BiobunkerVII
Kaoskardinal
- Joined
- 19 Sep 2013
- Messages
- 3,143
Sist jag körde var DG (utan Folket i gemens vetskap) död och en krönikör förde hans talan för ”han är trött idag”
Last edited:
Mutant: år Noll – att justera utgångsläget
- Thread starter Svarte Faraonen
- Start date
zonk
muterad
- Joined
- 10 Jan 2016
- Messages
- 4,258
Ska kolla boken när jag kommer hem, men jag minns det som att han börjar bli svag o senil, men hade kunnat berätta, om han ville. Däremot immun mot tortyr etc försök att få honom att tala.
Detta oavsett är det eventuellt en aning "praktiskt för metaplotten" att han aldrig sagt nåt. Personligen är jag ambivalent här.
BiobunkerVII
Kaoskardinal
- Joined
- 19 Sep 2013
- Messages
- 3,143
det står:
Den gamle är alltså en av Projekt Edens forskare. Han vet sanningen om Folket, men har följt sina order att hålla tyst om det under alla år. Att avslöja sanningen för forskningsprojekten skulle kunna påverka deras beteenden och störa experimentet, och var därför strikt förbjudet. När åren gick blev han mindre intresserad av ditt gamla liv. Och på senare år har han blivit allt svagare, härjad av ålder, röta och umbäranden.
Som SL kan du använda DG till att ge RP ledtrådar om Eden och annat men då han är försvagad till både kropp och sinne kan RP inte heller tvinga ur honom något om du inte vill.
Det här tycker jag också ger DG en intressant sida - han räddade inte dessa stackars små mutantyngel pga kärlek eller ömhet - han gjorde det för att fortsätta projektet när Retzius ville avsluta skiten.
Den gamle är alltså en av Projekt Edens forskare. Han vet sanningen om Folket, men har följt sina order att hålla tyst om det under alla år. Att avslöja sanningen för forskningsprojekten skulle kunna påverka deras beteenden och störa experimentet, och var därför strikt förbjudet. När åren gick blev han mindre intresserad av ditt gamla liv. Och på senare år har han blivit allt svagare, härjad av ålder, röta och umbäranden.
Som SL kan du använda DG till att ge RP ledtrådar om Eden och annat men då han är försvagad till både kropp och sinne kan RP inte heller tvinga ur honom något om du inte vill.
Det här tycker jag också ger DG en intressant sida - han räddade inte dessa stackars små mutantyngel pga kärlek eller ömhet - han gjorde det för att fortsätta projektet när Retzius ville avsluta skiten.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Jag håller med om det mesta!
För min del tycker jag trälarna borde döpas om till knegare; det är helt enkelt de som gör mycket av grovjobbet i arken, och att de är hårdare och tåligare är mest för att de håller på med hårt fysiskt arbete.
Bossarna är min mening bara gängledare över små gäng, och på intet sätt styrande i arken.
Åtminstone de mest närliggande sektorerna borde vara rätt väl utforskade i min mening. Och till det hade jag förutsatt grundläggande odlingar och jakt. Och jag skulle typ låta varje zonstrykare välja ett antal rutor som personligen åtminstone har ett gott hum om vad som finns där, även om de kanske inte skulle räknas som 100% utforskade.
Vad gäller den diegetiska kartan skulle jag etablera en av två saker (eller båda sakerna); antingen dyker det då och då upp handlare, resenärer, eller överlevare från andra bosättningar som gått under, och kartan innehåller overifierade rykten och berättelser från dessa personer. Eller så har en av zonstrykarna nyligen kommit tillbaka från en lång utforskningsresa runt om i zonen, och det här är kartan han hade med sig. Med besöksapproachen så öppnar det upp för en lite större värld redan från start, med potentiella andra bosättningar. Det gör också att folk i arken borde kunna få lite mer information om saker och ting. Beroende på kampanj kan detta vara en feature, eller kännas som ett problem. Med den nyss återvändande zonstrykaren skulle man kunna låta denna dö av skador och röta strax efter hemkomsten, och sålunda finns bara informationen på kartan kvar.
Jag skulle också ha en betydligt mer färdigspecificerad zon. Om jag minns rätt är grundtanken i princip att zonen slumpas fram all eftersom. Jag ser tänktegången, men den passar inte mig personligen.
Jag skulle också revampa gryningsvalvet lite. Det finns väl en förväntan om att artefakt skall lämnas in till gryningsvalvet, men jag hade gjort det uttalat att grynignsvalvet inte behåller artefakt utan forskar lite på dem och lämnar sedan tillbaka dem till upphittaren. Jag tycker coola forntidsprylar är en stor del av mutant, och man borde inte behöva gå och gömma dem. Jag hade låtit föremålen höja utvecklignsnivåerna även när de lämnas tillbaka.
En av mina favoritgrejer från Genlab alpha var hur vi efter ett tag gick runt i skinjackar och pilotbrillor, rökte cig och hytte med avsågade hagelgevär och jaktgevär (tror vår SL var rätt generös med fynden, men för mig är det en av roligaste prylarna). Detta tycker jag det borde uppmuntras till! Skulle låta gryingsvalvet mer vara ett gryningslabb, och att de kanske till och med reparerar och fixar till fornprylarna innan återlämning. Jag hade nog till och med låtit varje rollperson ha ett slumpat fornfynd från start (och vävt in fynd från såväl genlab alpha som Maskinarium).
Sen hade det här kanske fixat sig automatiskt om man är mer generös med fornfynd, men jag hade nog låtit utvecklingsnivåerna höjas i lite högre tempo. Eller kört något i still med Maskinarium där de kan röra sig både upp och ner.
För min del tycker jag trälarna borde döpas om till knegare; det är helt enkelt de som gör mycket av grovjobbet i arken, och att de är hårdare och tåligare är mest för att de håller på med hårt fysiskt arbete.
Bossarna är min mening bara gängledare över små gäng, och på intet sätt styrande i arken.
Åtminstone de mest närliggande sektorerna borde vara rätt väl utforskade i min mening. Och till det hade jag förutsatt grundläggande odlingar och jakt. Och jag skulle typ låta varje zonstrykare välja ett antal rutor som personligen åtminstone har ett gott hum om vad som finns där, även om de kanske inte skulle räknas som 100% utforskade.
Vad gäller den diegetiska kartan skulle jag etablera en av två saker (eller båda sakerna); antingen dyker det då och då upp handlare, resenärer, eller överlevare från andra bosättningar som gått under, och kartan innehåller overifierade rykten och berättelser från dessa personer. Eller så har en av zonstrykarna nyligen kommit tillbaka från en lång utforskningsresa runt om i zonen, och det här är kartan han hade med sig. Med besöksapproachen så öppnar det upp för en lite större värld redan från start, med potentiella andra bosättningar. Det gör också att folk i arken borde kunna få lite mer information om saker och ting. Beroende på kampanj kan detta vara en feature, eller kännas som ett problem. Med den nyss återvändande zonstrykaren skulle man kunna låta denna dö av skador och röta strax efter hemkomsten, och sålunda finns bara informationen på kartan kvar.
Jag skulle också ha en betydligt mer färdigspecificerad zon. Om jag minns rätt är grundtanken i princip att zonen slumpas fram all eftersom. Jag ser tänktegången, men den passar inte mig personligen.
Jag skulle också revampa gryningsvalvet lite. Det finns väl en förväntan om att artefakt skall lämnas in till gryningsvalvet, men jag hade gjort det uttalat att grynignsvalvet inte behåller artefakt utan forskar lite på dem och lämnar sedan tillbaka dem till upphittaren. Jag tycker coola forntidsprylar är en stor del av mutant, och man borde inte behöva gå och gömma dem. Jag hade låtit föremålen höja utvecklignsnivåerna även när de lämnas tillbaka.
En av mina favoritgrejer från Genlab alpha var hur vi efter ett tag gick runt i skinjackar och pilotbrillor, rökte cig och hytte med avsågade hagelgevär och jaktgevär (tror vår SL var rätt generös med fynden, men för mig är det en av roligaste prylarna). Detta tycker jag det borde uppmuntras till! Skulle låta gryingsvalvet mer vara ett gryningslabb, och att de kanske till och med reparerar och fixar till fornprylarna innan återlämning. Jag hade nog till och med låtit varje rollperson ha ett slumpat fornfynd från start (och vävt in fynd från såväl genlab alpha som Maskinarium).
Sen hade det här kanske fixat sig automatiskt om man är mer generös med fornfynd, men jag hade nog låtit utvecklingsnivåerna höjas i lite högre tempo. Eller kört något i still med Maskinarium där de kan röra sig både upp och ner.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Att övriga bosättningar förklaras med att det finns andra labb som framställt mutanter innebär ju också att dessa borde ha liknande bakgrundshistorier – att mutanterna lämnat dem av ett eller annat skäl, men samtidigt inte minns mycket om dem. Om inte övriga mutanter har löst fertilitetsproblemet innebär det ju också att dessa måste vara "förstagenerationare" av något slag – en värld fylld av tjugonånting-personer men inga barn, vilka alla vid ungefär samma tid har släppts ut från olika labb runtom i Skandinavien.
Av de andra Arkerna vi får konkreta exempel på är det ju en som på sätt och vis har löst det, den där "Ordföranden" styr.
Men sedan lämnas det rätt vagt. Paradiso Evinrude presenteras vara ungefär som spelarnas Ark. En del mutanter man stöter på är från Arker som gått under så de blivit tvungna att skingra sig i Zonen, och då är det väl rimligt att de råkat snubbla över lösningen på barnlösheten - kanske utan att själva fatta hur.