Pom
Swashbuckler
Möta hat med kärlek, det är ett ideal värt att sträva efter.
Nekromanti Jag hatar ett spel
- Thread starter Pom
- Start date
Möta hat med kärlek, det är ett ideal värt att sträva efter.
Pom
Swashbuckler
Re: Visst, hata på du
Med barnsligt menar jag här att man följer sina impulser utan att ta hänsyn till att man sårar andra.
Ett diskussionsforum är förstås till sin natur sådant att folk med olika åsikter talar om vad de tycker. Det finns också en del personer som aldrig tar illa vid sig vad än andra skriver. Men för andra är det trist att i tid och otid höra en annan person såga deras favoritnöje.
Visst får man tåla att ens favoritspel sågas i trådar som handlar om vad man tycker om spelet. Visst får man tåla att en som hatar ett spel startar en enstaka tråd där det är huvudtemat. Men när samma person upprepade gånger gör samma sak, då tycker jag att en viktig gräns överskridits.
Personen vet ju vid det här laget att han inte kommer att omvända några. Han vet ju också att folk blir arga och sårade av att få höra hur dålig smak de har eller hur lite de fattar.
Liksom: tjata om Kartagos förstörelse i Roms senat är en sak. Göra det inför kartagerna själva ger ett förutsägbart resultat.
Det är sådant man behöver lära små barn: "Sluta reta Olle för att han har fula leksaksbilar."
Med barnsligt menar jag här att man följer sina impulser utan att ta hänsyn till att man sårar andra.
Ett diskussionsforum är förstås till sin natur sådant att folk med olika åsikter talar om vad de tycker. Det finns också en del personer som aldrig tar illa vid sig vad än andra skriver. Men för andra är det trist att i tid och otid höra en annan person såga deras favoritnöje.
Visst får man tåla att ens favoritspel sågas i trådar som handlar om vad man tycker om spelet. Visst får man tåla att en som hatar ett spel startar en enstaka tråd där det är huvudtemat. Men när samma person upprepade gånger gör samma sak, då tycker jag att en viktig gräns överskridits.
Personen vet ju vid det här laget att han inte kommer att omvända några. Han vet ju också att folk blir arga och sårade av att få höra hur dålig smak de har eller hur lite de fattar.
Liksom: tjata om Kartagos förstörelse i Roms senat är en sak. Göra det inför kartagerna själva ger ett förutsägbart resultat.
Det är sådant man behöver lära små barn: "Sluta reta Olle för att han har fula leksaksbilar."
Flurtis
Hero
Let the war begin 
(NT)
NT = No Text (Ingen text)
(NT)NT = No Text (Ingen text)
Jag insåg tidigt i en kampanj att jag egentligen inte alls gillade spelet men jag fortsatte ändå gå på spelmötena av två anledningar. Den ena var att jag verkligen gillade spelledaren så jag fortsatte gå fastän jag aldrig hade koll på något alls. Det andra skälet var att det trots allt var en trevlig spelgrupp och jag hade verkligen inget bättre för mig om sommarnätterna än sitta och uggla i den soffan och spela spel.
Men nästa gång någon tar upp det spelet så kommer jag nog lägga benen på ryggen och springa, såvida det inte är en trevlig spelledare och trevlig grupp förstås..
Men nästa gång någon tar upp det spelet så kommer jag nog lägga benen på ryggen och springa, såvida det inte är en trevlig spelledare och trevlig grupp förstås..
Det är därför man ska motivera sina sågningar. Inte bara säga att man hatar något utan peka ut exakt vad det är som gör att spelet inte tilltalar än. Med rätt argumentation så kan man lägga fram vilken åsikt som helst på ett bra sätt.
Rickard
Urverk speldesign
Det kan nog balanseras upp med de nördar som har funnit det bästa rollspelet i hela världen och försöker kränga dess tankegångar till just hela världen (eller åtminstone forumet).
/Han som nog iinte sådan
Känner igen mig fast tvärt om. När någon sågar friform måste jag försvara friformens plats bland rollspelandet, när nån säger att det är föråldrat att rollspela med slumpsystem, måste jag proklamera alla fördelar med tärningar (eller kort). Säger någon att XXX RPG är det bästa rollspelet, hävdar jag prompt att det nog inte är det för alla. Och om folk säger att bu gör en till en bättre sl, frågar jag om det är säkert att det gäller för alla som uppskattar blä-spel också.
Jag kan hamna i rätt passionerade försvar för olika vinklar och blir stundom tolkad som fanatiker för olika hållningar, men allt jag brukar vilja säga är att alla ska ha rätt till sin smak.
Jobbar dock med det och att bli en snällare debattör och förstående människa. Men hyser lite hat varje gång nån målare en svartvit världsbild.
-Gunnar (gråskaleman)
Om någon säger att spelet är bra blir jag provocerad och vill jag säga emot.
Lätt att förstå. Säga emot får man gärna göra men man bör akta sig för:
1) Inte motivera sina åsikter. Att löst slänga ur sig "Du kan ju inte spela spel X. Det är ju sämst!" eller "En haschrökande femåring kan skriva bättre spel än företag Y." skapar inte så bra förutsättningen för ett vettig meningsutbyte. När jag slentriandissade Chronopia på den gamla tiden hade jag inga vettiga argument och det enda argumentet jag har nu är "jag gillar inte världen". Så det är väl lite åldersfråga över det hela också.
2) Vara för repetetiv. När hela forumet (okej då, lite skillnad dä vissa hängt här i 400 år och läst allt samtidigt som det kommer nya hela tiden) vet vad person A tycker om pryl B så blir det tjatigt att läsa. Ja vi vet att du inte gillar B. Move on with your life...
3) Inte ändra sina åsikter under diskussioner. Det här är det som jag blir heltokig på ibland på forumet och är den stora anledning till att jag inte läser långa trådar. Folk turas om att tala om sina åsikter. Två monologer där den ena råkar ha paus när den andra säger nåt. Om det inte finns en chans i kosmos att du tänker ändra din åsikt så kanske du kan hålla dig borta från tråden. (Jag är antagligen fett orättvis nu, och jag läser ju knappt diskussions(bråk)-trådar så jag har kanske fel också).
Jag har aldrig hatat ett rollspel (vad det nu beror på, att jag är en harmonisk mes eller att jag spelat för lite) så jag brukar ha ganska svårt att förstå när det käbblas om regelsystem. För mig känns allting ändå som färdigheter/svårighetsgrader/tärningar/erfarenhetspoäng oavsett spel. Skillnaden är settingen och brukar SL plocka lika mycket från utomstående inspirationskällor som det faktiska spelet.
Men om jag "tvingades" att regelbundet spela höglevel-d20 skulle jag kanske likt Krille bli galen, och skulle jag "tvingas" att lira spel med tennisstrider skulle jag kanske bli lika dissande som Dimfrost osv. Det är hur som helst en intressant synpunkt om varför hatet uppstår som du tar fram.
Lätt att förstå. Säga emot får man gärna göra men man bör akta sig för:
1) Inte motivera sina åsikter. Att löst slänga ur sig "Du kan ju inte spela spel X. Det är ju sämst!" eller "En haschrökande femåring kan skriva bättre spel än företag Y." skapar inte så bra förutsättningen för ett vettig meningsutbyte. När jag slentriandissade Chronopia på den gamla tiden hade jag inga vettiga argument och det enda argumentet jag har nu är "jag gillar inte världen". Så det är väl lite åldersfråga över det hela också.
2) Vara för repetetiv. När hela forumet (okej då, lite skillnad dä vissa hängt här i 400 år och läst allt samtidigt som det kommer nya hela tiden) vet vad person A tycker om pryl B så blir det tjatigt att läsa. Ja vi vet att du inte gillar B. Move on with your life...
3) Inte ändra sina åsikter under diskussioner. Det här är det som jag blir heltokig på ibland på forumet och är den stora anledning till att jag inte läser långa trådar. Folk turas om att tala om sina åsikter. Två monologer där den ena råkar ha paus när den andra säger nåt. Om det inte finns en chans i kosmos att du tänker ändra din åsikt så kanske du kan hålla dig borta från tråden. (Jag är antagligen fett orättvis nu, och jag läser ju knappt diskussions(bråk)-trådar så jag har kanske fel också).
Jag har aldrig hatat ett rollspel (vad det nu beror på, att jag är en harmonisk mes eller att jag spelat för lite) så jag brukar ha ganska svårt att förstå när det käbblas om regelsystem. För mig känns allting ändå som färdigheter/svårighetsgrader/tärningar/erfarenhetspoäng oavsett spel. Skillnaden är settingen och brukar SL plocka lika mycket från utomstående inspirationskällor som det faktiska spelet.
Men om jag "tvingades" att regelbundet spela höglevel-d20 skulle jag kanske likt Krille bli galen, och skulle jag "tvingas" att lira spel med tennisstrider skulle jag kanske bli lika dissande som Dimfrost osv. Det är hur som helst en intressant synpunkt om varför hatet uppstår som du tar fram.
Pom
Swashbuckler
Heh! Det där tycker jag är förrädiskt lätt att hamna i.
En variant jag råkar ut för ibland är att man vips har man målat in sig i ett högstämt och högljutt försvar av en ståndpunkt som man ännu sekunden före trådstarten inte hade någon särskild åsikt om.
Det ser jag egentligen inga problem i, ska jag väl erkänna. Jag utgår från att det inte finns någon självklar koppling mellan de åsikter folk på forumet för fram och vilka åsikter de i själva verket har i privatlivet. Om jag då har "testat" en åsikt i en diskussionstråd genom att provocera med den, och upptäcker att jag målat in mig i ett hörn och att åsikten är ohållbar - tja, då finns det inget alls som hindrar att jag nästa gång ämnet förs på tal på samma sätt testar en helt annan åsikt. Det är så jag resonerar mig till vad jag egentligen ska tycka ("tyckande" är en kreativ process man har full kontroll över).
Därav min signatur.
//Krank, som ofta säger emot mest för att det behöver sägas emot
lokomotiv_UBBT
Hero
word
Vilket är tvärt emot vad jag gör, jag har lätt för starka åsikter, jag diskuterar gärna med hela hjärtat och tycker det är lite frustreande när folk "leker" med att diskutera emot "bara för att". Och det förekommer mycket mer sånt på forum än annars, mest för att många tror att folk ska ta för givet att de är andra personer i verkligheten. Men jag har inga indicier på det när det gäller folk som jag träffar på över forum. Så om jag träffar på krank i verkliga livet kommer jag att förmoda att han är samma person som på forumet (och se om jag kan få spelleda honom och hans gäng) och ta de åsikter som han ventilerat här som hans hjärta och passion.
Sjävl tränar jag på att göra tvärt om, vara harmoniskare och en trevligare människa på forum. Fast att vara passionerad debattör är en del av mig som är svår att ändra (och lite kommer vara nyttigt i jobbet).
-Gunnar (snällare i verkliga livet)
Rosen
Myrmidon
jag diskuterar gärna med hela hjärtat och tycker det är lite frustreande när folk "leker" med att diskutera emot "bara för att".
När jag upptäcker såna nissar på ett forum brukar jag numera göra en mental notis om vilka de är, och sedan i möjligaste mån hoppa över inlägg från dem. Besparar en påtaligt med tid, ork, adrenalin och sanity. (-:
Och det förekommer mycket mer sånt på forum än annars, mest för att många tror att folk ska ta för givet att de är andra personer i verkligheten.
Undrar om inte det betyder att forumen har misslyckats som kommunikationsform...
--
Åke, utgår från att den jag pratar med är den jag pratar med. Oavsett medium.
När jag upptäcker såna nissar på ett forum brukar jag numera göra en mental notis om vilka de är, och sedan i möjligaste mån hoppa över inlägg från dem. Besparar en påtaligt med tid, ork, adrenalin och sanity. (-:
Och det förekommer mycket mer sånt på forum än annars, mest för att många tror att folk ska ta för givet att de är andra personer i verkligheten.
Undrar om inte det betyder att forumen har misslyckats som kommunikationsform...
--
Åke, utgår från att den jag pratar med är den jag pratar med. Oavsett medium.
Starka åsikter har jag också. Det jag inte har så många av är fasta åsikter. Märker jag att en åsikt inte funkar, så byter jag ut den. Att kunna ändra sig borde väl inte vara något fel?
När jag diskuterar är jag fullständigt övertygad. Före och efter diskussionen, däremot...
Överhuvudtaget har jag svårt att se nyttan av att folk ska vara "konsekventa". Att vara konsekvent borde väl innebära att man, oavsett motargument, fortsätter blåhålla på en åsikt? Se det jag gör som motsatsen.
Jag är samma person i verkligheten - även där brukar jag kunna spela "djävulens advokat" eller helt enkelt hårdargumentera mig fram i åsiktsdjungeln. Fast i verkligheten brukar folk se det på mig lättare eller i vart fall vänja sig ganska snabbt. Jag brinner dock för samma saker - att argumentera, att skapa intressanta diskussioner, att säga emot.
//Krank, lättare att ha att göra med i verkligheten
"Undrar om inte det betyder att forumen har misslyckats som kommunikationsform..."
Jag ser det förstås tvärt om. Men jag är uppvuxen med den här kommunikationsformen, och dessutom är jag uppvuxen med rollspelande såväl som hobby som form för social interaktion. För er lite... äldre, kan jag förstå att det känns främmande och provocerande, men för oss som levt med det här hela livet är det snarare motsatsen som är märklig och provocerande. Liksom "vadå, är han ALLTID likadan? Sjukt störigt".
Jag ser det förstås tvärt om. Men jag är uppvuxen med den här kommunikationsformen, och dessutom är jag uppvuxen med rollspelande såväl som hobby som form för social interaktion. För er lite... äldre, kan jag förstå att det känns främmande och provocerande, men för oss som levt med det här hela livet är det snarare motsatsen som är märklig och provocerande. Liksom "vadå, är han ALLTID likadan? Sjukt störigt".
Diskutioner (OT)
Men förtar inte det lite vitsen av att diskutera om man inte är beredd att ompröva sina åsikter under disutiones gång? Då skulle man ju lika gärna bara göra ett anförande av sina åsikter och sedan säga "näh!" och "jo!" till varandra? Vilket visserligen ofta blir konsekvensen av nätargumentationer...
-Gunnar (ogillar när folk bara upprepar samma argument)
Men förtar inte det lite vitsen av att diskutera om man inte är beredd att ompröva sina åsikter under disutiones gång? Då skulle man ju lika gärna bara göra ett anförande av sina åsikter och sedan säga "näh!" och "jo!" till varandra? Vilket visserligen ofta blir konsekvensen av nätargumentationer...
-Gunnar (ogillar när folk bara upprepar samma argument)