Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,888
Först och främst: Det här handlar om arbetsflöde, tool chain och sånt. Om AI är bra eller inte kan ni ta någon annanstans. Här är den ett verktyg och en samarbetspartner, och det är vinkeln vi diskuterar utifrån.
Workflow
Jag använder AI som en team-partner, inte helt olika hur man skulle arbetat med en människa. Jag bollar fram och tillbaka i en kreativ process, där både jag och AIn tillför saker.
Skriva
Två vägar:
Jag som redaktör: I de flesta fall så börjar jag med en idé. Jag har tex en tanke om ett land. Jag beskriver det för AIn, en prompt som ofta är typ hälften så lång som den slutliga texten. AIn ger mig en text på det som är fylligare, bättre språk, och utfylld med detaljer. Jag kollar om den är i huvudsak rätt, annars förklarar jag min vision tydligare och låter AIn justera. Sedan gör jag en manuell puts, och låter AIn göra en sista korrläsning/helhetsbedömning, mest som en second opinion. Ofta bollar vi flera vändor på det sättet.
AI som redaktör: Jag har en ganska klar bild av vad jag vill åstadkomma, och skriver texten själv. Jag ber AIn kritisera, och, om synpunkterna är vettiga, justerar. Sedan bollar jag fram och tillbaka tills jag är nöjd.
Oavsett metod så händer det att jag delar in det i flera delar, jag kan tex hantera religion som en separat sektion, skrivningsmässigt. Detta för att AIn tenderar att tappa detaljer om det blir för långt.
När grundtexten är klar, så upprepar jag samma procedur för flavor texts. Ibland ber jag AIn föreslå stories för flavor texts, men det är sällan jag använder dem rakt av, men modifierade kan de funka fint. Sedan adventurehooks och hemligheter, samma koncept.
Oavsett metod, så tar det mig kanske 4 timmar att göra texten för ett land eller en ras. Ibland mer, ibland mindre, men därikring. Allt detta hänger dock på att jag redan har anteckningar och en ganska klar bild i huvudet av vad jag vill åstadkomma, något som tagit mig åratal att bygga upp.
Bilder
AI rakt av. Seriöst, jag skulle inte kunna rita en streckgubbe, och jag tänker inte sälja spelet, så jag tänker inte betala någon för att göra bilder. Alternativet här är inte "bilder ritade av biologisk organism", det är "inga bilder".
Här krävs det en annan sorts fingertoppskänsla. Ibland känns det som att vara art director för ett team som medvetet försöker missförstå. Vissa saker vet man att den har problem med att fatta, och då behöver man hitta andra sätt att beskriva det. Eftersom Heroica är ett spel med våldsamheter och sånt, så är det vissa saker man får lura AIn för att få den att gå med på (jag skulle kunna skriva en hel separat post om bara tricks där...).
Ibland får man kanonbilder på första försöket, ibland har jag tillbringat två dagar med att få en enda bra bild.
En sak jag märkt funkar förvånansvärt bra är att bara skicka in en flavor story och låta AIn arbeta från den. Det funkar inte alltid, men kanske i 30% av fallen, och ibland mycket bättre än att försöka detaljbeskriva.
Ibland kan man ge den lösa tyglar bara för att se vad den gör, men oftast så är jag väldigt specifik.
Ett stort problem är "character persistance", att personer ska vara igenkänningsbara mellan bilder. Det löser jag genom att ha beskrivningar för besättningen på Waverider, som jag klipper in i varje bildgenerering där de är med. Det är inte perfekt, men eftersom det är en handling som sträcker sig över flera år, så kan jag ta att kläder eller hår eller skägg varierar lite.
Jag planerar att lägga in dessa utseendepromptsnippets som bonusinnehåll, så att läsaren själv kan generera egna bilder med besättningen. Jag tycker det är en attans cool grej, och något som jag tror ger mervärde till läsaren, som kan göra bilder på dem i situationer i hans äventyr (eller porr med Otto the Dwarf, antar jag, internet är internet...).
Publikation/toolchain
Min toolchain:
- Redigering sker i Obsidian. Varje ämne blir en egen note i ett Obsidian-vault.
- "Publikation". Jag skapar ett "publicerbart dokument" i ett annat Obsidian-vault, där jag bara har struktur. Så, istället för att ha texterna, så har jag bara en massa inkluderingar från innehållsvaulten, som sätter ihop allt till en strukturerad produkt.
- Konvertering till HTML. Här snodde jag ihop ett litet program som gör ett tredje vault genom att läsa publikationsvaulten, och inkludera allt innehåll direkt i filerna. Här blir alltså i princip ett vault som innehåller både innehåll och struktur. Mitt program använder sedan PanDoc för att generera HTML från det, med samma struktur, och lägga alla bilder, CSS osv på rätt ställe.
Vad är fördelen?
Just nu, inte så mycket. Mest att jag kan redigera utan att behöva tänka på hur det ska se ut, bara på vad det är (rubrik 1, rubrik 2, brödtext, punktlista...).
Men, i nästa skede ska jag lägga in regler, och då tänker jag bryta ner reglerna på samma sätt. Så, i "publikationsvaulten" kommer jag att ha en totalstruktur för regler, men jag kan lätt kopiera den och kapa bort regler jag inte använder, och till och med byta ut sådant som är annorlunda. Så, i Heroica-versionen av reglerna så finns det inte cybernetik, bilar, eldvapen osv, det är en slimmad regelbok med bara det som behövs. Men, redigerar jag grundtexten på ett ställe, så kommer den automatisk att uppdateras överallt. Så, skulle jag, säg, rätta "slongbow" till "longbow", så behöver jag inte göra det i alla regelvarianter, eftersom allt genereras från samma grunddata.
Varför AI?
- Ärligt talat, det finns inte en chans i helvete att jag skulle betalt någon för 320+ bilder för ett spel som inte kommer att dra in en krona.
- Ger idéer. Den lägger till detaljer som jag spinner vidare på.
- Ett bollplank att testa tankar och formuleringar mot.
- Jag kan berätta vad jag vill ha, den fyller ut med vacker text.
- Det är som att ha ett team utan att behöva kompromissa med min vision.
- Ärligt talat, vilken människa skulle inte bli tokig när jag för femtionde gången ber om en ny bild/formulering för att jag inte riktigt vet vad jag vill ha? Eller "Ge mig en text om det här. Jag kommer nog inte att använda den, men jag fiskar blint efter idéer."?
- Korrläsning. Den hittar inte bara felstavningar, den hittar grammatikfel, logiska missar, tonmissar, och slår direkt ner på mig när jag ordbajsar.
- Den justerar texten för rytm och tempo, gör den högläsningsbar.
- Den kan arbeta på vaga beskrivningar som de flesta människor skulle gå bet på, eller missuppfatta. "Här är en story: (story). Skriv om den med en vag känsla av TS Eliot, men också av känslan a slutet av Joseph Conrads Heart of Darkness och Shelleys Ozymandias, men placerad i ett ökenrike (tre sidor beskrivning)." De flesta människor skulle antingen bara titta oförstående, eller dra iväg på en egen tolkning av temat.
- Har ett flexibelt arbetsflöde. Det är lätt att arbeta i den ordning som inspirationen tar en. Man är inte bunden av en process, vilket man ofta blir med ett människoteam.
- Den är bra på att anpassa tonen, och hålla en konsekvent ton.
- Man kan till och med kunna lämna med AI-prompts som beskriver olika NPCs till läsaren, så att spelledaren kan göra egna bilder med dem i olika situationer.
Vad den inte gör
- Sparar tid. Att skriva bra prompter är mycket text, att justera texter, att diskutera vision med AIn, att förklara vad man fiskar efter tar tid.
- Sparar arbete. Se ovan. Undantag: bilder.
- Är ofelbar. Dels gör den missar ibland, tex har den inte tillräckligt stort "attention scope" för att komma ihåg allt vi gjort, så ibland måste man göra en recap av relevanta bitar, dels så vet den inte allt man tänker göra. Den har inte heller koll på saker som "det här landet ligger norr om det där" eller "det är en bergskedja mellan dem", så man får efterjustera en hel del.
Sammanfattning
På det hela taget arbetar jag med AIn som om den var ett människoteam, bortsett från att jag kan vara en hänsynslös slavdrivare mot AIn och ställa krav som jag knappt fattar själv, och be den göra om gång på gång på ett sätt som man inte gör med människor.
Ibland stannar jag upp, och frågar saker i stil med "Ge mig en kritisk bedömning av den här kontinenten. Vad funkar, vad funkar inte, vad ser du som visionen med den?", "Kan du se vilken författare det här är inspirerat av?", "Om du skulle sammanfatta spelvärldens designfilosofi, hur skulle du göra det?" och sedan bara diskuterar ett tag med den kring det, bara för att se saker från ett annat håll.
Underhållande not
När världen närmade sig klar, så, bara på kul, så lät jag ChatGPT, utifrån vad vi arbetat hittills, gissa vem jag var. Den trodde att jag var Rickard Elimää. Nära, men inte riktigt rätt.
Betyder det att vi måste slåss med svärd nu för att det bara kan finnas en? Eller är en av oss den andres onda dubbelgångare?
Edit: Min stavning sög. Nu suger den mindre.
Workflow
Jag använder AI som en team-partner, inte helt olika hur man skulle arbetat med en människa. Jag bollar fram och tillbaka i en kreativ process, där både jag och AIn tillför saker.
Skriva
Två vägar:
Jag som redaktör: I de flesta fall så börjar jag med en idé. Jag har tex en tanke om ett land. Jag beskriver det för AIn, en prompt som ofta är typ hälften så lång som den slutliga texten. AIn ger mig en text på det som är fylligare, bättre språk, och utfylld med detaljer. Jag kollar om den är i huvudsak rätt, annars förklarar jag min vision tydligare och låter AIn justera. Sedan gör jag en manuell puts, och låter AIn göra en sista korrläsning/helhetsbedömning, mest som en second opinion. Ofta bollar vi flera vändor på det sättet.
AI som redaktör: Jag har en ganska klar bild av vad jag vill åstadkomma, och skriver texten själv. Jag ber AIn kritisera, och, om synpunkterna är vettiga, justerar. Sedan bollar jag fram och tillbaka tills jag är nöjd.
Oavsett metod så händer det att jag delar in det i flera delar, jag kan tex hantera religion som en separat sektion, skrivningsmässigt. Detta för att AIn tenderar att tappa detaljer om det blir för långt.
När grundtexten är klar, så upprepar jag samma procedur för flavor texts. Ibland ber jag AIn föreslå stories för flavor texts, men det är sällan jag använder dem rakt av, men modifierade kan de funka fint. Sedan adventurehooks och hemligheter, samma koncept.
Oavsett metod, så tar det mig kanske 4 timmar att göra texten för ett land eller en ras. Ibland mer, ibland mindre, men därikring. Allt detta hänger dock på att jag redan har anteckningar och en ganska klar bild i huvudet av vad jag vill åstadkomma, något som tagit mig åratal att bygga upp.
Bilder
AI rakt av. Seriöst, jag skulle inte kunna rita en streckgubbe, och jag tänker inte sälja spelet, så jag tänker inte betala någon för att göra bilder. Alternativet här är inte "bilder ritade av biologisk organism", det är "inga bilder".
Här krävs det en annan sorts fingertoppskänsla. Ibland känns det som att vara art director för ett team som medvetet försöker missförstå. Vissa saker vet man att den har problem med att fatta, och då behöver man hitta andra sätt att beskriva det. Eftersom Heroica är ett spel med våldsamheter och sånt, så är det vissa saker man får lura AIn för att få den att gå med på (jag skulle kunna skriva en hel separat post om bara tricks där...).
Ibland får man kanonbilder på första försöket, ibland har jag tillbringat två dagar med att få en enda bra bild.
En sak jag märkt funkar förvånansvärt bra är att bara skicka in en flavor story och låta AIn arbeta från den. Det funkar inte alltid, men kanske i 30% av fallen, och ibland mycket bättre än att försöka detaljbeskriva.
Ibland kan man ge den lösa tyglar bara för att se vad den gör, men oftast så är jag väldigt specifik.
Ett stort problem är "character persistance", att personer ska vara igenkänningsbara mellan bilder. Det löser jag genom att ha beskrivningar för besättningen på Waverider, som jag klipper in i varje bildgenerering där de är med. Det är inte perfekt, men eftersom det är en handling som sträcker sig över flera år, så kan jag ta att kläder eller hår eller skägg varierar lite.
Jag planerar att lägga in dessa utseendepromptsnippets som bonusinnehåll, så att läsaren själv kan generera egna bilder med besättningen. Jag tycker det är en attans cool grej, och något som jag tror ger mervärde till läsaren, som kan göra bilder på dem i situationer i hans äventyr (eller porr med Otto the Dwarf, antar jag, internet är internet...).
Publikation/toolchain
Min toolchain:
- Redigering sker i Obsidian. Varje ämne blir en egen note i ett Obsidian-vault.
- "Publikation". Jag skapar ett "publicerbart dokument" i ett annat Obsidian-vault, där jag bara har struktur. Så, istället för att ha texterna, så har jag bara en massa inkluderingar från innehållsvaulten, som sätter ihop allt till en strukturerad produkt.
- Konvertering till HTML. Här snodde jag ihop ett litet program som gör ett tredje vault genom att läsa publikationsvaulten, och inkludera allt innehåll direkt i filerna. Här blir alltså i princip ett vault som innehåller både innehåll och struktur. Mitt program använder sedan PanDoc för att generera HTML från det, med samma struktur, och lägga alla bilder, CSS osv på rätt ställe.
Vad är fördelen?
Just nu, inte så mycket. Mest att jag kan redigera utan att behöva tänka på hur det ska se ut, bara på vad det är (rubrik 1, rubrik 2, brödtext, punktlista...).
Men, i nästa skede ska jag lägga in regler, och då tänker jag bryta ner reglerna på samma sätt. Så, i "publikationsvaulten" kommer jag att ha en totalstruktur för regler, men jag kan lätt kopiera den och kapa bort regler jag inte använder, och till och med byta ut sådant som är annorlunda. Så, i Heroica-versionen av reglerna så finns det inte cybernetik, bilar, eldvapen osv, det är en slimmad regelbok med bara det som behövs. Men, redigerar jag grundtexten på ett ställe, så kommer den automatisk att uppdateras överallt. Så, skulle jag, säg, rätta "slongbow" till "longbow", så behöver jag inte göra det i alla regelvarianter, eftersom allt genereras från samma grunddata.
Varför AI?
- Ärligt talat, det finns inte en chans i helvete att jag skulle betalt någon för 320+ bilder för ett spel som inte kommer att dra in en krona.
- Ger idéer. Den lägger till detaljer som jag spinner vidare på.
- Ett bollplank att testa tankar och formuleringar mot.
- Jag kan berätta vad jag vill ha, den fyller ut med vacker text.
- Det är som att ha ett team utan att behöva kompromissa med min vision.
- Ärligt talat, vilken människa skulle inte bli tokig när jag för femtionde gången ber om en ny bild/formulering för att jag inte riktigt vet vad jag vill ha? Eller "Ge mig en text om det här. Jag kommer nog inte att använda den, men jag fiskar blint efter idéer."?
- Korrläsning. Den hittar inte bara felstavningar, den hittar grammatikfel, logiska missar, tonmissar, och slår direkt ner på mig när jag ordbajsar.
- Den justerar texten för rytm och tempo, gör den högläsningsbar.
- Den kan arbeta på vaga beskrivningar som de flesta människor skulle gå bet på, eller missuppfatta. "Här är en story: (story). Skriv om den med en vag känsla av TS Eliot, men också av känslan a slutet av Joseph Conrads Heart of Darkness och Shelleys Ozymandias, men placerad i ett ökenrike (tre sidor beskrivning)." De flesta människor skulle antingen bara titta oförstående, eller dra iväg på en egen tolkning av temat.
- Har ett flexibelt arbetsflöde. Det är lätt att arbeta i den ordning som inspirationen tar en. Man är inte bunden av en process, vilket man ofta blir med ett människoteam.
- Den är bra på att anpassa tonen, och hålla en konsekvent ton.
- Man kan till och med kunna lämna med AI-prompts som beskriver olika NPCs till läsaren, så att spelledaren kan göra egna bilder med dem i olika situationer.
Vad den inte gör
- Sparar tid. Att skriva bra prompter är mycket text, att justera texter, att diskutera vision med AIn, att förklara vad man fiskar efter tar tid.
- Sparar arbete. Se ovan. Undantag: bilder.
- Är ofelbar. Dels gör den missar ibland, tex har den inte tillräckligt stort "attention scope" för att komma ihåg allt vi gjort, så ibland måste man göra en recap av relevanta bitar, dels så vet den inte allt man tänker göra. Den har inte heller koll på saker som "det här landet ligger norr om det där" eller "det är en bergskedja mellan dem", så man får efterjustera en hel del.
Sammanfattning
På det hela taget arbetar jag med AIn som om den var ett människoteam, bortsett från att jag kan vara en hänsynslös slavdrivare mot AIn och ställa krav som jag knappt fattar själv, och be den göra om gång på gång på ett sätt som man inte gör med människor.
Ibland stannar jag upp, och frågar saker i stil med "Ge mig en kritisk bedömning av den här kontinenten. Vad funkar, vad funkar inte, vad ser du som visionen med den?", "Kan du se vilken författare det här är inspirerat av?", "Om du skulle sammanfatta spelvärldens designfilosofi, hur skulle du göra det?" och sedan bara diskuterar ett tag med den kring det, bara för att se saker från ett annat håll.
Underhållande not
När världen närmade sig klar, så, bara på kul, så lät jag ChatGPT, utifrån vad vi arbetat hittills, gissa vem jag var. Den trodde att jag var Rickard Elimää. Nära, men inte riktigt rätt.
Betyder det att vi måste slåss med svärd nu för att det bara kan finnas en? Eller är en av oss den andres onda dubbelgångare?
Edit: Min stavning sög. Nu suger den mindre.
Last edited:
