Mannen som kidnappade Sagan om Ringen (Sveriges Radio)

Jag tror Ohlmarl hade kommit väldigt bra överrns med en viss Björn och Diddi.

Eller så hade de hatat varandra. Jag tror inte det hade funnits något mellanläge.
Ohlmarks och Diddi & Björn är ju typ varandras politiska och kulturella motpoler, så jag tror inte att de hade gillat varandra särskilt mycket.

Diddi & Björn hade ju (eller har i Diddis fall) politiska åsikter rätt långt till vänster och arbetade som ”flummiga” dramapedagoger, medan Ohlmarks som ”bäst” var nazist-medlöpare och som värst fullfjädrad nasse och fortsatt konservativ efter efter han försökte svära sig fri från sina nazistsympatier, och en (misslyckad) litterär akademiker av den gamla skolan.

Jag kan inte se jättemånga likheter dem emellan faktiskt. Bortsett från deras oschyssta sätt att svartmåla rollspelare/fantasy-entusiaster på.
 
Jag kan inte se jättemånga likheter dem emellan faktiskt. Bortsett från deras oschyssta sätt att svartmåla rollspelare/fantasy-entusiaster på.
Diddi, Björn och Åke hade alla det gemensamt att de beskyllde Tolkien-sällskapen för nynazism. Salig Olle Sahlin myste alltid när han berättade om hur D&B skildrat honom som manipulativ ledare för en paramilitär rörelse av radikaliserade nördar.
 
Ohlmarks och Diddi & Björn är ju typ varandras politiska och kulturella motpoler, så jag tror inte att de hade gillat varandra särskilt mycket.

Diddi & Björn hade ju (eller har i Diddis fall) politiska åsikter rätt långt till vänster och arbetade som ”flummiga” dramapedagoger, medan Ohlmarks som ”bäst” var nazist-medlöpare och som värst fullfjädrad nasse och fortsatt konservativ efter efter han försökte svära sig fri från sina nazistsympatier, och en (misslyckad) litterär akademiker av den gamla skolan.

Jag kan inte se jättemånga likheter dem emellan faktiskt. Bortsett från deras oschyssta sätt att svartmåla rollspelare/fantasy-entusiaster på.
Vad de verkar ha haft gemensamt är en förkärlek för att inte faktagranska en bra historia och för välja selektivt bland vad som egentligen är ganska spretiga indikationer för att låta dem tala för en förutfattad slutsats. (Även om jag väl dömer Ohlmarks akademiskt på andrahandsomdömen om hans verk.)
 
Diddi, Björn och Åke hade alla det gemensamt att de beskyllde Tolkien-sällskapen för nynazism.
Absolut. Skillnaden är att Diddi & Björn i någon mån själva verkade tro på sådant dravel medan Åke ytterst medvetet hittade på den ståndpunkten på grund av sitt sårade ego. Båda parterna kom med genomfalska anklagelser men av olika orsaker. Så jag tror inte att de hade trivts särskilt bra med varandra. Men ingen kan såklart veta säkert.
 
Vad de verkar ha haft gemensamt är en förkärlek för att inte faktagranska en bra historia och för välja selektivt bland vad som egentligen är ganska spretiga indikationer för att låta dem tala för en förutfattad slutsats.
Jo, det var ju det jag menade med ”Bortsett från deras oschyssta sätt att svartmåla rollspelare/fantasy-entusiaster på.” Men som sagt, de verkar inte ha haft mer gemensamt än denna allt annat än smickrande (o)vana.
 
Lånade boken på biblioteket och ser fram emot en historia uppvriden till 11

Baksidestexten på boken lyder som följer

"Särskilt under de senaste åren har det visat sig att de många Tolkien-sällskapen (tusentals över hela Amerika och halva Europa, en mängd även i Sverige) har urartat till ett slags KU-KLUX-KLAN med dyrkande av öppet våld, de råaste orgier, alkohol, och narkotikamissbruk.
Mord har förekommit, ständiga fall av misshandel, kidnappning och vanhelgande av kyrkor och sakra-ment.

Åke Ohlmarks, mannen som översatt och introducerat Tolkien i Sverige och som i övrigt är internationellt känd som en av de förnämsta Tolkien-experter, avslöjar här i en verkligt ruskig bok hur långt det har gått även i vårt land."

Det luktar bittet om boken kan jag säga

Framför allt tycker jag att det är en riktig stark baksidestext. Jag vill veta mer! He (she?) had me at hello.
 
Undrar om en nyutgåva av Tolkien och den svarta magin skulle kunna räknas som förtal idag?

Skulle man göra en nyutgåva skulle man vilja göra en combo-utgåva med fotnoter och faktagranskning (plus kul förord), vilket jag tror skulle underlätta enormt.
 
Skulle man göra en nyutgåva skulle man vilja göra en combo-utgåva med fotnoter och faktagranskning (plus kul förord), vilket jag tror skulle underlätta enormt.
Den som sitter på rättigheterna skulle faktiskt kunna tjäna en hacka på det. Inte en jättehacka kanske, men inte inget heller.
 
Den som sitter på rättigheterna skulle faktiskt kunna tjäna en hacka på det. Inte en jättehacka kanske, men inte inget heller.

Det verkar finnas en betydande efterfrågan på åtminstone originalversionerna av Ohlmarks böcker om Tolkien. Jag antar att de inte trycktes i så stora upplagor (folk lessnade väl när han skrev så mycket). Har dock en känsla av att Ohlmarks galenskap har legat till sig och framstår som lite roligare nu än när det begrav sig. Den här säljs för 980 kr.


Något av dagens förlag skulle kunna ge ut Ohlmarks böcker om Tolkien som en serie. Kanske i kombination med en nyskriven Ohlmarks-biografi. Faktagranskningen av Ohlmarks alla påståenden om Tolkien lär vara ett digert arbete och kan säkert räcka till en separat bok. De involverade personerna i familjen Tolkien måste under lång tid ha varit oerhört trötta och irriterade på honom.
 
Last edited:
Något av dagens förlag skulle kunna ge ut Ohlmarks böcker om Tolkien som en serie. Kanske i kombination med en nyskriven Ohlmarks-biografi. Faktagranskningen av Ohlmarks alla påståenden om Tolkien lär vara ett digert arbete och kan säkert räcka till en separat bok. De involverade personerna i familjen Tolkien måste under lång tid ha varit oerhört trötta och irriterade på honom.

Tolkien himself tog ju avstånd från Ohlmarks översättningar och det var nog där allt förtal (Det och branden) började. Tror inte att rättighetsinnehavarna/Tolkiens familj är så jättesugna på att dessa historier får nytt liv och förmodligen inte Ohlmarks barn heller
 
Tolkien himself tog ju avstånd från Ohlmarks översättningar och det var nog där allt förtal (Det och branden) började. Tror inte att rättighetsinnehavarna/Tolkiens familj är så jättesugna på att dessa historier får nytt liv och förmodligen inte Ohlmarks barn heller

Men det borde väl vara Ohlmarks ättlingar som har rättigheterna till hans böcker om Tolkien som person och fenomen? Det Ohlmarks har skrivit om Midgård är förstås en annan femma. Jag antar att de kan vara varumärkesintrång. De skrevs rimligen för att dra kommersiell nytta av Tolkiens skapelse.

Om nu Ohlmarks barn (fick han några?) lever och äger rättigheterna till sin fars böcker, så är de kanske inte så förtjusta i dem. Men är någon sugen på att ge ut dem igen, så kan man förstås fråga. Det är inte säkert att det blir ett nej. Böckerna har ett kulturhistoriskt värde och är så pass gamla och knasiga att nu levande ättlingar kan ha fått en viss distans till dem.
 
fick han några?
Flera barn verkar det som. Hans dotter intervjuas i dokumentären. Han verkar inte ha varit en jättenärvarande farsa under uppväxten, men de återtog kontakten strax innan han dog.
Kan rekommendera en lyssning på dokumentären, den var rätt fin, även om den inte tar upp tiden i nazityskland, etc.
 
Den här diskussionen pågår såklart på sociala medier också, och plötsligt när jag skrivit min uppfattning (som jag delvis snott/fått härifrån) så fick jag stöd från ett lite oväntat håll:

1748115258362.png

Och ja, det verkar vara liksom den riktige, äkta, oefterhärmlige Edward "när man festar festar man"Blom.

Det finns inte många saker jag håller med karln om i övrigt, men jag måste säga att min åsikt om honom förbättrades lite av att han inte bara är engagerad i Härskarrings-översättningsfrågan utan också verkar stå på rätt sida i den =)
 
Back
Top