Kaliforniens mörka torn - Bret Easton Ellis möter Kuf (spelrapport fisktank)

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 1 - Ansiktskräm

Cedar Grove, CA. 2015. Maj. Ni är på lyxspat Jenialé och genom de enorma fönstren ser ni villorna på de gröna sluttningarna runt Arlingscrest klänga sig fast som ädelstenar glittrandes i den stekande solen och Kim Jared är här och det är kaviar och champagne överallt och ansiktskrämer på fermenterad utter och alla verkar bakfulla och Finn Laine säger Vem är det där? Vem fan är det där? och Graham Denton himlar med ögonen.

“Du är så jävla hög. Det är ju min irriterande syrra”, stönar Graham till Finn och nickar mot Lauren.

Lauren suckar åt Graham. Syskonen Denton käbblar lite. Graham är storbror, tjugotvå, ett år äldre än Lauren, skådespelarvacker, inte modellsnygg. Han verkar vilja imponera på Lauren, han vet om en fest ikväll på hotell Sinclair, ska tydligen vara något alldeles extra, det roliga börjar vid 12. Lauren vägrar böna och be om att få komma, Graham säger ändå att hon kan komma om hon tar med Cheryl. Han tittar bort mot Cheryl, blicken är fuktig.

Cheryl ligger och blundar i en varm pool en bit bort med en ansiktsmask pålagd. Lauren sjunker ner brevid henne. Cheryl och Lauren är bästa vänner. Cheryl har varit borta i Moskva men precis kommit tillbaka till Cedar Grove. Lauren har förändrats.

“Min värdelösa bror kan fixa in oss på en något mindre värdelös fest ikväll i penthousesviten på Sinclair, vill du?”

Cheryl tvekar lite men kan gå om Kim Jared, som också ligger och flyter i poolen, ska med. När Kim hör detta slår hon upp sina mörkgröna och verkar skeptisk men övertalas av Cheryl och Lauren med löfte om sprit, droger och något alldeles extra.

Trent försöker övertyga Mitch om att videon han tog på det mystiska odjuret i dimman i Skottland är äkta. Mitch är skeptisk, fake news, inget att öppna ögonen för där han ligger i ansiktsmask på fermenterad utter.

Trents beroende gör sig påmint och han glider iväg, ut ur spadelen och in genom de massiva dörrarna i ädelträ till omklädningsrummet. En äldre naken man, säkert fyrtio, torkar sig med ryggen mot Trent, han har en tatuering på vänster skinka, ägnar inte Trent en blick. En stund senare ansluter Trent igen till de andra ute i spat, han har en tung Rolex i fickan till badrocken.

De ska på fest ikväll.
 
Last edited:

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 2 - “Grahams” fest

Kväll. Penthouset på Sinclair är fullt av diamanter runt nackar och handleder och musiken är så hög att det bara går att prata på terassen och Kim Jared har redan druckit för mycket och Victor Delaney säger Aldrig i ansiktet och Bryan Poole skrattar till och välter en flaska med Henessey och Bono skriker ut att han inte har hittat vad han letat efter (än).

Graham Denton möter när de anländer till festen, han är uppsluppen och välkomnande och söker bekräftelse. Det är inte hans fest, han känner folk som ordnat festen, han vill inte säga vem. Alla får något att dricka.

Trent har fixat en langarkontakt som ordnat droger. Kim Jared vill att det ska hända saker, hon får amfetamin av Trent. Hon ligger med huvudet i Bryan Pooles knä. Bryan och Kim är ett par och Bryan är irriterad på Kim och frågar Trent om hon kommer att däcka av drogerna, han har andra planer för kvällen. Trent säger att hon kommer att hålla igång länge nu, Bryan nickar tyst och dricker med måtta.

En ung tjej skrattar högt Victor Delaneys skämt och tvinnar sitt långa svarta hår mellan fingrarna. Cheryl möter Vics blick och Vics ler och skickar iväg tjejen att hämta drinkar och hon söker desperat hans blick men han tittar på Cheryl så hon försvinner. Cheryl går fram till Vics. Vics släkt har pengar, han och Cheryl småpratar lite och Cheryl undrar vems fest det är och Vics ler och är hemlighetsfull men han viskar i förtroende till Cheryl att det är hans fest. Cheryl undrar vad det är som ska hända och Vics ler och säger att det är snart nu, klockan är snart 12.

Mitch röker på den enorma terassen och lutar sig ut över stenräcket och tittar ut över Cedar Grove och alla ljusen och fyrtornet är tänt men används inte längre för alla har ju GPS i sina lyxyachter. Hotellpersonal staplar ved i den stora eldgropen mitt på terassen. En ljusblixt lyser upp Mitch och han vänder sig om och en ung tjej i vild tusendollarsfrisyr tittar hur bilden hon tog med systemkameran blev och erbjuder Mitch att se och bilden blev bra för Mitch blir alltid bra på bild. Är han modell? Nä,modeinköpare och skönhetskonsult. Vacker nog för att vara modell tycker hon, han skulle kunna göra haute couture, han ser speciell ut. Jayne Carter presenterar sig för Mitch.

Jaynes mörkbruna ögon klättrar upp och ner över Mitchs kropp, hon känner att hon har träffat honom förr. Inte vad Mitch vet, hon är inte i hans bok av erövringar. Jayne skrattar, Bono fortsätter sjunga, någon spelar samma låt igen och igen. Hon jobbar åt Aimee Vanderheim, megastor inom konstfoto. Mitch har gjort rekvisita till något av hennes projekt, kanske där de setts? Nä, det är inte det. Jaynes ögon blir stora.

Två unga män i vita kråsskjortor och mörka kostymer öppnar dörren till sviten och de har en transportkärra som de fraktar en svart säck på och säcken är vanlig och ful och smutsig och inte alls som resten av festen. De går tysta genom sviten och ut på terassen. Festen följer efter. Vics erbjuder Cheryl sin arm. Han ler mot henne, hans blick är forskande.

Festen samlas i en cirkel runt bålet och alla är tysta när de två kostymklädda männen i tysthet tar fram mannens kropp ur säcken och han har sår på armar och ben och de binder honom vid en två meter hög påle och reser den i mitten av bålet och mannens huvud faller ner och det är så mörkt att det inte går att se om han andas eller om han är en kropp och Cheryl ser när Vics nickar lätt åt männen som försvinner bakom bålet och snart blossar flammorna upp.

Trent får kväljningar när han märker att det vattnas i hans mun av lukten av grillat kött.

Ingen säger något eller ringer efter någon och efter en stund går en del hem och en del går in och letar efter mer att dricka och bålet brinner och det luktar barbecue och Mitch märker att Jayne har försvunnit men hittar hennes visitkort i sin kavajficka med xxoo skrivet i blått bläck.

Vics möter Cheryls blick, han verkar intresserad av Cheryls reaktion på att de brände en man på bålet, men när hon bara var intresserad av hans reaktion pussar han henne på kinden och försvinner.

Cheryl kör sin vita Porsche hem.

1612905243707.png
 
Last edited:

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Det här är den bäst skrivna krönikan jag läst på flera år!
That’s high praise! ❤ 😊
Har jättetrevligt med kampanjen, vi har hunnit totalt tre spelmöten och åtta scener så det kommer mera.

I och med onlinespel pga Coronan och den samberättande spelstilen har spelarena turats om att skriva livekrönika under spelpassen så grovjobbet är redan gjort. Nån sorts bonus i tuffa tider.

Det kursiva i början på varje scen är scensättningen som tabellerna har genererat och sen har vi spelat från den punkten och samberättat ihop sammanhanget. Har funkat förvånansvärt bra än så länge!
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 3 - Lyxiga bilar

Sen eftermiddag. Lyxbilsgaraget i Graymont är varmt och kvavt och Evan Blair är här och armaturerna i taket sprider ett varmt sken och verkar vara av elfenben och Bryan Poole säger Glöm henne och Jayne Carter röker sin sjätte mentolcigarett och det är så torrt att det är svårt att andas.

Mitchell och Bryan pratar om det är värt att vara ihop med Jayne. High fashion, high maintenance tycker Bryan, Mitch rycker på axlarna och tänker ge det ett försök, hon har något som intresserar honom. Jayne hör inte deras samtal, hon har huvudet böjt över sin telefon.

Över trettio bilar står i garaget i långa led, det är dekorerat med antika grekiska byster, alla ytor måste täckas av något som kostar. Evan Blair startar en cabbad gul Ferrari och varvar motorn, garaget fylls av vrål och avgaser. Han tittar upp på Mitch som står lutad över bilen, letar i hans ansiktsuttryck efter bekräftelse, drar handen genom sitt korta blonda hår, hans ögon söker. Mitch glider ner i passagerarsätet, lägger upp fötterna. Evan ler brett och bilen vrålar triumferande.

Jayne tar en sjunde Pall Mall Menthol, bjuder Lauren på en utan att titta upp från telefonen, tänder den åt henne med sin röda Cartier-tändare.

Lauren: “Det som hände igår på Sinclair, har du varit med om nåt sånt förut?”

Jayne: "Jag fick gå innan det, inga bilder. Var det häftigt?”

L: “Ja, det var häftigt, det var äkta. Men alltså du, Victor, gör han sånt ofta?”

J: “Han är en del av den där klicken, glöm dem.”

L: “Du kan inte lämna mig där.”

J: (suckar) “Victor vill upp, och han har hittat några han tror kan ta honom dit. Men de var inte där, de är riktiga spelare.”

L: “Jag trodde Victor var the man.”

J: “Glöm dem, Lauren.”

Lauren tar ett djupt bloss, “Fan vad den väsnas.” “Boys and their toys.” “Man kan inte höra vad man tänker.” “Äh, låt dem onanera en stund till.”

Bryan ska ringa Kim, han går ut. Mitch frågar om han får provköra. Evan bleknar, är skeptisk, det är pappas bilar. “Tror du tjejerna vill med?”, Evan sneglar bort mot Lauren och Jayne. Mitch ropar på Cheryl som kommer fram till bilen och lutar sig över den och Evan möter inte hennes blick, tittar ner i ratten, törs inte titta upp. Mitch undrar om Cheryl ska med och det kan väl Cheryl tänka sig och Evan kliver ut och Mitch glider över till förarsätet. Cheryl öppnar dörren och tar passagerarsätet, hon är van med bilar men hennes tajta kjol tillåter henne inte att svinga sig ner i cabben och bilen är sportig och har bara plats för en till där bak, en liten tunn modell på sin höjd.

Jayne ska gå, hon har uppdrag, så Mitch ropar över Lauren och ber Evan att öppna dörrarna och Evan stelnar till och tvekar och hans blick mörknar och han stirrar på Mitch innan han slår ner ögonen och försvinner och snart glider portarna långsamt upp och Evan blir kvar när Mitchell, Cheryl och Lauren flyger ut genom dörrarna och lämnar svarta märken på den vita betonguppfarten och kör ut på Costa Palo Highway i skymningen och den gula Ferrarin vrålar och spinner och trafiken blir röda och vita streck.

 
Last edited:

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 4 - Julstämning i maj

Kväll. Genom de stora panoramafönstren i musikstudion ser ni ljusen från lyxyachterna som ankrat vid Palos Harbor och Kate Bush (artisten, närmare 60) är trött och ber om en till martini och någon har lagt en tung guldkedja på konferensbordet i mörk valnöt och Kim Jared säger Gör du om det där dödar jag dig och en storbildstv med MTV2 står på i bakgrunden utan ljud.

Kim tittade ju när Lauren bytte kanal, på vad är oklart och snart glömt och Kim och Lauren pratar killar istället. Lauren tycker att Bryan behandlar Kim dåligt, men Kims argument att det gör ju alla killar tar död på diskussionen.

Kate Bush säger något till sin manager som höjer händerna mot ansiktet och himlar med ögonen och försvinner. Inspelningsteknikern suckar och tar sig för huvudet, det är inte hennes dag.

Mitch tar upp sin vintage Dior-tändare och tänder Kate Bushs cigarett.

Kate Bush är upprörd: “Tyckte du verkligen att det lät falskt?” “Ja, det lät förjävligt.”

“Det är den här jävla luften, det är så förbannat fuktigt, det blir så sladdrigt överallt, fattar du?”

“Jag vet precis vad du behöver”, svarar Mitch och serverar en Martini med direktimporterad grekisk oliv. “Du behöver slappna av, jag kan hjälpa dig.”

Hon skärskådar honom, nickar “Gör en åt dig själv också.”

Cheryl tar upp telefonen och ser att hon fått tre SMS:

Ett bud på den gamla fyrvaktarstugan hon håller på att sälja åt klient.

Ett från nytt nummer, “Trevligt sist. Ses? -V”.

Ett från nytt nummer, “1.”

Cheryl svarar Vics: “Jag vill ha fisk på Pinjo, hämta mig.” Nytt ställe, en stjärna men fler på väg, ung up-and-coming kock med stort ego. Hippt, men man kan äta i fred. Det passar Cheryl som vill prata med Victor.

Kate Bush går ut på den mörka terassen, hänger mot metallräcket, tittar ut mot båtarna i hamnen, hon ser trött ut. Mitch säger: “Vad håller igång dig? Du måste ha hunnit göra allt. Jag känner att jag gjort allt, och jag är 22.”

Kate Bush skrattar, filmstjärnevita tänder. Mitch fortsätter: “Det måste finnas något mer?”

“Jag är gammal nu. Patetiska försök till musik. Vem spelar in en julskiva i maj?”

M: “Är det inte ett musikaliskt självskadebeteende?”

K: “Det är svårt att frammana bilder av eldstäder och glittrande barn och Rudolf med jävla mulen.”

M (ler och ser ung ut): “Jag har en handsydd DG Rudolf-kostym. Skall vi åka och hämta den?”

Kate skrattar. De lämnar arm i arm.

 
Last edited:

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 5 - Vodka på Pinjo

Sen kväll. Pinjo är fullsatt men de små båsen ger ändå den där privata känslan och en mäktig fallos hänger över bordet från en svartvit fototavla och Vics ber Cheryl beställa och den safirblå lampan på det ovala bordet glittrar i Cheryls halsband.

“Överraska mig”, säger Vics med ett leende. “Ditt ställe, dina regler”.

Cheryl pekar i menyn till servitören och säger på engelska “Och en flaska Moskovskaya 90” med perfekt uttal på den ryska vodkan.

“Konstig fest igår, Vics.”

“Vi kom ju överens om att det inte var min fest”, svarar Vics och blinkar till Cheryl och ler, “men något måste vi göra för att få timmarna att gå. Vad skulle du säga om jag sa att bålet var för din skull?”

C: “Bullshit.”

V (skrattar): Ok, ja, det kanske var en efterkonstruktion. Men ok - vad tyckte du?”

C: “Du lyckades göra något jag aldrig sett förut.”

V: “Det får jag ta som en komplimang, du verkar påläst och svår att imponera på.”

C: “Åh, jag är imponerad, men jag kan inte för ett ögonblick tro att det var för mig.”

V: “Nej, mer ett test... Nej, test låter för pretentiöst. Mer som en invit.”

Victor skär en bit av brödet, lägger på en bit kaviar och klickar vant på klick artisanal creme fraiche och räcker fram den mot Cheryl som tar den och vrider halsen av vodkaflaskan som är så kall att flaskan är blöt när hon häller upp den i dricksglasen av kristall.

V: “Måste säga att du kan dina drycker.”

C: “Lärde mig lite när jag var i Moskva.”

V (lutar sig fram): “Vad var det häftigaste du såg i Moskva då?”

C: “Tunnelbanan. När de nackade adeln hängde de kristallkronorna i tunnelbanan så alla kunde se dem, det var som att gå i en överbefolkad balsal.”

V (skrattar): "Måste ha varit en syn! Skål då."

C: "На здоровье."

V: "Jag får inte riktigt grepp om dina vänner."

C: "De är vad de ser ut att vara, och det är väl därför vi är här, för att du inte är vad du ser ut att vara."

V (tankfullt): "Inte än i alla fall... Finns det fler fester i vår framtid, miss Cheryl Stallion?"

C: "Du kan väl skicka inbjudan direkt till mig så jag slipper dra det ur den där Graham."

V (avmätt): "Graham ja… Får du inte känslan att en del inte har någon potential?"

C: "Vi måste ändå uppföra oss."

V: "Det är klart, samtidigt känns det lite som en grymhet i sig att låta dem hållas - något som aldrig kan leda någonstans. Men du har rätt förstås, var och en måste själva komma till insikt. I sin egen takt. Skål för det."

De skålar och Cheryl tar mer kaviar, slarvigare än vad den förtjänar, men det är bra kaviar och även om Cheryl aldrig skulle frossa inför Vics förstår Cheryl att uppskatta bra saker - Christian Dior, rysk kaviar, Porsche.
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 6 - Svärd i mörker

Natt. Ni är i en lagerlokal i utkanten av Pishmilago och Phil Collins ringer ut över det mörka golvet och förkunnar att det är något i luften ikväll och Evan Blair håller det blänkande slagsvärdet med spetsen nedåt nästan som att det egentligen är något för tungt för honom och blodet från Mitchs arm rinner ner mellan hans fingrar och Vics ler fast inte med ögonen och de inhyrda modellerna står alla vid den bortre väggen och sneglar oroligt på varandra, rädda att möta någons blick och det är så mörkt att man bara kan ana varandra.

Mitch går upp i gard på nytt. “Igen.” Evan säger “Du kan ge dig! Du kan ge dig.” men något i hans röst säger att han hoppas på att Mitch inte ger sig. Lauren smygfilmar med sin telefon. Cheryl står på cirkelns andra sida med ett öga på Vics och ett på Mitch.

Två män flankerar Vics, de har vita kråsskjortor och svarta kostymer och de skärskådar åskådarna som samlats för att se ynglingarna med bara överkroppar kämpa.

“Fan vad jag hatar Phil Collins.” säger Mitch och hugger mot Evan och svärdet tar djupt i ljumsken och Phil Collins sjunger att det är något i luften och Evan vrålar av smärta och hugger blint men Mitch duckar enkelt.

De inhyrda modellerna försöker smyga iväg men Mitch ropar åt modellerna att de skall stanna och bevittna vad som sker och han hugger igen men stillar hugget så att Even bara blir ärrad för livet och inte halshuggen.

Sedan förbinder han sitt sår med näsduken. Suckar irriterat. Evan var den första att dra blod på fem dueller. Han frågar Lauren vad han gjorde fel. “Du blev för självsäker”, hon visar filmen på hans misstag. Mitch rycker på axlarna. “Dela den på Orbis ändå.”

Vics nickar åt en av männen som erbjuder Mitch en handduk och en liten silverflaska. Mitch öppnar den med tänderna och häller två klunkar i halsen innan han ger den till Lauren som häller resten över såret. Det svider i både armen och halsen från trettioårig Glenfarcas.

En märklig doft av metall, blod och tillvarons guldkant stiger till Mitchs näsa. Han tar med sig flaskan och ger den till Jayne. “Jag sa att det skulle bli en speciell kväll.” “Onekligen, jag önskar att ljuset var bättre. Men du är fin. Skall vi gå och se om det där?” De lämnar cirkeln.

“Vad tror du?”, frågar Lauren Cheryl.

C (tankfullt): “Något jag aldrig sett förr.”

L: “Det började som Fight Club, men det är mer äkta såhär.”

Vics kommer närmare Cheryl i mörkret. “Vad tyckte du?”

C: “Det var något nytt, inte sett sånt här förr.”

V: “Inte ens i Ryssland?”

C: “Nej.”

V: ”Ja, de gamla diktaturerna har sannerligen förfalligt, det här borde ju vara i KGBs smak. Men är det inte dags att prata affärer? Vad vill du ha av mig?”

C: “Jag trodde det här var en dejt.”

V (likgiltigt): “Vad är skillnaden?”

C: “En tjej ser det inte så.”

V: “Ja. Jaha, ja så klart. Så vad vill du?”

C : “Jag vill veta vem du är, du är inte som andra.”

V: “Så du letar djup.” Han ler utan att släppa hennes ögon. “Jag kan leda dig på djupare vatten.”

C (håller hans blick): “Jag förstår att du inte pratar om att simma, Vics.”

V: “Nej, jag gör väl inte det, men ja, jag ser dig, jag tror du har vad som krävs.”

C: “Ring mig.” Hon går utan att se sig om.
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Återhämtning i fyra veckor

Eftersom det blev Konfrontation med svärd i Scen 6 får spelarna nu en Återhämtningsfas. De planerar fyra aktiviteter var och slår sen en tärning - det blir en sexa, det går fyra veckor och gruppen får genomföra alla fyra aktiviteterna utan att bli avbrutna!

Cheryl

1. Vad är fyrtornets hemlighet? (INT-slag lyckas)
2. Var finns en magisk bok? (INT-slag misslyckas)
3. Vad är Vics hemlighet? (INT-slag lyckas)
4. Var finns en artefakt? (INT-slag misslyckas)

Lauren
1. Rekrytera följeslagare - Bryan Poole (VIS-slag lyckas)
2. Rekrytera följeslagare - Kim Jared (VIS-slag lyckas)
3. Vad var syftet med bålbränningen? (INT-slag Kritiskt misslyckande!)
4. Vem är Vics? (INT-slag lyckas)

Mitch
1. Vill hitta vägar bortom barriären i Cedar Groove. (INT-slag misslyckas)
2. Vill hitta vägar bortom barriären i Cedar Groove. (INT-slag misslyckas)
3. Rekrytera följeslagare- Kate Bush (VIS-slag misslyckas)
4. Vill hitta vägar bortom barriären i Cedar Groove.(INT-slag misslyckas)

Trent (som inte var med på föregående spelmötet, får återhämta en vecka)
1. Söka vård (för trauma orsakat av att bevittna bålbränningen) - (KAR-slag lyckas)

Fyrtornets hemlighet
Cheryl får ett SMS, budet på fyrvaktarstugan har dragits tillbaka i sista stund, köparen har fått kalla fötter. Cheryls klient är arg och irriterad, kräver svar. Köparen är först fåordig och kryptisk på telefon, säger att det inte var vad de letade efter. Cheryl ger sig inte och efter ett tag lyckas hon dra ur dem att det var närheten till fyrtornet som avskräckte, läskigt ställe, figurerar i lokala legender, Idag ägs det av Sean Dennis, en playboy, obehagliga saker har hänt på fester där, ingen lämplig granne tycker de unga köparna som tänkte bilda familj i fyrvaktarstugan (efter att totalrenoverat den till oigenkännlighet).

Vics hemlighet och syftet med bålbränningen
Cheryl och Lauren sätter press på Graham och får veta att Vics är högt uppsatt medlem (men inte högst) i sällskapet “The Butlers”. Sällskapet är meritokratiskt, erbjuder en väg till framgång, rikedom och makt. Vics har klättrat på trappan. Graham är inte så sugen på att prata om det. Bålbränningen var ett test för att se vilka som har mage och mod att bli med i sällskapet.

Lite senare kontaktar Graham Lauren och ber henne glömma vad han sa om bålbränningen, han borde inte ha pratat om det, folk gillar inte att Lauren snokar, men vilka “folk” är vägrar han säga.
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 7 - En Uzi på stranden

Juni. Dag. På den privata stranden nära Bolingwoods står svartklädda livvakter överallt och svettas i solen och Richard Ward sätter i ett magasin i en Uzi och Kim Jared smörjer sin blänkande hud med Radiant Aura och Sean Dennis luktar dyr Versace-aftershave och vattnet är mörkt och inbjudande.

Richard Ward lär Lauren hur man skjuter medan Lauren flörtar med honom. “Man känner sig fri och mäktig när man håller något sådant i sin hand.” De diskuterar självförsvar, Lauren har bara en pepparsprej, duger bara till att krydda en angripare hånskrattar Richard och lovar att fixa något, hans familj har gjort sina pengar på vapen. De skall bada, Lauren gör lagom mycket motstånd när han lyfter upp henne och bär ut henne i vattnet, han är stark och tatuerad. Lauren drar handen genom hans långa svarta hår när han bär henne, andas in innan hon bryter genom vattenytan, kommer upp blöt och spelat arg.

Mitch sitter i en strandstol med en e-cigg, blommiga shorts och hawaii-skjorta, han betraktar roat Laurens vapenlek och dricker Pina Colada ur en guldpläterad kokosnöt.

Cheryl badar, dyker under ytan när Lauren skjuter för att undvika bullret.

Trent är påbyltad och småfryser av sin brist på droger. “Du minns videon jag visade? Varelserna kommer från havet, tänk om vi kunde komma i kontakt med dem från fyrtornet.”

Mitch öppnar inte ögonen, solen smeker hans bröst mellan slagen till den oknäppta skjortan. “Hur menar du?”

“Jag har hört att det händer konstiga saker i fyrtornet.”

De diskuterar möjligheterna att bryta sig in i fyrtornet på natten, halvviskande eftersom både Sean Dennis och hans livvakter är inom hörhåll.

Mitch reser sig och småjoggar genom den varma sanden, plockar upp UZIn som Richard och Lauren kastade i sanden, den är tömd. Richard skvätter vatten mot Lauren, flinar, nickar mot Mitch och en halvöppen Gucci-väska fylld med magasin på en strandfilt. Mitch laddar om och skjuter mot fiskarna.

“Är du törstig?” frågar Richard Lauren. “Pina Colada.” De slår sig ner vid tikibaren och blir serverade i guldpläterade kokosnötter.

Sean Dennis kör hipsterhunk-stilen, skägg och långt hår med saltstänk, Hermes-shorts. Han är gammal, över fyrtio, men har investerat både tid och pengar i sin kropp, hans entourage är unga, runt tjugo, skrattar så att luften glimmar av modellvita tänder, slänger med de långa håren.

Cheryl har torkat sig lite, glider barfota genom sanden bort mot Sean Dennis, Prada-handduken över ena axeln. Han ler, de har inte träffats förr men han är glad att hon kom. De diskuterar löst någon sorts middag i fyrtornet med Cheryl och hennes vänner. Han är intresserad av att köpa fyrvaktarstugan, kanske, är inte fastighetsmäklare världens äldsta yrke? Han flinar. Cheryl är inte imponerad av innuendot, förstår mycket väl vad han vill ha för att sluta dealen med stugan och är inte det minsta intresserad.

När Cheryl kommer tillbaka berättar Trent om sin hypotes om att fyrtornet är en kommunikationscentral för jättehavsmonster. Cheryl och Lauren himlar med ögonen i samförstånd.

1614022097208.png
 
Last edited:

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 8 - Djupt vatten

Kväll. Ni är högst upp i Sean Dennis fyrtorn och man kan se allt härifrån och det springer runt raskatter överallt och Bryan Poole fingrar på en lång machete och Sean Dennis visar sina orkidéer och Billy Idol sjunger om ett vitt bröllop och ingen har hållit koll på hur många glas vin ni har druckit men bordet är fyllt av svindyra flaskor.

Trent letar efter kommunikationsanordningar. Fyrens översta våning är inredd med kuddar, rött och guld, den enorma fyrlyktan tronar i mitten av rummet, släckt och stilla.

Trent tackar Sean Dennis för den fantastiska middagsbjudningen och utsikten. Sean Dennis har vit kostym, mörkblå tröja i merinoull, vita loafers från Balenciaga, nautiskt tema. “Hade det inte varit en spännande final att tända fyren?” Trent är ung och hoppfull.

Sean Dennis ler och klappar Trent på axeln. “Absolut, det kan vi göra! Om vi varnar de andra och kliver ut på terassen.”

Trent är entusiastisk. Sean driver glatt ut gästerna på terassen som löper runt hela våningen, livvakterna följer med. Mitch försökte få hit Kate Bush men hon svarar inte på hans meddelanden.

Trent är taggad, “Nu händer det.”

“Är det inte lite mycket med kostymerna här?” Mitch nickar mot livvakterna.

Sean rycker på axlarna. “Det är som det är. Gamla fiender ger sig aldrig.” “En spännande historia?” “Kanske en annan gång.” De pratar om Trent, Sean beundrar hans ungdomliga gnista.

Med ett metalliskt dån tänds reflektorn, det är som ett blixtnedslag som aldrig går över. Den stora mekanismen gnisslar och vrålar och sveper mödosamt ljuset över horisonten. “Var det allt du hoppades på?”, frågar Sean Trent. “Verkligen.” Men Trent är frånvarande, hans blick är långt borta, han spanar ut över det mörka vattnet efter sitt monster.

Kim lutar sig mot Lauren, “Kan jag få prata med dig?” “Självklart.” De går undan. “Är det nåt mellan dig och Bryan?”

Lauren är förvånad. “Bryan är din, det har alltid varit så Kim, jag skulle aldrig gå mellan er. Är det vad som hände igår som du tänker på?”

“Vi tre är så tighta, men ibland känns det som ni inte vill att jag skall vara med.”

“Kim - det är du och Bryan, inte Bryan och du.”

“Jag förstår, förlåt, fan, jag har druckit så mycket.” De kramas, Lauren är förlåten.

“Trodde du att Sean var en som höll på med blommor och katter? De är ju överallt.” “Han verkar lite speciell.” “Inte så lite.” De diskuterar Bryans skägg och att det är sådär men Kim minns hur det var när han rakade bort det och de ryser och återansluter till de andra.

“Två på en gång? Vilken hingst!” Mitch berömmer Bryan.

Bryan är nästan generad. “Det blir en del press.”

Mitch nickar. “Den andra varianten är mer spännande, det är värt det. Men bra jobbat!” Mitch dunkar Bryan i ryggen.

“Det känns som det blir lite torr stämning, skall vi ta oss ner och ta ett dopp?” frågar Sean de andra.

“Ja, det är svårt att prata med ljudet från den här jävla lyktan” kommenterar Mitch. Sean skrattar gillande.

De går ner för den vindlande inre spiraltrappan ner till fyrtornets fot, där en betongterrass blivit anlagd med badtrappa ut i havet. Det finns små badhytter med lånebadkläder, Cheryl konstaterar att baddräkternas färg kommer att göra dem genomskinliga i vattnet, byter om.

Luften är fortfarande varm i kvällen men vattnet andas kallt. Några gulröda lanternor glimmar över terrassen som är fuktig av skummet som slår upp som fradga mot klipporna och stegen.

Vattnet är som kall tjära när kropparna glider i men det är en fräsch känsla att återvända till ytan när Cheryl hoppar ut och Lauren strax därefter.

Livvakterna spanar ut över havet. Serveringspersonal ställer upp nog med sprit för en mindre bar i prydliga rader på trappan.

Sean Dennis dyker ner i vattnet och slukas av vågorna och mörkret och när han kommer upp nickar han mot en av livvakterna som försvinner in genom dörren till fyren.

Trent simmar mot en förankrad boj trettio meter ut. Han letar, söker, men har inte hittat något än. Men den måste finnas här någonstans.

Mitch skalar av sig allt utom sina Calvin Klein och simmar efter Trent.

Kim och Bryan smågnabbas viskandes på trappen.

Livvakten återvänder, han bär på en vikt med handfängsel, Sean fäster sig själv vid vikten och nickar mot Lauren att komma. “Vad är det här?” “Skulle du utan att jag ser kunna sätta koden på det här låset?” Lauren tittar på honom och sätter den sexsiffriga koden och Sean ser inte till vad. “Vad skall du göra?” “Lite skoj bara, en utmaning.”

Livvakterna hakar fast en karbinhake och kastar Sean och vikten i havet, vajern spinner och viner när vikten söker sig mot bottnen. Lauren stirrar på livvakterna och ner i det mörka, skummande vattnet. “Hur länge brukar det gå?”

Mitch ropar efter öl och Cheryl kastar en till honom. De dricker. Vinden vaggar lanternorna och trappan lyser röd i skenet.

Sean bryter ytan och kommer upp, han andas djupt och verkar tyngre än allt annat här i natten, vikten dras upp med vajern. Han ler och erbjuder andra att prova, det finns enklare lås.

Mitch hänger på bojen och blickar mot Sean och tömmer ölen i strupen och simmar sedan tillbaka till fyren. Han vill prova Seans trick. De fäster honom med ett tvåsiffrigt lås. Han hyperventilerar för att syresätta sig, sedan kastar livvakterna ner honom.

[Han misslyckas med ett SMI-slag, och slår sedan Kritiskt misslyckande på sitt FYS-slag, tar sex Svåra skador. Ett andra SMI-slag lyckas och han tar sig fri.]

Mitch bryter genom ytan i en kaskad av vitt skum. Med en brusten trumhinna och skrikande lungor ligger han i fosterställning på betongen. Sen skriker han ett urskrik och gör high-five med Sean. Han kommenterar Laurens trekant med Kim och Bryan igen, Lauren beklagar sig över att Kim är så pryd. Alla dricker mer sprit.


1614026744545.png
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Det här är sjukt spännande, både att följa hur historien utvecklas och att se hur spelet går till!
Kul att du gillar det! Det kommer mer - vi är femton scener in efter helgens spel och malströmmen har börjat snurra ordentligt nu runt spelarna.

Vi körde lite feedback och retrospektiv efter förra mötet. Scensättandet med tabellerna har funkat över förväntan och tillför en massa stämning och oväntad men tematisk krydda till scenerna, men tar en stund att rigga under själva mötet. Jag har automatiserat det ytterligare med en online-slumptabellstjänst inför nästa gång men vi ska även prova att sätta mindre soloscener (2-3 rollpersoner och/eller slps) som komplement mellan tabellscenerna så kan jag använda tiden till att rigga nästa scen.
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Berätta gärna hur tabellerna funkar om du vill!
Det är en himla massa tabeller 😁

Det blir lite som improvisationsteater - jag får en massa seeds från tabellerna och utmaningen för mig som SL ligger i att bejaka galenskapen och spretigheten och fylla i tillräckligt mycket i luckorna så att vi kan starta scenen, sen hjälper spelarna till med resten.

Ett exempel:
Sen eftermiddag. Lyxbilsgaraget i Graymont är varmt och kvavt och Evan Blair är här och armaturerna i taket sprider ett varmt sken och verkar vara av elfenben och Bryan Poole säger Glöm henne och Jayne Carter röker sin sjätte mentolcigarett och det är så torrt att det är svårt att andas.

Sen eftermiddag -
Valde jag utifrån resten av resultaten. Observera att det inte sägs vilken dag det är eller hur mycket tid som gått sen förra scenen.

Lyxbilsgaraget - Slag på tabellen Ställe. Jag slår alltid på den här om inte spelarna önskat ett visst ställe (t ex Pinjos eller fyren) i slutet av förra scenen.

i Graymont - jag har hittat en onlinenamngenerator för Chicago suburbs som jag rullar några gånger för att få ett kul namn.

är varmt och kvavt - tillagt efter jag fått allt annat på plats, bindväv för att få språket att flyta.

och Evan Blair är här - slog ifall det skulle finnas en ny karaktär i scenen och slumpade sedan ett namn från namnlistorna jag plockat ihop från Ellis böcker. Om vi råkar få ett efternamn vi redan haft är de alltid släkt med varandra. Laurens bror Graham är ett exempel på detta.

och armaturerna i taket sprider ett varmt sken och verkar vara av elfenben - rullade på tabellen Lyx och fick resultatet ”elfenben”

och Bryan Poole säger Glöm henne - rullade att en redan introducerad karaktär skulle vara med och rullade på tabellen Det som sägs

Jayne Carter röker sin sjätte mentolcigarett - en till redan känd slp och ett slag på tabellen Det som görs. Från den här punkten blir Jayne storrökare, hon röker en massa i kommande scener utan att tabellerna är inblandade 😁

och det är så torrt att det är svårt att andas - ett slag på tabellen Situation (dåligt arbetsnamn).


Kul att notera är att både ”bålbränning” och ”drunkningslekar” (i fyrscenen) har introducerats i handlingen efter slag på tabellen Nöjen 😁
 
Last edited:

terje

xenomorf mystiker
Joined
21 Jan 2001
Messages
994
Location
Umeå
Häftigt! Det skulle nog ta en stund för mig att pussla ihop resultaten till en vettig sen, men det blir man väl bättre på med lite övning.
 

Sysp

NNO
Joined
11 Apr 2017
Messages
205
Scen 9 - Ett nej och ett ja

Dag. På medlemsklubben Grenley’s Farm utanför Bensenview verkar bordsskivorna ha inlägg av platina och fläktarna i mörkt ädelträ försöker tvinga bort den kvava luften och Paul Fields säger En sån här chans får man bara en gång och ingen vill prata om igår kväll men alla tänker på det och palmträden står alldeles stilla i hettan.

“Dra det en gång till, vad är det som är så fantastiskt med det här?” Lauren är skeptisk.

Paul suckar och drar det en gång till. “Tänk er Cedar Groove, tänk er en riktigt fläskig logga, tänk er bästa sändningstid. Vad skulle ni annars göra? Tittarna är intresserade, era liv är intressanta.”

De avfärdar honom och han reser sig och går i vredesmod.

Cheryl får syn på Victor som står en bit bort i skuggan av verandataket och pratar lågmält med en ung man med platinablont hår som lyssnar noga på varje ord som lämnar Vics läppar.

Vics tittar upp och rynkar pannan och avfärdar den unge mannen innan han gör dem sällskap vid bordet, han är syrlig eftersom han vet Lauren har snokat om honom och hans missnöje verkar inkludera även Laurens bror Graham. Vics blick vilar på Cheryl när han och Lauren diskuterar fram och tillbaka innan Vics slutligen erbjuder dem upprättelse och att de ska göra något för honom för att visa att de är genuina i sitt intresse, han kommer att skicka ett meddelande, erbjudandet kommer att vara tydligt. Det svala flaskan Montrachet är ljummen när Vics slutligen ursäktar sig och lämnar dem.
 
Top