Jag upplever inte att det är en särskilt meningsfull beskrivning för min del; i mina ögon måste man då välja en så bred definition av "regler" att den knappt fyller någon funktion längre. I ett brädspel finns i regel väldigt starka begränsningar för vad spelare får företa sig som reellt påverkar spelets state. Det finns, menar jag, inte i rollspel. Både spelare och spelledare kan bestämma saker i spelets fiktion utan att de specifika sakerna finns beskrivna i reglerna, men att det de bestämmer ändå har påverkan både på spelvärldens state och även hur saker funkar när de faktiska mekaniska reglerna kommer in.
I brädspel skapar reglerna hela handlingsutrymmet. Alla saker du kan göra i spelet beskrivs. Så ser det inte ut i rollspel.
Möjligen skulle man kunna beskriva rollspel som samtal där reglerna kan användas som stöd för samtalet. Men till skillnad från i brädspel är alla regler i grunden frivilliga* och man måste inte använda dem hela tiden.
* ja, jag vet att det finns de som spelar rollspel och som aldrig skulle få för sig att betrakta någon regel som frivillig. Jag gör inga anspråk på att beskriva hur rollspel är för alla rollspelare, bara hur det är för mig. Den sortens "spela rollspel som om det vore ett brädspel" är av begränsat intresse för mig.
