Konsten att sortera bort irrelevanta färdigheter

[Anthrox]

.

Jag måste opponera mig och påtala vad jag upplever vara en missuppfattning.

Det springande punkten är just att man ska kunna förklara varför färdighet/slag X kan användas i situationen. Förklaringen måste vara i linje med spelets ton så om man spelar Benny Hill kan man säkert använda astronomi för att slå till någon så att någon ser stjärnor. Men få skulle låta någon använda consort i Blades in the Dark för att bli tjenis med gapet mellan hustaken när man flyr över dem.

Gruppen och spelet sätter tonen, tonen lägger ribban för förklaringarna och narrativet.

Det är ju exalt vad Genesis säger..?

 

[DevL]

.

Det är ju exalt vad Genesis säger..?

Nja.

Påståendet ”Det funkar mycket sämre i ett allvarligt spel” håller jag absolut inte med om. Det funkar fantastiskt i ett allvarligt spel om spelsällskapet håller sig till tonen.

 

[Genesis]

Det springande punkten är just att man ska kunna förklara varför färdighet/slag X kan användas i situationen. Förklaringen måste vara i linje med spelets ton så om man spelar Benny Hill kan man säkert använda astronomi för att slå till någon så att någon ser stjärnor. Men få skulle låta någon använda consort i Blades in the Dark för att bli tjenis med gapet mellan hustaken när man flyr över dem.

Gruppen och spelet sätter tonen, tonen lägger ribban för förklaringarna och narrativet.

Precis, och det är den anpassningen jag tycker är problematisk. Såhär:

Spelare: Fan, jag vill verkligen lyckas med det här slaget. Det vore så fett episkt. Men jag är ju kass på låsdyrkning! Öh, kan jag övertyga spelledaren om att få använda knyppling? Det är ju också att använda pinnar med fingerfärdighet. Det är fan krystat, men jag vill verkligen klara det här slaget …

SL: Knyppling?! Vafan, Joffe. Men, äh, jag vill inte vara surgumma och skjuta ner spelarnas kreativa idéer. Tycker han att det är vettigt, vem är jag att säga nej?

Det blir liksom ett socialt spel i att se vad man kommer undan med, och spelaren tvingas välja mellan att respektera spelvärldens integritet och att spela spelet optimalt. Det sätter bedömaren i en potentiellt jobbig social sits, och eftersom olika spelare kommer att ha olika tröskel för detta belönar man fräcka spelare som pushar gränserna.

I ett humorspel har man inte det här problemet. Haha, knyppling?! Fett, Joffe knypplar sig igenom låset, fan va kul!

 

[CapnZapp]

Själv brukar jag börja med att ta bort Korgflätning

 

[Anthrox]

Nja.

Påståendet ”Det funkar mycket sämre i ett allvarligt spel” håller jag absolut inte med om. Det funkar fantastiskt i ett allvarligt spel om spelsällskapet håller sig till tonen.

Ja, fast det är ju oändligt mycket svårare att argumentera fram varför en använder fel färdighet för att lösa ett problem på ett normallogiskt sätt, istället för att köra peka-klicka-metoden och vara dumlogisk.
Du kommer liksom undan med så mycket mer när du tramsar, och då är det per automatik lättare.

 

[Rickard]

Det blir liksom ett socialt spel i att se vad man kommer undan med, och spelaren tvingas välja mellan att respektera spelvärldens integritet och att spela spelet optimalt. Det sätter bedömaren i en potentiellt jobbig social sits, och eftersom olika spelare kommer att ha olika tröskel för detta belönar man fräcka spelare som pushar gränserna.

En annan sak som begränsar är att man argumenterar för att lyckas så vissa spelare försöker med allt så länge dom lyckas. Hade färdigheterna istället inspirerat till att skapa scener så hade det låtit annorlunda.

Om man enbart spelar för beskrivande/kreativa utmaningar så håller jag med dig om att en oseriös genre funkar bättre men det finns inget som säger att det inte fungerar för en mer seriös ton, tillsammans med andra spelstilar, bara att chansen att lyckas med motivering är mindre då det också ska slå an mot spelets ton. The One Ring har traits som gör att man autolyckas om man drar in dom i beskrivningen, exempelvis, och där spelar man i Sagan om ringen-världen. Jag själv älskar när spelet tillåter att man kan kombinera färdigheter för att göra rollpersonen mer unik: varje slag säger då något om rollpersonen och hur den löser problem; färdigheter bör då fokusera mer på att sätta ton (Våldsam) snarare än vad man klarar av (Låsdyrkning).

 

[Quadrante]

Vill man kan man säga att man inte kan skapa en öppning med knyppling istället för dyrka, men man kan låsning med knyppling istället för dyrkning (alltså inte åstadkomma men komma undan med fel färdighet).

… eller så kan man, men det tar jättelång tid (eller vilken konsekvens man väljer). Går att få det att funka inom ramen för en verklighet även om den inte är komisk.

Bäst är väl om ”rätt färdighet måste användas” men alla färdigheter har fler än ett användningsområde (till exempel både kunskap, praktik och socialt).

/// Edit. Har man en samsyn om att det viktigaste inte är att vinna över spelet utan istället skapa, spela och gestalta. Så tror jag det blir bättre. En episk berättelse betyder inte alltid att man besegrar allt och klarar sig.

 

[DevL]

Det blir liksom ett socialt spel i att se vad man kommer undan med, och spelaren tvingas välja mellan att respektera spelvärldens integritet och att spela spelet optimalt. Det sätter bedömaren i en potentiellt jobbig social sits, och eftersom olika spelare kommer att ha olika tröskel för detta belönar man fräcka spelare som pushar gränserna.

För mig är det här ett problem med spelgruppen och bristande konsensus kring vilken form av gemensam upplevelse man är ute efter. Visst, man kan spela spel med extremt otvetydiga regler, men för mig känns det som att man gör sig en björntjänst av att relegera en fullt fungerande spelmekanik till en snäv kategori spel när det större problemet är att man hänger med folk som ägnar sig åt ”socialt spel” i stället för att sträva efter den bästa upplevelsen för gruppen.

Det hela påminner mig lite om spelare som är rädda för låga attributvärden och ser misslyckade slag som misslyckande i stället för bra berättelser.

 

[Quadrante]

+1

Finns inget så tröttsamt som spelare som ”försöker vinna” eller överlista och knäcka systemet.

Samtidigt så belönande och trivsamt att spela med spelare som förstår att spela på och respektera världen de spelar i, då behövs nästan inga regler.