Jag bara undrar?

Just det ja, angående postapokalyps med vanliga människor finns ett ruskigt bra seriealbum som heter Tryggare kan ingen vara, eller When the Wind Blows på engelska. Skriven av Raymond Briggs. Handlar om ett gammalt par som förbereder för en kommande atombomb och vad som händer därefter. Ett otroligt bra seriealbum som varmt rekommenderas!
 
Det är nog lättare att komma med tips om du ger folk lite respons på vad i deras tips som inte riktigt landade rätt för dig 🙂
Problemet är väl att det jag är ute efter inte finns. Jag vill att hjälten eller hjältinnan ska vara lycklig hemma och lösa brott på jobbet som spindelmannen eller stålmannen. Fast utan superkrafter.
 
Problemet är väl att det jag är ute efter inte finns. Jag vill att hjälten eller hjältinnan ska vara lycklig hemma och lösa brott på jobbet som spindelmannen eller stålmannen. Fast utan superkrafter.
Skulle ett alternativ kunna vara seriealbum istället för rena romaner? Jag tror att det du söker lättare kan hittas inom den konstformen.

James Bond som jag nämnde innan är ju lite som en superhjälte utan superkrafter.
 
Problemet är väl att det jag är ute efter inte finns. Jag vill att hjälten eller hjältinnan ska vara lycklig hemma och lösa brott på jobbet som spindelmannen eller stålmannen. Fast utan superkrafter.

Jag vet att det här inte är relevant... Men Spindelmannen är sjukt olycklig hela tiden! Det är hela hans grej. Det är vad som gjorde honom annorlunda än de tidigare hjältarna och revolutionerande när han dök upp. Det är en evig rad av döda flickvänner, förlorade jobb, vänner som blir till fiender och krossande emotionella kriser. Peter Parkers liv är en mardröm på precis samma sätt som många av de litterära deckarna (förutom att deras kassa kollegor inte blir rymdmonster så ofta).
 
Agathas Christies hjältar är väl rätt glada? (Fast mina minnen är rätt dåliga, det var länge sen.)
"Äntligen lite spänning på den här tråkiga festen!" Så reagerar de när de ser ett lemlästat lik. Orimligt glada skulle man kunna påstå.
 
Vägen av Cormac McCarthy handlar om en vanlig pappa och hans son i en postapokalyptisk värld. Inga actionhjältar eller liknande.

Känns ju dock inte som den myspysboken av välmående som efterfrågas? Få gånger har jag mått så dåligt och fysiskt illa som när jag läste den boken (förvisso samtidigt som jag var föräldraledig med mitt första barn, men ändå.. satans jävla mörker)....

Tänker på att det efterfrågades "något som är spännande men där inte hjälten har uppförsbacke på det privata planet"....
 
Känns ju dock inte som den myspysboken av välmående som efterfrågas? Få gånger har jag mått så dåligt och fysiskt illa som när jag läste den boken (förvisso samtidigt som jag var föräldraledig med mitt första barn, men ändå.. satans jävla mörker)....

Tänker på att det efterfrågades "något som är spännande men där inte hjälten har uppförsbacke på det privata planet"....
Jag trodde det myspysiga gällde polisromaner, visste inte att det var ett krav även på det postapokalyptiska.
 
"Äntligen lite spänning på den här tråkiga festen!" Så reagerar de när de ser ett lemlästat lik. Orimligt glada skulle man kunna påstå.

Det är det absolut bästa med Miss Marple: Hon älskar verkligen mord. Det är då hon lever upp! Vanligt socialt samkväm och andra normala tantbestyr verkar mest tråka ut henne, och hon har lågt tålamod med folk hon tycker är korkade. Men låt henne höra talas om ett mystiskt försvinnande eller ett mord hon har minsta lilla anledning eller ursäkt att lägga sig i, då jäklar. Hon är också lurig och otroligt manipulativ, spelar hårt på andras bild av henne som lätt skröplig tant etc.

Miss Marple är lätt en av mina favoritkaraktärer överhuvudtaget just pga detta. Skitbra tant.
 
Jag vet inte om det är fel utifrån dina kriterier, men Patricia Highsmiths tre första romaner om Tom Ripley finns i extremt prisvärd pocket-utgåva hos Nordstedts. Ripley kan förstås inte sägas lösa brott (tvärt om!) men han tar sig an mord, bedrägeri och fulspel med en härlig blandning av kylig rationalitet och happy go lucky-"äh, det löser sig!"-attityd. Om vi alltså utvidgar önskemålet till "typ kriminallitteratur med en lycklig huvudperson" tycker jag det passar!
 
Jag vet att det här inte är relevant... Men Spindelmannen är sjukt olycklig hela tiden! Det är hela hans grej. Det är vad som gjorde honom annorlunda än de tidigare hjältarna och revolutionerande när han dök upp. Det är en evig rad av döda flickvänner, förlorade jobb, vänner som blir till fiender och krossande emotionella kriser. Peter Parkers liv är en mardröm på precis samma sätt som många av de litterära deckarna (förutom att deras kassa kollegor inte blir rymdmonster så ofta).
Sant, marvel är ju lite deppigare.
 
Kanske denna uppfyller kraven?

 
 
Vet inte riktigt hur mycket spänning det är men min fru tycker du ska läsa Samlade verk av Lydia Sandgren. Finns att låna hos oss :)
 
Insett att om man läser om kriminella är de inte lika ledsna hemma. De har dock inte så mycket hämtningar och lämningar på dagis.
 
Jag rekommenderar några av Dorothy Sayers Lord Peter Wimsey-böcker, såsom Mördande reklam (vilken därtill driver gäck med reklambranschen) och den kluriga Pinsamt intermezzo på Bellonaklubben.
 
Back
Top