Jag tror ingen översättning kan vara neutral, och för att det ska bli bra *måste* en översättare ta kreativa och konstnärliga beslut, lite det som
@Stämma skriver. Men samtidigt finns det såklart en bruks-aspekt, att texten också *måste* oundvikligen, per definition, förhålla sig till originalet. Den kommer jämföras, och du som översättare kommer dömas, och det kommer aldrig bli helt "rätt". Det är ingen position som iaf jag avundas. Jag vill ju att översättare ska våga ta kreativa beslut, och göra livliga, vackra, överraskande översättningar; och inte bli avskräckta av de misstag som Ohlmarks gjorde och det solkiga eftermäle han lämnar efter sig.
Jag har ett citat som jag sparat från The Two Towers, för det lät så bra, bara ljuden och rytmen i det. Och det här är bara ett av många liknande utdrag som jag hade kunnat göra. Hur fan översätter man det här och behåller (eller snarare förvaltar) ljuden, rytmen, allitterationerna??
”…high on a rocky seat upon the black knees of the Ephel Dúath, stood the walls and tower of Minas Morgul. All was dark about it, earth and sky, but it was lit with light. Not the imprisoned moonlight welling through the marble walls of Minas Ithil long ago, Tower of the Moon, fair and radiant in the hollow of the hills. Paler indeed than the moon ailing in some slow eclipse was the light of it now, wavering and blowing like a noisome exhalation of decay, a corpse-light, a light that illuminated nothing”.