idén med mûhadinska dakhmas är ju att de är väldigt höga så liken ligger och ruttnar högst upp (jag har ingen aning i vilken grad lukten då borde kännas på marken nedanför). Sedan borde det inte ta alls särskilt lång tid innan liken blivit rengnagda, särskilt om man först preparerar dem genom att slafsa upp dem på det sätt man gör vid tibetanska sky burials så att asfåglarna lättare kommer åt the juicy parts (fast det tror jag inte man gör, det känns lite för groteskt för de sofistikerade zhanerna...eller ja, kanske på landsbygden iofs).
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
Re: Mhimrätten [OT]

Varför inte låta heligheten belönas med fågelform, som ett försteg till vilan - som helig person är din själ stark nog att göra ytterligare tjänst innan du belönas med himmelriket!

ung. gud kan inte göra allt själv, människors själar behöver bäras till himlen, och hållas kvar i paradiset med hjälp av guds ansträngning. Hade gud behövt bära själarna, så hade ingen fått speciellt mycket tid i paradiset (om någon - koppla till neurotiska beteenden (eller andra former av "galenskap") som effekten av avsaknad av tid i paradiset).

Därför har gud begärt av de som är starka nog att de under ytterligare ett liv skall hjälpa sina medmänniskor att komma till himlen,innan de emottar sin belöning i vilotiden i paradiset. Är du upphöjd och helig, så blir du en fenix; är du slav och helig en sparv.
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Re: Mhimrätten [OT]

Hur ser Mhimrätten på personer som dör i öknen?
Vad är synen på de arma själar som mumifieras i sanden, flits till damm av ökenvinden odyl? Dessa får ej sin lekamen buren till himlen av fåglar, vad blir av dessa?

Är dessa straffade av Mhimen att förevigt vandra jorden och aldrig skåda mhimens paradis?
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Re: Mhimrätten [OT]

Ett förslag är att det inte direkt anses vara omöjligt för själen från en kropp som hanteras på ett oriktigt sätt att nå himmelen, men att det blir lite krångligare. Det finns kanske historier om hur de som dör i öknen utan att bli uppätna av asfåglar tenderar att bli ondskefulla vandöda som drar runt i vildmarken och anfaller de levande som hämnd för en oriktig begravning. Eller att de som inte får en god begravning men samtidigt inte är onda nog att straffas tvingas dra runt som ett osaligt spöke innan de kan hitta vägen till himmelen.
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Re: Mhimrätten [OT]

Är virvelvindarna i öknen resultatet av vilsna själar som försöker lämna sandens fängelse och nå upp till mhimens paradis?
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Re: Mhimrätten [OT]

Är virvelvindarna i öknen resultatet av vilsna själar som försöker lämna sandens fängelse och nå upp till mhimens paradis?
Självklart! (även om det också finns diverse andra andra och övernaturliga väsen som konkurrerar om sandstormsmonopolet)
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Mhimrätten [OT]

Jag vill här betona att Mhîmrätten tror på reinkarnation; Barhâ'a är bara ett mellanstadium, jämför tibet-buddhismens bardo, eller än hellre Rena Landet-buddhismens Sukhavati. Jag tror att vistelsen i Barhâ'a verkar som balsam på såren hos en sargad själ, stillar vånda och erbjuder inre och yttre frid en kort tid, som förberedelse för att gå med nya friska krafter in i nästa liv och dess vedermödor (men huruvida mhîmrätten har en buddhistisk eller abrahamitisk syn på livet ("det suger" kontra "det är värdefullt") är som sagt inte klart). Fåglarna verkar härvidlag som psykopomper, i det att de lotsar själar mellan liven, men det borde rimligen gå att hitta vägen på egen hand, eftersom återfödelsen är befäst av Gud, och antagligen dessutom satt i sten av Ödet (något som lär leda till en viss paradox gentemot Den fria viljan). "Every soul that is to be born up to the Day of Resurrection will be born" (lite Muhammedcitat sådär).

Det här leder till ett par frågor:

- Kommer alla själar, oavsett om fåglar äter den döda kroppen eller ej, återfödas?
Svar: Ja, alla utom heliga män, som tar expressvägen till någon mer permanent form av Barhâ'a.

- Kommer alla till Barhâ'a mellan återfödelserna, om de inte varit onda eller på annat sätt brutit mot mhîmrättens lagar?
Svar: Nej, det är nog inte garanterat att själen hittar dit - den hittar bara garanterat till ett nytt moderliv, förr eller senare (det är en öppen fråga hur lång tid det kan ta. Ett år? Ett sekel? Årtusenden? Är årtal ens relevanta? Är spöken isåfall själar fast i nån slags Bardo i desperat väntan på återfödelse, fruktlöst sökande efter Barhâ'a? Det är en spännande och vemodig möjlighet, så yeah, varför inte?

- Vad får det för effekter att återfödas utan att ha varit i Barhâ'a?
Svar: Well, möjligen skulle det kunna förklara mentala handikapp, galenskap, transsexualitet, epilepsi, och allt möjligt annat som anses avvikande och negativt utan att man har någon riktig förklaring på dess orsaker. -Vad- man återföds som är nog snarare antingen en fråga om vad som står skrivet i Guds vilja och/eller Ödet, eller baserat på hur gott man levt.

- Men står det inte i Religioner att även missdådare får förlåtelse av Mhîm efter att ha genomgått den där 'skärselden' i ökensanden, och får sitta vid hans sida?
Svar: jo, jag tror det. Men huruvida man hamnar i Barhâ'a eller ej handlar alltså om -hur- man blir begravd (=kommer fåglarna åt en?), inte om hur man levde. Missdådare som dog bra och har genomgått sitt straff får nog tillträde till Barhâ'a, antingen på samma villkor som alla andra eller som hurier eller nån annan form av tjänarklass. Missdådare som avtjänat sitt straff men inte nått Barhâ'a blir nog antingen osaliga andar, eller återföds som värsta rangens psykopater och avskum, den typ som efter livet förmodligen inte kan se fram emot ens ökensanden, utan bara en halv evighet (jag tror inget verkligen är för evigt i Mhîmrätten 'cuz jag hatar religioner med eviga straff) i Sakâr, de gamla gudarnas förgätna och frusna rike.

- Varför har Mhîm och Himlen då gjort paradiset så svårt att nå? Är det inte orättvist mot de som har oturen att dö där fåglar inte kan komma åt dem?
Svar: Därom tvista säkert de lärde, men ett par saker kan påpekas. För det första behöver paradiset kanske skyddas mot Sovarna, och för det andra göras otillgängligt för att mänskliga andebesvärjare inte ska kunna närma sig det utan att först närma sig Gud, och förstå Den heliga texten och förnimma Den himmelska elden, och därmed vara redo och förtjänt att ta del av Det gudomliga ljuset. Det är annars möjligt att Mhîm inte är allsmäktig, och att Sharpaxis labyrint helt enkelt är ett fenomen i andevärlden som han inte -kunnat-, eller åtminstone inte haft resurser att, göra något åt. Men till syvende och sist torde det finnas en ganska enkel logik här:
Om en människa varit god och gjort sig förtjänt av vila i Barhâ'a, men stupar på en plats där inga fåglar finns eller kan nå, så kan det vara av tre skäl:
- Själen är menad att prövas genom att själv hitta vägen genom Sharpaxis labyrint.
- Personen förleddes av Ilik eller andra onda varelser, och dog därför en 'karmisk' död.
- Det hela var en olycklig slump (finns det slump? Öppen fråga).
I det första fallet var det inträffade -menat- av Gud och/eller Himlen/Ödet att ske som det skedde, och därför blir det så. I de två senare fallen kommer Mhîm däremot självfallet, förutsatt att det är hans vilja, skicka en Fenixfågel eller så att förtära kroppen och leda själen rätt. Det hela är med andra ord egentligen ett icke-problem, teologiskt sett: om du är värdig, och om det är Guds vilja, så kommer du få dricka paradisets vatten, oavsett hur och var du dog. En risk är snarare kanske Gebashan Häxkonungens "Förbannelsens fåglar", som hotar att bära iväg själen till Sakâr eller De vittrade öarna snarare än till Barhâ'a; men de är mest ett fenomen i folktron, som teologerna sällan bemödat sig med.
 
Top