Nekromanti Namnspåning till Västlanden
- Thread starter Ymir
- Start date
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Jag sitter och skriver på Mhîmrätten, och slogs av ett problem:
bilder.
Jag började rita ut helgonstatyer i templet jag håller på och skissar på, men sedan kändes det inte rätt. Jaggillar älskar islams moskéers stilrena, icke-figurativa estetik, och skulle egentligen vilja att det är något liknande som råder i Mhîmrätten, särskilt som statyer i tempel är såå gjort i fantasy. Men då är ju problemet att Mhîmrätten som den beskrivs i Religioner redan är alldeles för lik islam, så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Finns det någon lösning som hade låtit mig få till estetiken jag söker utan att det bara blir ytterligare en islam-allegori?
Jag sitter och skriver på Mhîmrätten, och slogs av ett problem:
bilder.
Jag började rita ut helgonstatyer i templet jag håller på och skissar på, men sedan kändes det inte rätt. Jag
Telephalsion
Swordsman
- Joined
- 13 Jun 2009
- Messages
- 681
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Mhimrätten befinner sig i ett ökenlandskap. Använd dig av olika former av glas?
Fåglar i olika färger, fjädrar i oerhörd detalj, vackra ägg, vissa så detaljerade att man ser en fågel ihopkurad i ägget. Allting i glas.
Varje mhimrätt kan ha en eller flera fenixfåglar på någon form av honörsplats i lokalen.
Ska fundera vidare...
Mhimrätten befinner sig i ett ökenlandskap. Använd dig av olika former av glas?
Fåglar i olika färger, fjädrar i oerhörd detalj, vackra ägg, vissa så detaljerade att man ser en fågel ihopkurad i ägget. Allting i glas.
Varje mhimrätt kan ha en eller flera fenixfåglar på någon form av honörsplats i lokalen.
Ska fundera vidare...
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Well går det inte att skapa en kulturell splittring. Så du kan ha kvar det bästa utav båda världar?
Möjligen att back-in-the-days tillät man bilder och statyer men sedan kom några fundamentalister och blev sura på att man avbildade heliga saker så det förbjöds. Kulturellt används det fortfarande på mer backwaterställen och i gamla tempelhar det inte försvunnit. Liksom att visst så är det förbjudet att avbilda folk men eftersom man gjort det så jädrans länge så fortsätter man med det, ibland...
/Poseur ger en tanke
Well går det inte att skapa en kulturell splittring. Så du kan ha kvar det bästa utav båda världar?
Möjligen att back-in-the-days tillät man bilder och statyer men sedan kom några fundamentalister och blev sura på att man avbildade heliga saker så det förbjöds. Kulturellt används det fortfarande på mer backwaterställen och i gamla tempelhar det inte försvunnit. Liksom att visst så är det förbjudet att avbilda folk men eftersom man gjort det så jädrans länge så fortsätter man med det, ibland...
/Poseur ger en tanke
Conan
Swashbuckler
- Joined
- 15 Aug 2000
- Messages
- 2,097
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Som jag läser Ymir vill han ha "islamisk" estetik och inte nödvändigtvis både statyer och islamisk estetik.
Därför tyckte jag att glas var ett bra förslag, så vi slipper en islamisk estetik som ser ut precis som irl.
Vill man nu ha båda så förstår jag inte varför man inte kan ha det (om det inte är för att det då blir "orimligt" eftersom vi kanske inte haft det i vår värld)?
Som jag läser Ymir vill han ha "islamisk" estetik och inte nödvändigtvis både statyer och islamisk estetik.
Därför tyckte jag att glas var ett bra förslag, så vi slipper en islamisk estetik som ser ut precis som irl.
Vill man nu ha båda så förstår jag inte varför man inte kan ha det (om det inte är för att det då blir "orimligt" eftersom vi kanske inte haft det i vår värld)?
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Helgonstatyer hade väl varit okej i Mhîmrättens fall eftersom det är ett brott just mot Islam och hur de ser på avbildning.
Jag slänger ut mig en hel klase vilda idéer så kanske man kan använda något av det hela:
Runda glasskivor i färgat glas med ljus bakom som skall vara den himmelskes ögon som alltid ser en.
Fåglar i burar som matas av de yngsta tempeltjänarna. Man kan köpa fåglar och viska en bön till dem och släppa dem mot skyn.
Man har podium av skelett och kranium av döda martyer vars kroppar blivit uppätna av fåglar. Lite som den där benkyrkan i tjeckien. Kanske är det bara kranium med ljus i så att det skiner ut ur ögonen - och kanske bara efter väggar.
Man har statyer föreställande änglar med otaliga vingpar men som saknar ansikten (kanske ögon på vingarna som dödsängeln i Hellboy 2). Dessa vingar sträcker sig upp till taket.
Mandalamålningar av olikfärgad sand som prästerskapet skapar till sällsamma konstverk.
Väggarna i templen är täckta av sällsamma målningar som föreställer episka skeenden ur Mhîmrättens historia.
Lite lösa tankar bara.
Helgonstatyer hade väl varit okej i Mhîmrättens fall eftersom det är ett brott just mot Islam och hur de ser på avbildning.
Jag slänger ut mig en hel klase vilda idéer så kanske man kan använda något av det hela:
Runda glasskivor i färgat glas med ljus bakom som skall vara den himmelskes ögon som alltid ser en.
Fåglar i burar som matas av de yngsta tempeltjänarna. Man kan köpa fåglar och viska en bön till dem och släppa dem mot skyn.
Man har podium av skelett och kranium av döda martyer vars kroppar blivit uppätna av fåglar. Lite som den där benkyrkan i tjeckien. Kanske är det bara kranium med ljus i så att det skiner ut ur ögonen - och kanske bara efter väggar.
Man har statyer föreställande änglar med otaliga vingpar men som saknar ansikten (kanske ögon på vingarna som dödsängeln i Hellboy 2). Dessa vingar sträcker sig upp till taket.
Mandalamålningar av olikfärgad sand som prästerskapet skapar till sällsamma konstverk.
Väggarna i templen är täckta av sällsamma målningar som föreställer episka skeenden ur Mhîmrättens historia.
Lite lösa tankar bara.
Telephalsion
Swordsman
- Joined
- 13 Jun 2009
- Messages
- 681
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Kommer högt uppsatta mhimtroende fortfarande kunna kontrollera elementarer?
Kommer högt uppsatta mhimtroende fortfarande kunna kontrollera elementarer?
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
I see no reason why not, men det borde onekligen inlemmas i teologin/kosmologin på något vis. Men eld och vatten är båda prominenta symboler i Mhîmrätten, och vind/luft, det är ju fåglarna och himlen, så liksom, det blir nog inte så svårt. Om ljuselementarer existerar borde de vara väldigt signifikanta på något vis.
I see no reason why not, men det borde onekligen inlemmas i teologin/kosmologin på något vis. Men eld och vatten är båda prominenta symboler i Mhîmrätten, och vind/luft, det är ju fåglarna och himlen, så liksom, det blir nog inte så svårt. Om ljuselementarer existerar borde de vara väldigt signifikanta på något vis.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Nja, islam har väl aldrig tillåtit avbilder i moskéerna? Att sedan tex wahhabiterna hatar helgondyrkan lite extra mycket medan shia ser det som sin grej, det må liksom vara hänt.
Nja, islam har väl aldrig tillåtit avbilder i moskéerna? Att sedan tex wahhabiterna hatar helgondyrkan lite extra mycket medan shia ser det som sin grej, det må liksom vara hänt.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Jag antar att en lösning hade kunnat vara att använda drag av buddhistisk/hinduisk tempelestetik, men skippa avbilderna (som ju dock är extremt prominenta i hinduismen). Mhîmrätten i min tappning har ju lite subtila drag av buddhism, och jag har redan introducerat tex lotusblomman som symbol, så kanske hade det kunnat funka med mandalor, svastikor, murriga gobelänger och knarkiga färgskalor (though murriga gobelänger och knarkiga färgskalor är väldigt långt från den sparsmakade islamska estetik jag egentligen ville åt).
Jag antar att en lösning hade kunnat vara att använda drag av buddhistisk/hinduisk tempelestetik, men skippa avbilderna (som ju dock är extremt prominenta i hinduismen). Mhîmrätten i min tappning har ju lite subtila drag av buddhism, och jag har redan introducerat tex lotusblomman som symbol, så kanske hade det kunnat funka med mandalor, svastikor, murriga gobelänger och knarkiga färgskalor (though murriga gobelänger och knarkiga färgskalor är väldigt långt från den sparsmakade islamska estetik jag egentligen ville åt).
Telephalsion
Swordsman
- Joined
- 13 Jun 2009
- Messages
- 681
Re: Mer frågor om Mhimrätten [OT]
Det finns många olika distinkta typer av Mhimrätter.
Vi har den öppna rätten, denna tros vara den äldsta formen.
Detta är i sin enklaste form en öppen yta med ett enkelt altare. Mer utsmyckade varianter har välvd amfiteaterform, eller omges av pelare för estetiska skäl eller väggar för att skydda mot vind.
den öppna rätten ger de troende chansen att skåda direkt upp mot himlen och således komma närmare mhimens himmel.
I större städer så ser man sällan öppna rätter utan snarare höga tempelbyggnader. Den slutna rätten fungerar som en avskärmning mot stadens övriga liv och ljud. De slutna rätterna har oftast en slags fontän av sand, eller ett timglas. Detta timglas låter de troende påminnas om att även stadens högljudda sorl är som det tysta bruset av sanden i detta redskap inför mhimen. Denna rätt är den som äventyrare och resande oftast stöter på, och den som är känd utanför mhimtroende länder.
Dessutom finns den halvöppna rätten, som dels består av en sluten rätt som erbjuder skydd mot väder och vind, men vars tak, eller utsida består av en öppen rätt. Denna rätt används oftast i områden där naturen gör det svårt att bedriva bön och ceremoni inför elementens karga verklighet.
Vissa inriktningar av mhimtron har ofta en elementarrätt, en speciell byggnad eller speciell yta i anknytning till den ordinarie rätten som bebos av en samling elementarer. Mest imponerande är troligtvis eldrätten, ofta en fenixformad grop fylld med bubblande lava, brinnande kol och krälande salamandrar.
Övriga rätter kanske också finns?
Det finns många olika distinkta typer av Mhimrätter.
Vi har den öppna rätten, denna tros vara den äldsta formen.
Detta är i sin enklaste form en öppen yta med ett enkelt altare. Mer utsmyckade varianter har välvd amfiteaterform, eller omges av pelare för estetiska skäl eller väggar för att skydda mot vind.
den öppna rätten ger de troende chansen att skåda direkt upp mot himlen och således komma närmare mhimens himmel.
I större städer så ser man sällan öppna rätter utan snarare höga tempelbyggnader. Den slutna rätten fungerar som en avskärmning mot stadens övriga liv och ljud. De slutna rätterna har oftast en slags fontän av sand, eller ett timglas. Detta timglas låter de troende påminnas om att även stadens högljudda sorl är som det tysta bruset av sanden i detta redskap inför mhimen. Denna rätt är den som äventyrare och resande oftast stöter på, och den som är känd utanför mhimtroende länder.
Dessutom finns den halvöppna rätten, som dels består av en sluten rätt som erbjuder skydd mot väder och vind, men vars tak, eller utsida består av en öppen rätt. Denna rätt används oftast i områden där naturen gör det svårt att bedriva bön och ceremoni inför elementens karga verklighet.
Vissa inriktningar av mhimtron har ofta en elementarrätt, en speciell byggnad eller speciell yta i anknytning till den ordinarie rätten som bebos av en samling elementarer. Mest imponerande är troligtvis eldrätten, ofta en fenixformad grop fylld med bubblande lava, brinnande kol och krälande salamandrar.
Övriga rätter kanske också finns?
Conan
Swashbuckler
- Joined
- 15 Aug 2000
- Messages
- 2,097
Mhim och Fata'a
Hur är förhållandet mellan den jordiska Mhim och fata'a (mhims lag). Mhim beskrivs i religioner som den himmelske furstens ställföreträdare. Samtidigt så verkar fata'a beskrivas som en väldigt rigid och stel lagsamling.
Står fata'a över Mhimens påbud och dekret? Skulle vara roligare om det fanns lite utrymme för Mhimen att komma med märkliga lagar och förordningar som alla slaviskt måste följas, då det är gudahärskaren själv som instiftat dom.
Hur är förhållandet mellan den jordiska Mhim och fata'a (mhims lag). Mhim beskrivs i religioner som den himmelske furstens ställföreträdare. Samtidigt så verkar fata'a beskrivas som en väldigt rigid och stel lagsamling.
Står fata'a över Mhimens påbud och dekret? Skulle vara roligare om det fanns lite utrymme för Mhimen att komma med märkliga lagar och förordningar som alla slaviskt måste följas, då det är gudahärskaren själv som instiftat dom.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mhim och Fata'a
Det är en bra fråga, som jag inte har någon tydlig uppfattning i (än). (Edit: Jo, det hade jag visst, se citat nedan).
Spontant tänker jag väl att mhîmen har makten att godta, sponsra eller förbjuda keralor, dvs -tolkningar- av Fata'a. Till grejen hör ju att Fata'a är jävligt flummig, och därför lämnar fältet öppet för en fantasiljon olika mer eller mindre motstrida keralor.
Detta motsvarar emellertid väldigt väl koranens roll i islam, då med det, förvisso mycket signifikanta, undantaget att muslimer också har sunna som auktoritet, utöver koranen. Kalifen förväntades, i grund och botten, förvalta koranen och sunna; inte ändra dem, och sharia förväntas på samma vis bygga på koranen och sunna. Sedan var praktiken givetvis en helt annan, men men.
Frågan blir alltså; har Mhîmrättens rätts- och morallära några andra utgångspunkter än Fata'a? Jag vet inte. Att ha sunna baserad på vad Stamfadern sade och gjorde blir alldeles för islam, och borde vara redunant eftersom Stamfadern -var- gud och finns kvar i himlen, och därför borde kunna rådfrågas via divination.
Det är tydligt att Mûhads samhällsnormer bygger lika mycket på gammal zhanisk tradition samt arvet efter Edron som på Mhîmrätten, men det är lite besides the point här, hmm...
jag antar att frågan är avhängig exakt vilka de teologiska premisserna runt Gudahärskaren är. Är han -Gud-? Nej, det är inte möjligt, eftersom Gud är Mhîm Stamfadern och residerar i himmelriket, och bevisligen borde ha spektakulära magiska krafter och teotropisk själ.
Är Gudahärskaren helig? Ja. Han besitter kwarenah, det gudomliga ljuset, i högre grad än någon annan levande (åtminstone supposedly), och borde därför, återigen supposedly, vara mer upplyst, mer rättfärdig, och stå närmare gud än någon annan dödlig. Han borde därför, återigen supposedly, ha auktoriteten att uttolka religionen efter eget huvud utan att bli ifrågasatt, eftersom han är mest upplyst av alla levande. Han är en bodhisattva, en Shia-imam; han har -rätt-.
Problemet här är "supposedly". Gudahärskarna har genom historien bevisat sin förmåga att ha och göra fel så till den grad att bara tokiga religiösa fanatiker borde kunna acceptera premissen att Gudahärskaren är ofelbar, och även då endast med nöd och näppe. Antagligen finns, som i islam, en idé om "rättledda" gudahärskare, och att det finns människor som fått titeln på felaktiga grunder, -utan- att verkligen besitta det heliga ljuset, eller åtminstone utan att besitta det i den grad de borde ha gjort. Helt enkelt; en gudahärskare kan vara ovärdig. I sådana fall är det folkets uppgift att beröva honom hans himmelska mandat, och sätta en rättledd Gudahärskare på tronen.
Hmm...faktum är, jag har visst redan skrivit något om detta:
Edit: För att svara mer direkt på din fråga, Evokee: Mhîmen står, liksom alla Upphöjda, över -Folklagarna-, men förväntas fortfarande lyda de heliga Härskarlagarna i Fata'a. Mhîmen kan sponsra de mest konstiga tolkningar av Fata'a och hävda att de är sanna, men han kan inte förklara Fata'a i sig illegitim. Radikala religiösa reformer kan och har genomförts; Mûhadinsektens ledare Gurigan-i-Mûhad basically designade om hela religionen när han kom till makten, och kastade ut allt som uppfattades som innovationer och förvanskningar, i synnerhet då fornzhaniska och edronitiska influenser på den rena läran.
Edit igen: hmm...jag har brottats med vad mûhadinernas (alltså sektens) doktrin egentligen går ut på, men nu slog det mig att de antagligen, enligt logiken i det jag sade ovan, borde underkänna Ilik, alltså djävulsgestalten i Mhîmrätten, eftersom han är en av de gamla gudarna. Detta borde signifikant ändra en hel del religiös praktik, och det man fruktar blir då i högre grad Sovarnas kliffotiska korrumperande inflytande, än det mer konkreta hot som Iliks ondska traditionellt anses utgöra.
Det är en bra fråga, som jag inte har någon tydlig uppfattning i (än). (Edit: Jo, det hade jag visst, se citat nedan).
Spontant tänker jag väl att mhîmen har makten att godta, sponsra eller förbjuda keralor, dvs -tolkningar- av Fata'a. Till grejen hör ju att Fata'a är jävligt flummig, och därför lämnar fältet öppet för en fantasiljon olika mer eller mindre motstrida keralor.
Detta motsvarar emellertid väldigt väl koranens roll i islam, då med det, förvisso mycket signifikanta, undantaget att muslimer också har sunna som auktoritet, utöver koranen. Kalifen förväntades, i grund och botten, förvalta koranen och sunna; inte ändra dem, och sharia förväntas på samma vis bygga på koranen och sunna. Sedan var praktiken givetvis en helt annan, men men.
Frågan blir alltså; har Mhîmrättens rätts- och morallära några andra utgångspunkter än Fata'a? Jag vet inte. Att ha sunna baserad på vad Stamfadern sade och gjorde blir alldeles för islam, och borde vara redunant eftersom Stamfadern -var- gud och finns kvar i himlen, och därför borde kunna rådfrågas via divination.
Det är tydligt att Mûhads samhällsnormer bygger lika mycket på gammal zhanisk tradition samt arvet efter Edron som på Mhîmrätten, men det är lite besides the point här, hmm...
jag antar att frågan är avhängig exakt vilka de teologiska premisserna runt Gudahärskaren är. Är han -Gud-? Nej, det är inte möjligt, eftersom Gud är Mhîm Stamfadern och residerar i himmelriket, och bevisligen borde ha spektakulära magiska krafter och teotropisk själ.
Är Gudahärskaren helig? Ja. Han besitter kwarenah, det gudomliga ljuset, i högre grad än någon annan levande (åtminstone supposedly), och borde därför, återigen supposedly, vara mer upplyst, mer rättfärdig, och stå närmare gud än någon annan dödlig. Han borde därför, återigen supposedly, ha auktoriteten att uttolka religionen efter eget huvud utan att bli ifrågasatt, eftersom han är mest upplyst av alla levande. Han är en bodhisattva, en Shia-imam; han har -rätt-.
Problemet här är "supposedly". Gudahärskarna har genom historien bevisat sin förmåga att ha och göra fel så till den grad att bara tokiga religiösa fanatiker borde kunna acceptera premissen att Gudahärskaren är ofelbar, och även då endast med nöd och näppe. Antagligen finns, som i islam, en idé om "rättledda" gudahärskare, och att det finns människor som fått titeln på felaktiga grunder, -utan- att verkligen besitta det heliga ljuset, eller åtminstone utan att besitta det i den grad de borde ha gjort. Helt enkelt; en gudahärskare kan vara ovärdig. I sådana fall är det folkets uppgift att beröva honom hans himmelska mandat, och sätta en rättledd Gudahärskare på tronen.
Hmm...faktum är, jag har visst redan skrivit något om detta:
Det korta svaret är alltså: Mhîmen har alltid rätt. Om han av någon anledning inte skulle ha rätt, så var han aldrig värdig att vara Mhîm.
Edit: För att svara mer direkt på din fråga, Evokee: Mhîmen står, liksom alla Upphöjda, över -Folklagarna-, men förväntas fortfarande lyda de heliga Härskarlagarna i Fata'a. Mhîmen kan sponsra de mest konstiga tolkningar av Fata'a och hävda att de är sanna, men han kan inte förklara Fata'a i sig illegitim. Radikala religiösa reformer kan och har genomförts; Mûhadinsektens ledare Gurigan-i-Mûhad basically designade om hela religionen när han kom till makten, och kastade ut allt som uppfattades som innovationer och förvanskningar, i synnerhet då fornzhaniska och edronitiska influenser på den rena läran.
Edit igen: hmm...jag har brottats med vad mûhadinernas (alltså sektens) doktrin egentligen går ut på, men nu slog det mig att de antagligen, enligt logiken i det jag sade ovan, borde underkänna Ilik, alltså djävulsgestalten i Mhîmrätten, eftersom han är en av de gamla gudarna. Detta borde signifikant ändra en hel del religiös praktik, och det man fruktar blir då i högre grad Sovarnas kliffotiska korrumperande inflytande, än det mer konkreta hot som Iliks ondska traditionellt anses utgöra.
Conan
Swashbuckler
- Joined
- 15 Aug 2000
- Messages
- 2,097
Re: Mhim och Fata'a
Jag har alltid haft lite svårt att få grepp om vilken roll Gudahärkaren haft i den Mhimska religionen. Men är det så att han sitter på något slags "himmelskt mandat" som kan tas ifrån honom är det rimligt att han inte kan annat än visa hänsyn till fata'an (ungefär som sunni-muslimska härskare som du påpekar) och på sin höjd göra väldigt innovativa uttolkningar.
Jag har tidigare tänkt mig Mhim som nästan en inkarnation av guden/stamfadern och tyckte därför att det isåfall var orimligt att det skulle finnas en lag han inte stod över.
Jag har alltid haft lite svårt att få grepp om vilken roll Gudahärkaren haft i den Mhimska religionen. Men är det så att han sitter på något slags "himmelskt mandat" som kan tas ifrån honom är det rimligt att han inte kan annat än visa hänsyn till fata'an (ungefär som sunni-muslimska härskare som du påpekar) och på sin höjd göra väldigt innovativa uttolkningar.
Jag har tidigare tänkt mig Mhim som nästan en inkarnation av guden/stamfadern och tyckte därför att det isåfall var orimligt att det skulle finnas en lag han inte stod över.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Mhim och Fata'a
Det har ju stått i gamla beskrivningar av Mûhad att landet hade "många krigiska ädlingar som slåss om att bli Gudahärskare och få titeln Mhîm", eller något i den stilen. Jag var, när jag ombads skriva Västlanden, tvungen att på något sätt förena detta faktum, alltså att man kan vinna Mhîm-titeln med våld, med det faktum att Mhîmen anses gudomlig. Himlens mandat-greppet kändes som en självklar lösning, och den ges en extra dimension genom det faktum att en presumtiv Mhîm fortfarande måste kunna göra anspråk på att besitta tillräcklig kwarenah (dvs vara ättling till Stamfadern etc).
Men jag är öppen för andra tankar; alla idéer om Västlanden är intressanta för mig.
Det har ju stått i gamla beskrivningar av Mûhad att landet hade "många krigiska ädlingar som slåss om att bli Gudahärskare och få titeln Mhîm", eller något i den stilen. Jag var, när jag ombads skriva Västlanden, tvungen att på något sätt förena detta faktum, alltså att man kan vinna Mhîm-titeln med våld, med det faktum att Mhîmen anses gudomlig. Himlens mandat-greppet kändes som en självklar lösning, och den ges en extra dimension genom det faktum att en presumtiv Mhîm fortfarande måste kunna göra anspråk på att besitta tillräcklig kwarenah (dvs vara ättling till Stamfadern etc).
Men jag är öppen för andra tankar; alla idéer om Västlanden är intressanta för mig.