Konstigheter i mekanik

[Svarte Faraonen]

Som en motpoäng: Curse of Strahd har(?) fasta levels på motstånd. Kommer man någonstans där man inte ska vara ännu åker man på stryk. Där märks det när man levlar.

Ja, D&D 5e ändrade på det rätt mycket, och såg också till att göra reglerna så att det skulle vara mer ”swingy” så att fiender på lägre rang fortfarande skulle kunna vara ett hot och fiender på högre nivå fortfarande teoretiskt möjliga att rå på. Inom OSR är det ännu mer uttalat. Överlag tycker jag det hjälper för att få världen att kännas mindre som en kuliss – om mantikoror är en definierad nivå av farliga känns det mer sammanhängande än om man som färsk äventyrare alltid råkar träffa extrasvaga mantikoror med förkylning och man som erfaren alltid springer på hyperpeppade anabolamantikoror.

 

[ceruleanfive]

Något som jag tycker gör det lite enklare att vrida huvudet runt idén med initiativ i rollspelstraditionell mening är att inte se det som den ordning i vilken olika personer utför olika handlingar utan den ordning i vilken man redovisar effekterna av dessa handlingar.

Det här låter intressant, men jag hänger inte alls med. Har du möjlighet att utveckla?