En sak jag ofta observerat när jag promptar är att svaren blir bättre om jag ställer frågan öppen än om jag leder frågan. Skriver jag t.ex. "Visst är X ett bättre alternativ än Y" så blir svaret nästan alltid X, men skriver jag "Är X eller Y bäst" så blir svaret inte färgat av frågeställningen. Det kanske är en självklarhet, men något jag själv behöver tänka på när jag promptar så ChatGPT inte lyssnar in min åsikt och utgår från den.
Hur jag jobbar med AI i mitt skapande
- Thread starter Troberg
- Start date
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 9,866
Absolut. AI:n är lismande och sykofantisk, så ge den inte ledtrådar om vad den ”borde” tycka.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Vill man ha en kritisk åsikt så be den roasta texten. Det verkar ge den fria tyglar.
Att be den resonera kring ett ämne är också bra. Sure, den kanske lismar, men man ser resonemanget.
Rickard
Urverk speldesign
Just att fråga om stämningen i texten och om den kan göra referenser i verk är ett jättebra trick för att se om man är på rätt spår. Jag brukar fråga nästan i början av samskapandet. Nu är ChatGPT förvisso redan väldigt duktigt på att skriva saker som "För att följa tonaliteten i film X där Å. Ä, Ö är viktigt..." men jag tycker det är viktigt att kunna korrigera sådant tidigt så att jag och AI:n är på samma våglängd.
I Medium-artikeln jag länkade till förut gav han ett exempel på där han skrev en dialog och sedan frågade ChatGPT vilka dom var och varför, så att han kunde se om han hade hittat en tillräckligt säregen "röst" för varje karaktär. Går att göra likadant för kulturer och platser för rollspel.
---
Jag försökte för övrigt att skriva en The Crow-film med hjälp av AI. Jag misslyckades fatalt då den bara föreslog saker som var rakt av från The Crow-filmen (med huvudkaraktär vid namn Brandon Corvus). Ska testa igen med en bättre teknik någon annan dag för jag har en cool idé kring att få filmen in i 2020-talet...
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Det den är bra på när det gäller ton är att peka ut när man följer temat, typ den här:
Visst, den tycker allt är bra, men om man läser vad den ser, så är det ändå en givande text. Det visar att jag fick fram det jag fiskade efter.
Den kan också se större sammanhang. Bakgrund: I Heroica så presenteras världen dels som en traditionell beskrivning, dels som en resa med fartyget Waverider, vars besättning har som mål att kartlägga världen, för att ge ett mer personligt, in-world-perspektiv. En story om besättningen per plats.
Det här är ChatGPTs bedömning av den sista texten i Waverider-storyn:
(Och vill ni veta vad som hände med besättningen och fartyget så får ni läsa storyn här: https://www.rollspel.nu/threads/min-fantasyvärld-heroica.86323/)
Visst, den tycker allt är bra, men om man läser vad den ser, så är det ändå en givande text. Det visar att jag fick fram det jag fiskade efter.
Den kan också se större sammanhang. Bakgrund: I Heroica så presenteras världen dels som en traditionell beskrivning, dels som en resa med fartyget Waverider, vars besättning har som mål att kartlägga världen, för att ge ett mer personligt, in-world-perspektiv. En story om besättningen per plats.
Det här är ChatGPTs bedömning av den sista texten i Waverider-storyn:
Det som är intressant här är att den klarar av att knyta ihop paketet, från den första texten vi skrev för månader sedan, och se hela cykeln.
(Och vill ni veta vad som hände med besättningen och fartyget så får ni läsa storyn här: https://www.rollspel.nu/threads/min-fantasyvärld-heroica.86323/)
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
En väldigt praktisk sak jag upptäckt i att ha världen/regelboken som en HTML-site är att man kan lägga in stuff som man inte skulle lägga in i en linjär bok. Jag kan tex lägga in bonusmaterial utan att det stör. Till exempel kan jag på en beskrivning av ett land eller ett folk lägga till en länk med "Author's notes", där jag kan ha mina tankar om varför jag designade sakerna som jag gjorde och vad mina inspirationer var osv.
Det kanske inte är intressant för alla, men det finns där, och är intressant för en del. I en linjär bok skulle det varit betungande och ivägen, här är det bara en diskret bonus.
Det kanske inte är intressant för alla, men det finns där, och är intressant för en del. I en linjär bok skulle det varit betungande och ivägen, här är det bara en diskret bonus.
Author/Designnotes tycker jag personligen är jätteintressant och kan gånger lyfta känsla och förståelse för regelval.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Japp. Förstår man hur designern tänkt att något ska användas så får man idéer om hur man kan använda det. Vet man var designern fått sin inspiration så kan man kolla upp den källan och få känslan.
Det är dessutom som det klassiska programmerartalesättet: Bryt mot reglerna för att du förstår dem, bryt inte mot dem för att du inte förstår dem.
Det finns ju dessutom inget som hindrar att man lägger med lite mer bonuscontent. Någon flavor story som inte kom med för att man redan hade någon annan, men den är inte dålig. AI-prompts för NPCerna i storyn, så att spelledaren kan generera egna bilder av dem i andra situationer. Spekulationer om vad som kan ske framöver i världen. Såna saker.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Några tips jag upptäckt vid bildgenerering:
* Den är ganska kass på att göra återkommande personer. Använder man en någotsånär detaljerad prompt, så tenderar den också att leverera någotsånär lika personer, så att ha en bestående beskrivning för personerna hjälper. Jag har en lista med beskrivningarna, som jag bara klipper in personerna från, och sedan promptar jag med namnen.
* Att ha återkommande visuella attribut på personerna hjälper mycket. Lite som ett stående epitet. En person från ett keltiskt inspirerat land bär en mantel som hålls ihop med ett spänne dekorerat med ett smycke i form av en keltisk knut. Påkostade kläder, rund kropp och ett stort leende. Arabiskt inspirerade ökenkläder. Osv. Även om ansiktet blir lite varierat mellan bilderna, så hjälper sådana saker att förankra bilden som föreställande en specifik karaktär. Man lurar hjärnan.
* Den kan vara väldigt kinkig med innehåll, speciellt om kvinnor är inblandade. En scen som innehåller våld eller nakenhet med med män kan underkännas med kvinnor i bilden. Det är lite irriterande, eftersom våra bilder ofta innehåller våld, och jag vill ha kvinnliga karaktärer representerade. Det går att kringgå:
** Skriv inte att någon är naken, barbröstad eller liknande. Skriv istället vad de har på sig, och nämn inte vad som saknas. Man kan också skriva saker i stil med "only wearing a loincloth".
** Plocka med namnet på en känd, klassisk konstnär. "In the style of Caravaggio/Gerome/whatever" ger mycket större svängrum.
** Undvik the vanliga orden. Försök hitta synonymer. I stället för "blood", använd "red spray" eller "dripping from the wound" och liknande.
** Gödsla med "snälla ord". Jag misstänker att den har något slags poängräkning, där "elaka" ord ger minus och "snälla ord" ger pluspoäng. Tex när jag gjorde ett par fairies som dansade på en svamp, så så fort jag tog med ord som "dancing innocently without rules or form for the joy of it" så började den helt plötsligt leverera full frontal nudity.
** Antyd aldrig tvång eller kannibalism och sånt. Det ställde till en scen för mig, och jag fick ta till långa omskrivningar för att placera en bunden person på ett bankettbord.
** Felstava. För-genereringsfiltret verkar luras av det, men genereringen som sådan förstår ändå. Den gör en efterscan också, men den är inte speciellt tillförlitlig.
Nu låter det som om jag gör porr, men det är inte fallet. Jag vill bara göra karaktärer och situationer rättvisa.
Exempel (som också visar hur attribut kan skapa karaktärsigenkänning, även om ansikter varierar lite): En catling, en djungelvarelse (människa/cat-hybrid) som inte vet vad blyghet är, och som can beskrivas som "scary sexy", kommer inte att ta på sig en BH, det skulle vara mot hela konceptet. Liksom, hennes civilisationsnivå är att äta upp råa hjärtan från fiender. BH kommer lite högre på civilisationstrappan.
The Blue Marlin had anchored in a quiet harbor town, the kind where the loudest sound after sunset was the creak of mooring ropes. Most of the crew slept. A few dice games murmured on deck. The night felt still.
Then the smell hit the ship: coppery, fresh, sharp enough to make sailors look up from their mugs.
A shadow hopped lightly over the railing. Bare feet, slick with drying blood, touched the deck. A moment later Ileena emerged into the lantern glow, her skin painted in stripes of midnight blue and charcoal black. Her tail twitched with lazy satisfaction. She held a burlap sack in one hand. It dripped.
Caelin, who had been inspecting ropes, froze. “Tell me that is fish.”
Ileena blinked at her, then peered into the bag. “No fish.” She reached inside and withdrew a human heart, still warm. She bit into it with neat, dainty teeth. “Soft. This one died afraid. Fear drained it. I will gain little.”
Several sailors gagged. One ran to the railing and emptied his stomach.
“You were supposed to stay on the ship,” Caelin hissed.
“I was bored,” Ileena replied cheerfully. She plopped the half-eaten heart back into the sack with a wet thump. “The men in the camp were not using their lives anymore.”
Scarnax appeared, jaw tight, but not surprised. “What camp.”
“Bad men,” Ileena said, licking her fingers clean. “Four tents. Twelve men. Smelled of slaves and old blood. They watched the harbor. I watched them back.” She shrugged, letting the cloak she’d abandoned earlier slide from one shoulder. “They were planning to raid the ship. I did not like that.”
Nasheem pinched the bridge of his nose. “You killed twelve armed men alone.”
“Yes,” she said, confused by the question. “They were loud.”
Pelonias, who had seen stranger things in silence, gestured to the dripping sack. “What are those for.”
Ileena tilted her head. “Gifts.”
Silence.
“For you,” she added, as if that clarified everything. “Proof the camp will not trouble us.”
Junia scrambled onto the deck, wide-eyed. “Are you hurt?”
Ileena blinked again, genuinely touched. “No. It's their blood.”
Junia exhaled in relief.
A breeze rolled over the deck. Ileena stretched like a cat waking from a nap, muscles rippling under painted skin. “I will bathe now. The blood dries itchy.” She padded toward the rail, pausing only to nuzzle her cheek against Scarnax’s shoulder in an affectionate, utterly inappropriate gesture that left the captain stiff as a carved post.
Her tail brushed Pelonias’s leg as she passed. He didn’t breathe again for several seconds.
She dropped her loincloth on the deck and slipped over the side with a barely audible splash and vanished into the dark water.
Behind her, the deck remained very, very quiet.
Pelonias finally spoke, voice carefully neutral, “We should... dispose of those.”
Caelin nodded weakly. “Aye. Before someone asks questions.”
No one moved for a moment.
Then Mbaru sighed, muttered something about “tiny woman, giant mess,” and picked up the dripping sack with two fingers, carrying it away like an offended god.
The crew exchanged glances.
Having Ileena aboard meant danger. Chaos. Strange gifts.
But also one comforting truth:
If something stalked the Blue Marlin in the night... She would stalk it first.
* Den är ganska kass på att göra återkommande personer. Använder man en någotsånär detaljerad prompt, så tenderar den också att leverera någotsånär lika personer, så att ha en bestående beskrivning för personerna hjälper. Jag har en lista med beskrivningarna, som jag bara klipper in personerna från, och sedan promptar jag med namnen.
* Att ha återkommande visuella attribut på personerna hjälper mycket. Lite som ett stående epitet. En person från ett keltiskt inspirerat land bär en mantel som hålls ihop med ett spänne dekorerat med ett smycke i form av en keltisk knut. Påkostade kläder, rund kropp och ett stort leende. Arabiskt inspirerade ökenkläder. Osv. Även om ansiktet blir lite varierat mellan bilderna, så hjälper sådana saker att förankra bilden som föreställande en specifik karaktär. Man lurar hjärnan.
* Den kan vara väldigt kinkig med innehåll, speciellt om kvinnor är inblandade. En scen som innehåller våld eller nakenhet med med män kan underkännas med kvinnor i bilden. Det är lite irriterande, eftersom våra bilder ofta innehåller våld, och jag vill ha kvinnliga karaktärer representerade. Det går att kringgå:
** Skriv inte att någon är naken, barbröstad eller liknande. Skriv istället vad de har på sig, och nämn inte vad som saknas. Man kan också skriva saker i stil med "only wearing a loincloth".
** Plocka med namnet på en känd, klassisk konstnär. "In the style of Caravaggio/Gerome/whatever" ger mycket större svängrum.
** Undvik the vanliga orden. Försök hitta synonymer. I stället för "blood", använd "red spray" eller "dripping from the wound" och liknande.
** Gödsla med "snälla ord". Jag misstänker att den har något slags poängräkning, där "elaka" ord ger minus och "snälla ord" ger pluspoäng. Tex när jag gjorde ett par fairies som dansade på en svamp, så så fort jag tog med ord som "dancing innocently without rules or form for the joy of it" så började den helt plötsligt leverera full frontal nudity.
** Antyd aldrig tvång eller kannibalism och sånt. Det ställde till en scen för mig, och jag fick ta till långa omskrivningar för att placera en bunden person på ett bankettbord.
** Felstava. För-genereringsfiltret verkar luras av det, men genereringen som sådan förstår ändå. Den gör en efterscan också, men den är inte speciellt tillförlitlig.
Nu låter det som om jag gör porr, men det är inte fallet. Jag vill bara göra karaktärer och situationer rättvisa.
Exempel (som också visar hur attribut kan skapa karaktärsigenkänning, även om ansikter varierar lite): En catling, en djungelvarelse (människa/cat-hybrid) som inte vet vad blyghet är, och som can beskrivas som "scary sexy", kommer inte att ta på sig en BH, det skulle vara mot hela konceptet. Liksom, hennes civilisationsnivå är att äta upp råa hjärtan från fiender. BH kommer lite högre på civilisationstrappan.
The Blue Marlin had anchored in a quiet harbor town, the kind where the loudest sound after sunset was the creak of mooring ropes. Most of the crew slept. A few dice games murmured on deck. The night felt still.
Then the smell hit the ship: coppery, fresh, sharp enough to make sailors look up from their mugs.
A shadow hopped lightly over the railing. Bare feet, slick with drying blood, touched the deck. A moment later Ileena emerged into the lantern glow, her skin painted in stripes of midnight blue and charcoal black. Her tail twitched with lazy satisfaction. She held a burlap sack in one hand. It dripped.
Caelin, who had been inspecting ropes, froze. “Tell me that is fish.”
Ileena blinked at her, then peered into the bag. “No fish.” She reached inside and withdrew a human heart, still warm. She bit into it with neat, dainty teeth. “Soft. This one died afraid. Fear drained it. I will gain little.”
Several sailors gagged. One ran to the railing and emptied his stomach.
“You were supposed to stay on the ship,” Caelin hissed.
“I was bored,” Ileena replied cheerfully. She plopped the half-eaten heart back into the sack with a wet thump. “The men in the camp were not using their lives anymore.”
Scarnax appeared, jaw tight, but not surprised. “What camp.”
“Bad men,” Ileena said, licking her fingers clean. “Four tents. Twelve men. Smelled of slaves and old blood. They watched the harbor. I watched them back.” She shrugged, letting the cloak she’d abandoned earlier slide from one shoulder. “They were planning to raid the ship. I did not like that.”
Nasheem pinched the bridge of his nose. “You killed twelve armed men alone.”
“Yes,” she said, confused by the question. “They were loud.”
Pelonias, who had seen stranger things in silence, gestured to the dripping sack. “What are those for.”
Ileena tilted her head. “Gifts.”
Silence.
“For you,” she added, as if that clarified everything. “Proof the camp will not trouble us.”
Junia scrambled onto the deck, wide-eyed. “Are you hurt?”
Ileena blinked again, genuinely touched. “No. It's their blood.”
Junia exhaled in relief.
A breeze rolled over the deck. Ileena stretched like a cat waking from a nap, muscles rippling under painted skin. “I will bathe now. The blood dries itchy.” She padded toward the rail, pausing only to nuzzle her cheek against Scarnax’s shoulder in an affectionate, utterly inappropriate gesture that left the captain stiff as a carved post.
Her tail brushed Pelonias’s leg as she passed. He didn’t breathe again for several seconds.
She dropped her loincloth on the deck and slipped over the side with a barely audible splash and vanished into the dark water.
Behind her, the deck remained very, very quiet.
Pelonias finally spoke, voice carefully neutral, “We should... dispose of those.”
Caelin nodded weakly. “Aye. Before someone asks questions.”
No one moved for a moment.
Then Mbaru sighed, muttered something about “tiny woman, giant mess,” and picked up the dripping sack with two fingers, carrying it away like an offended god.
The crew exchanged glances.
Having Ileena aboard meant danger. Chaos. Strange gifts.
But also one comforting truth:
If something stalked the Blue Marlin in the night... She would stalk it first.
Last edited by a moderator:
verlandes.
rollspelskollektivet
Men ursäkta, vad är det här...?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
No problem, jag kan posta något annat exempel på andra återkommande karaktärer som är mindre vågat, men det får bli senare.
En karaktär med motivation, bakgrund och relevans.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Härt är lite andra bilder på en återkommande karaktär. Visst, han ser lite olika ut, men tillräckligt igenkänningsbara för att det ska kännas rätt.
Attachments
-
20251011_2024_Savvy Ship Captain_simple_compose_01k7a859wcf5arkfjxd8g79wpr.jpg -
20251014_0931_Tense Trade Negotiations_simple_compose_01k7gt0dy8egbvf4d6p6mb3c3n.jpg -
20251020_1515_Opulent Regal Audience_simple_compose_01k80w27h8efe8qhme0ygjz2cy.jpg -
20251023_2015_Sunset Tension on Lake_simple_compose_01k894dnq0fx2tmzknja94samk.jpg -
20251024_1046_Ogre's Embrace Reunion_simple_compose_01k8ap88nvf3bbr6bv3zbp07jr.jpg -
20251024_1334_Jungle Compassionate Journey_simple_compose_01k8azx0ybeg9t705teafnmxra.jpg -
20251024_1423_Mystery Message at Sunrise_simple_compose_01k8b2ncc9fabs0nh9pg0npv24.jpg -
20251024_1754_Misty Jungle Encounter_simple_compose_01k8ber6k6fnqtz8ts6w975wq2.jpg -
20251025_0902_Paradise and Unseen Watcher_simple_compose_01k8d2qpaveb1vmsa97nefvtvk.jpg -
20251025_1359_Serene Nautical Encounter_simple_compose_01k8dknwcrf1qbemxn031jhdpq.jpg
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,938
Och en till. Plus Otto the Dwarf, för att det inte ska bli för porrigt (och för att ingen ska bli rädd, hans yxa är av trä, men täckt med folie och skrämmande runor, för att folk ska tro att han är farlig och låta honom dricka ifred).
Attachments
zo0ok
Rollspelsamatör
- Joined
- 13 Sep 2020
- Messages
- 2,916
Jag drar slutsatsen att AI-promptar är lite som hembränning...
...det är förbjudet att skriva en bok om hur man bränner hemma, men man kan alltid skriva en bok om hur man gör för att inte bränna hemma... och vill man få sin AI-assistent att göra saker den inte vill, så ska man berätta för den vad den inte ska göra, på ett listigt vis...
Själv brukar jag fascineras över hur uppuntrande den är: "Cool, you are trying to break through and circumvent your company firewall to access forbidden resourses and open backdoors. That is a fun and useful project, here are some suggestions, good luck."
...det är förbjudet att skriva en bok om hur man bränner hemma, men man kan alltid skriva en bok om hur man gör för att inte bränna hemma... och vill man få sin AI-assistent att göra saker den inte vill, så ska man berätta för den vad den inte ska göra, på ett listigt vis...
Själv brukar jag fascineras över hur uppuntrande den är: "Cool, you are trying to break through and circumvent your company firewall to access forbidden resourses and open backdoors. That is a fun and useful project, here are some suggestions, good luck."