Ni som spellett Sylfens vrede, hur gjorde ni när ni skapade er grupp? Gjorde ni bara en mishmash av raser eller bara människor? Kom alla från samma land och kanske samma stad eller från hela Mundana? Funkar det med tiraker I gruppen tex? Jag har typ inte spelat Eon sedan 1:a utgåvan. Önskar Er input. Tack!
Jag önskade mig bara människor (men nog kan man ha med en tirak också). Alla rollerna skulle ha någon koppling till Rampor och sällskapet de gamla (genom skolan Rampors Lykta som vi bestämde att de driver) vilket underlättar motivationen mycket. Som belöning för det fick alla något extra poäng till historia och ockultism. Sen önskade jag mig minst en roll från vardera Västmark, Damarien och Soldarn (Soldarn bara för lite sidoberättelse som jag ville ha in). Sen önskade jag mig minst en samorietroende och minst en hedning. Minst en akademiker, en riddare och en annan krigare. Minst en från de högre samhällsklasserna och någon från de lägre.
Tyvärr hade vi inte möjlighet att göra alla roller ihop vilket jag tror hade varit ännu roligare. Spelarna fördelade dock glatt egenskaperna mellan sig .
Jag skrev en text om skolan och personer kopplade till den (varav flera spelledarpersoner i olika delar kampanjen) som jag bad spelarna koppla till i sin bakgrund. Därmed blev det bättre ihopkopplat på flera sätt.
Jag önskade mig bara människor (men nog kan man ha med en tirak också). Alla rollerna skulle ha någon koppling till Rampor och sällskapet de gamla (genom skolan Rampors Lykta som vi bestämde att de driver) vilket underlättar motivationen mycket. Som belöning för det fick alla något extra poäng till historia och ockultism. Sen önskade jag mig minst en roll från vardera Västmark, Damarien och Soldarn (Soldarn bara för lite sidoberättelse som jag ville ha in). Sen önskade jag mig minst en samorietroende och minst en hedning. Minst en akademiker, en riddare och en annan krigare. Minst en från de högre samhällsklasserna och någon från de lägre.
Tyvärr hade vi inte möjlighet att göra alla roller ihop vilket jag tror hade varit ännu roligare. Spelarna fördelade dock glatt egenskaperna mellan sig .
Jag skrev en text om skolan och personer kopplade till den (varav flera spelledarpersoner i olika delar kampanjen) som jag bad spelarna koppla till i sin bakgrund. Därmed blev det bättre ihopkopplat på flera sätt.
Jag körde nakgrunden att alla spelare kom från samma by och hade växt upp där. Gav lite kladsisk fantasy-känsla, som Wheel of Time eller Lord of the Rings. Dessutom gjorde det att alla folkslag kunde vara i en grupp, alver, tiraker o dvärgar. De hade ju växt upp tillsammans.
Visserligen växte de upp i en by i södra Asharien, och de fick själva skapa egna NPCer som bodde där, men en npc var Calvin, vilket var inkörsporten in till diamantäpplet.
Jag var rätt frikostig när vi startade, och det har inte varit något bekymmer, vi närmar oss slutet av ödesväven. Jag skulle säga att det är bra om någon i gruppen är någorlunda socialt kompetent, och det skadar inte att ha minst en människa med. Att ha en tirak med kan ge både fördelar och utmaningar, men jag skulle uppmuntra till det. Min startgrupp såg ut så här:
Amila - Maharathaïm tränad jahanitiska uppväxt i stora arkipelagen. pyromantiskt tränad.
Utvald som gruppens drömmare
Vemma - Vinjäsande missla med en fallenhet för att kasta knivar. Ydoran - Learamalvisk vapenmästare som är ute efter att hämnas en 50 år gammal oförätt. (Han har ännu inte tagit itu med den, trots trådar som öppnats för detta) Livsskuld till Gurb. Gurb - En underhållande gûrd som en gång räddade livet på Ydoran. Gruppens kaosmästare. Ydoran ser det som sin plikt att dels hålla Gurb vid liv, men också att skydda resten av världen från Gurbs kaos. Pyrotropiskt och geotropisk affinitet, kan själv inte bruka magi, men hans sinnesstämmnign kan påverka intensiteten av aspekterna i hans närhet. Illiana - Bågskytt av thisms stam. Spelaren var med tre sessioner men kände därefter att rollspel inte var hennes grej. Rollpersonen lämnade gruppen då dennes lärling psykologiskt pallade händelserna på floden.
Senare tillkomna karaktärer är Elos - (Från session 9) Taupisk magiker vars minnen enbart sträcker sig två år tillbaka, han har med sig en uggla som pratar med honom och Gurb. Kosmotropi ach geotropi. Aiden - (Tillkom i del 3 av kampanjen) Läkare från Rampor, som är en hejare på bjudningar. SahÚr - (Halvvägs in i del 3 av kampanjen) Kamoreansk shaman, kände Elos innan denne tappade sitt minne. Ersättare för en av de andra karaktärerna.
Gruppen har värdshuset Grisvingen i Rampor som sitt tillhåll, och samlades ihop av Herr Calvin med tips från värdshusvärden Stefan.
Vår spelargrupp skapades specifikt för äventyret men jag var väldigt öppen med hur de fick skapa karaktärer. Det landade i att en av spelarna var en alvisk magiker från Chadarians hopp som hade lång koppling till de gamla. Övriga 3 valde att spela människor uppdelat på två skuggor (en smugglare och en gammal spejare och numera tjuvjägare) och en krigare (Tidigare soldat som nu var hyrsvärd). Jag band ihop gruppen så att smugglaren hade arbetat för de gamla vid flera tillfällen och dessutom arbetat med spejaren för smuggling av personer och gods delvägar via land runt Rhungsjön. Krigaren hade gamla kopplingar till spejaren. Alven skulle hjälpa de gamla och sällskapet använde smugglaren till att sätta ihop en grupp för att stötta magikern. Ingen av spelarna hade spelat Eon på en lång tag så kunskapen om Västmark var låg varför ingen av karaktärerna hade en direkt koppling dit. De får uppleva landet, faunan och kulturen för första gången tillsammans. Utifrån upplägget hade det fungerat bra med andra raser. Det hade bara blivit lite problem i vissa interaktioner. Tiraker borde fungera bra i Västmark.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
