Genesis gallrar franska spel

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa spel är ganska … jag höll på att skriva "vuxet", men "barnförbjudet" är nog ett bättre ord, och den här posten reflekterar detta. Så en liten varning om du är lättstött.

Tidigare i den här tråden påstod @God45 att han inte kan franska. Nu vet jag att det är en lögn, för jag kan inte tänka mig att det finns någon annan som kan ha skrivit det här spelet. Följ med mig när jag upptäcker In nomine satanis.

1609245974797.png


Vi börjar med att titta på framsidan. Det ser ju helt klart ut som ett skräckspel. Jag får vibbar av kulter och ritualer, lite body horror. Klassiskt skräckspel, och det snygga omslaget vittnar om ett tråkigt, traditionellt regelsystem (för spel med snygga omslag är sällan roliga).

Jag bläddrar framåt i PDF:en. Det fösta jag stöter på är en stämningstext. Jag är ju här för att skumma igenom spelet, så jag tänker hoppa över den, men så ser jag titeln.

Au sujet de la bite

För den som inte talar Molières språk betyder detta alltså "Angående kuken". Åh. Jag måste nog läsa den här stämningstexten i alla fall. Den verkar handla om en man som talar med … sin terapeut? Han påstår att han skapat hela världen, men det han är mest stolt över är snoppen. Hela skapelsen, säger han, är byggd med snoppen som grund. Visst, du kanske finner stjärnorna majestätiska, men vad vore de egentligen utan snoppen? Mannen luktar öl, men är generellt intelligent och har ett sinne för humor. Han verkar även ha en viss besatthet av stora bröst och judar, men framförallt är det fallusen som han talar om. Terapeuten skriver sedan att hen fått höra att mannen flytt från sjukhuset där han blev inlagd. Hen har inte hört från honom sedan dess. Kanske är mannen farlig, då han ibland talade om att "spränga hela skiten", men det mest sannolika är nog att han avslutat sitt eget miserabla liv. Vidare läsning i spelet kommer att bekräfta den misstanke du redan känner, att den här mannen nog är Gud.

Vad är det för ett spel jag läser, egentligen? Jag läser vidare. Nästa text är en introduktionstext. "Året är 2015. Änglar och demoner kämpar för Godheten och Ondskan." Direkt efter denna informativa mening springer författaren iväg på en tangent om hur hen tycker att det borde räcka som information, om hur viktigt det är att vara koncis. Tydligen är det här en nyutgåva, och författaren säger att allt det där som skrivits i alla de där andra böckerna och supplementen var inte så mycket värt i alla fall.

Sedan övertalar hen sig själv att ge läsaren ännu en bit information: Satan är en jordnöt. Efter detta ännu en tangent om hur hen talat med sin son, som tyckte att det var en idiotisk idé och att man inte kunde skriva det i en rollspelsbok. Författaren återvänder och säger att nej, det är inte så enkelt, såklart. Satan är inte vilken jordnöt som helst. Han är en jordnöt överdragen med choklad, sedan överdragen med ett lager färgat socker.

Ingen vet vad det är för färg på sockret.

Detta är hur det här spelet presenterar sig. Satan är en jordnötsgodis och Gud är besatt av penisar.

Nu kommer dock lite mer info. För några år sedan försvann plötsligt Gud och Satan, och alla änglar och demoner på jorden förlorade sina minnen och alla sina krafter. Under åren som gått har de gradvis återfått båda två, men ingen kontakt med himmel eller helvete är möjlig, och alla är fullständigt rådvilla angående vad de ska ta sig till. Sedan följer ännu en stämningstext om ängeln Azazel som startar någon sorts välgörenhetsorganisation i Kurkhemistan.

Det är allt vi får, sedan följer regelsystemet. Spelet är baserat på en tärningsmekanism som heter en "d666": Tre tärningar slås mot rollpersonens värde, och utvärderas var för sig. En enkel utmaning kräver bara ett lyckat, en svårare två och en jättesvår tre. Om man slår 111 så ingriper Gud och på 666 ingriper Djävulen. Inte bokstavligt, för de svarar ju inte längre på anrop, men konstiga saker händer, och ger fördelen till respektive sida. Så spelar du en ängel vill du slå 111 och spelar du en demon, 666. Kul system, och inte alltför komplicerat. Sedan följer en massa regler för att skapa rollpersoner, som jag inte orkar läsa. Spelet är snyggt illustrerat. Se här till exempel en bild på en man som skjuter en bäbis med maskingevär:

1609247879591.png

Jag bläddrar runt lite. Jag lär mig att änglar och demoner bebor mänskliga kroppar. 2006 hände "Le grand reboot" och alla övernaturliga vareöser hamnade i passagerarsätet. De följer med sin mänskliga värd och agerar som en människa, lite som åskådare. Om de lyckas ta sig in i förarsätet tar de över kroppen helt och den mänskliga identiteten raderas. Alla rollformulär i spelet har två sidor, en för passagerarsätet och en för förarsätet. Jag antar att det är tänkt att man börjar spela i passagerarsätet och vid något tillfälle får vända på sitt formulär, för det står att man inte kan gå från förare till passagerare.

Jag finner en massa sidor som listar olika superkrafter man kan ha som demon eller ängel. Det är ganska standardgrejer, som att bli osårbar, få folk att fatta eld, nekromanti, exorcism, och så vidare.

Jag har fortfarande inte riktigt koll på vad man faktiskt ska göra i spelet och det drar sig mot sitt slut. Men sist hittar jag ett introscenario som är tänkt att hjälpa till att föra rollpersonerna samman på ett rimligt sätt, och till och med låta en spela änglar och demoner i samma grupp, hur nu det ska gå till. Att läsa scenarion är dock aptrist, så jag orkar inte sätta mig in i det. Bra att de tänkt på det, i alla fall.

Det här spelet är bisarrt på många sätt. Den askonstiga inledningen, de udda kommentarerna insprängda i parenteser där författaren kommenterar sitt eget arbete och andra smådetaljer ger ett … udda intryck. Men i grunden känns det som ett ganska välkonstruerat spel. Genomtänkt, vettigt system, intressant spelvärld och metaplott. Det är också snyggt illustrerat och layoutat. Jag ger er en bild till. Det finns bilder som inte är lika makabra som dessa, men de här är såklart roligast:

1609249228311.png

Det här känns som ett riktigt gediget och välgjort spel med en rejäl dos bisarr humor. Typ Vampire möter Unknown Armies. Det var kul att läsa, men såklart alltför traddigt för min smak. Men jag hoppas lite att någon ska höra av sig och be att jag skickar det, för det är för kul för att förtjäna poubelle.

1609249517722.png
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,383
Nästa spel är ganska … jag höll på att skriva "vuxet", men "barnförbjudet" är nog ett bättre ord, och den här posten reflekterar detta. Så en liten varning om du är lättstött.

Tidigare i den här tråden påstod @God45 att han inte kan franska. Nu vet jag att det är en lögn, för jag kan inte tänka mig att det finns någon annan som kan ha skrivit det här spelet. Följ med mig när jag upptäcker In nomine satanis.

View attachment 5290


Vi börjar med att titta på framsidan. Det ser ju helt klart ut som ett skräckspel. Jag får vibbar av kulter och ritualer, lite body horror. Klassiskt skräckspel, och det snygga omslaget vittnar om ett tråkigt, traditionellt regelsystem (för spel med snygga omslag är sällan roliga).

Jag bläddrar framåt i PDF:en. Det fösta jag stöter på är en stämningstext. Jag är ju här för att skumma igenom spelet, så jag tänker hoppa över den, men så ser jag titeln.

Au sujet de la bite

För den som inte talar Molières språk betyder detta alltså "Angående kuken". Åh. Jag måste nog läsa den här stämningstexten i alla fall. Den verkar handla om en man som talar med … sin terapeut? Han påstår att han skapat hela världen, men det han är mest stolt över är snoppen. Hela skapelsen, säger han, är byggd med snoppen som grund. Visst, du kanske finner stjärnorna majestätiska, men vad vore de egentligen utan snoppen? Mannen luktar öl, men är generellt intelligent och har ett sinne för humor. Han verkar även ha en viss besatthet av stora bröst och judar, men framförallt är det fallusen som han talar om. Terapeuten skriver sedan att hen fått höra att mannen flytt från sjukhuset där han blev inlagd. Hen har inte hört från honom sedan dess. Kanske är mannen farlig, då han ibland talade om att "spränga hela skiten", men det mest sannolika är nog att han avslutat sitt eget miserabla liv. Vidare läsning i spelet kommer att bekräfta den misstanke du redan känner, att den här mannen nog är Gud.

Vad är det för ett spel jag läser, egentligen? Jag läser vidare. Nästa text är en introduktionstext. "Året är 2015. Änglar och demoner kämpar för Godheten och Ondskan." Direkt efter denna informativa mening springer författaren iväg på en tangent om hur hen tycker att det borde räcka som information, om hur viktigt det är att vara koncis. Tydligen är det här en nyutgåva, och författaren säger att allt det där som skrivits i alla de där andra böckerna och supplementen var inte så mycket värt i alla fall.

Sedan övertalar hen sig själv att ge läsaren ännu en bit information: Satan är en jordnöt. Efter detta ännu en tangent om hur hen talat med sin son, som tyckte att det var en idiotisk idé och att man inte kunde skriva det i en rollspelsbok. Författaren återvänder och säger att nej, det är inte så enkelt, såklart. Satan är inte vilken jordnöt som helst. Han är en jordnöt överdragen med choklad, sedan överdragen med ett lager färgat socker.

Ingen vet vad det är för färg på sockret.

Detta är hur det här spelet presenterar sig. Satan är en jordnötsgodis och Gud är besatt av penisar.

Nu kommer dock lite mer info. För några år sedan försvann plötsligt Gud och Satan, och alla änglar och demoner på jorden förlorade sina minnen och alla sina krafter. Under åren som gått har de gradvis återfått båda två, men ingen kontakt med himmel eller helvete är möjlig, och alla är fullständigt rådvilla angående vad de ska ta sig till. Sedan följer ännu en stämningstext om ängeln Azazel som startar någon sorts välgörenhetsorganisation i Kurkhemistan.

Det är allt vi får, sedan följer regelsystemet. Spelet är baserat på en tärningsmekanism som heter en "d666": Tre tärningar slås mot rollpersonens värde, och utvärderas var för sig. En enkel utmaning kräver bara ett lyckat, en svårare två och en jättesvår tre. Om man slår 111 så ingriper Gud och på 666 ingriper Djävulen. Inte bokstavligt, för de svarar ju inte längre på anrop, men konstiga saker händer, och ger fördelen till respektive sida. Så spelar du en ängel vill du slå 111 och spelar du en demon, 666. Kul system, och inte alltför komplicerat. Sedan följer en massa regler för att skapa rollpersoner, som jag inte orkar läsa. Spelet är snyggt illustrerat. Se här till exempel en bild på en man som skjuter en bäbis med maskingevär:

View attachment 5291

Jag bläddrar runt lite. Jag lär mig att änglar och demoner bebor mänskliga kroppar. 2006 hände "Le grand reboot" och alla övernaturliga vareöser hamnade i passagerarsätet. De följer med sin mänskliga värd och agerar som en människa, lite som åskådare. Om de lyckas ta sig in i förarsätet tar de över kroppen helt och den mänskliga identiteten raderas. Alla rollformulär i spelet har två sidor, en för passagerarsätet och en för förarsätet. Jag antar att det är tänkt att man börjar spela i passagerarsätet och vid något tillfälle får vända på sitt formulär, för det står att man inte kan gå från förare till passagerare.

Jag finner en massa sidor som listar olika superkrafter man kan ha som demon eller ängel. Det är ganska standardgrejer, som att bli osårbar, få folk att fatta eld, nekromanti, exorcism, och så vidare.

Jag har fortfarande inte riktigt koll på vad man faktiskt ska göra i spelet och det drar sig mot sitt slut. Men sist hittar jag ett introscenario som är tänkt att hjälpa till att föra rollpersonerna samman på ett rimligt sätt, och till och med låta en spela änglar och demoner i samma grupp, hur nu det ska gå till. Att läsa scenarion är dock aptrist, så jag orkar inte sätta mig in i det. Bra att de tänkt på det, i alla fall.

Det här spelet är bisarrt på många sätt. Den askonstiga inledningen, de udda kommentarerna insprängda i parenteser där författaren kommenterar sitt eget arbete och andra smådetaljer ger ett … udda intryck. Men i grunden känns det som ett ganska välkonstruerat spel. Genomtänkt, vettigt system, intressant spelvärld och metaplott. Det är också snyggt illustrerat och layoutat. Jag ger er en bild till. Det finns bilder som inte är lika makabra som dessa, men de här är såklart roligast:

View attachment 5292

Det här känns som ett riktigt gediget och välgjort spel med en rejäl dos bisarr humor. Typ Vampire möter Unknown Armies. Det var kul att läsa, men såklart alltför traddigt för min smak. Men jag hoppas lite att någon ska höra av sig och be att jag skickar det, för det är för kul för att förtjäna poubelle.

View attachment 5293
Jag är oerhört smickrad! :D In nomine (originalet) har jag läst lite av med hjälp av fan-översättningar och jag fucking älskar det! Det är ett spel jag önskar att jag hade skrivit och jag delar många design filosofiska tankar med författaren.

En canon NPC är demonen av dåligt bongvatten. Hur kan man inte älska det?!

Det finns en amerikansk ”översättning” men det spelet är jätteomskrivet så att det ska vara seriösare, mindre barnförbjudet och mer ”seriöst” https://en.m.wikipedia.org/wiki/In_Nomine_(role-playing_game).
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Jag är oerhört smickrad! :D In nomine (originalet) har jag läst lite av med hjälp av fan-översättningar och jag fucking älskar det! Det är ett spel jag önskar att jag hade skrivit och jag delar många design filosofiska tankar med författaren.

En canon NPC är demonen av dåligt bongvatten. Hur kan man inte älska det?!

Det finns en amerikansk ”översättning” men det spelet är jätteomskrivet så att det ska vara seriösare, mindre barnförbjudet och mer ”seriöst” https://en.m.wikipedia.org/wiki/In_Nomine_(role-playing_game).
Ah, det diskuterades ju detta någon gång nyligen här på forumet, nu när du säger det. Jag gjorde aldrig kopplingen mellan "In nomine" och "In nomine satanis", av någon anledning. Kanske för att det av fransmännen verkar förkortas till INS och inte "In nomine". I alla fall, det känns som ett bra spel om man gillar den här typen av spel, och jag diggar texten. Bara en sådan sak att när författaren skriver att en övernaturlig varelse i passagerarsätet är som en åskådare i filmen om hens liv, flikas det in i en parentes: "Så vackert, man kan tro att det är Coldplay". Störtskönt.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Jag råkade hoppa över In the light of a ghost star.

1609315305869.png

Som den uppmärksamme kan se är detta den franska versionen av ett rollspel skrivet på språket som gav oss Dude, Where's my Car. (Den uppmärksamme noterar alltså att jag inte kapitaliserat orden i titeln, vilket jag hade gjort om det hade varit en engelsk titel.)

Jorden har sedan länge gått under när solen blev en röd jätte och huserar numera bara ruiner, robotar och underliga muterade livsformer. Rollpersonerna är marsianer som åker till Jorden för att plundra dess skatter. Det här är alltså spelet som À la lueur mourante d'un torche är ett fantasyhack av. Det här känns dock bättre, då det har en lite fräck bakgrundshistoria, färdiggjorda rollpersoner och ett scenario. Det handlar alltså om ett ganska simpelt ORS-spel om utforskning och plundring av en död Jord. Det finns en liten lista med "Alien-teknologi", som jag här inte översätter till "utomjordisk", för den kommer ju faktiskt från Jorden. Det känns som rätt kul saker att ha i en OSR-dunge, som en holografprojektor eller en gravitationsinverterare.

Kolla här på den charmiga hex-kartan och en av de jättesöta rollpersonerna:
1609315906296.png1609315968157.png

Jättefint spel, och hade jag varit mer av ett OSR-fan så hade jag absolut lirat järnet av detta. Men nu är jag ju inte det.

1609316133343.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa spel heter Je ne connais pas la moitié d’entre vous autant que je le voudrais. Et j’aime moins de la moitié d’entre vous à moitié moins que vous ne le méritez, vilket jag tror är ett Bilbo-citat.

1609316255000.png

Ännu ett spel man kan kalla "charmigt". Man spelar Bilbos födelsedag, fast såklart heter värden inte Bilbo, och man är "småfolk" och inte hober, och det kommer eventuellt en "trollkarl" som inte har något specifikt namn. Spelet består av ett antal faser. Gästerna ska anlända, man delar ut presenter (värden delar ut presenterna till gästerna), man ska titta på fyrverkerier, och så vidare. Genom hela spelet använder man en kortlek för att slumpa fram saker. Man slumpar gästernas namn och yrke, man slumpar presenterna, och man slumpar scener som man ska spela ut. Det är fullt av små roliga detaljer, som till exempel ett antal spel man kan spela med varandra och gåtor man berättar (där reglerna och svaren finns i spelets appendix). På det stora hela genomarbetat och kul.

Det jag saknar är dock något som driver min nyfikenhet. Jag har inga problem med ett konfliktlöst spel i sig. En bra berättelse måste inte baseras på konflikter. Men jag vill ha något att undra över, något som väcker min nyfikenhet. It's Complicated är ett toppexempel på ett bra spel som inte är baserat på konflikter. Jag har spelat det två gånger. Den ena gången var vi ett gäng kompisar i ett sommarhus och den andra ett insnöat swingjazzband i en stuga i Finland. Inga konflikter, men gott om nyfikenhet. Jag ville vata vilka dessa personer är, hur de relaterar till varandra, vad deras historia är. I det här spelet ser jag inget sådant. Det finns liksom inte något att upptäcka, bara scener att spela ut. Och det räcker inte för mig. Så tyvärr måste detta hamna i la poubelle.

1609317288734.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa spel heter Je suis d'ici et d'ailleurs och är skrivet av Simon Li, som vi redan känner som författare till utmärkta spel som Damnés, Les larmes du soleil och Terres de sang. Det här är ett kort spel på två väldigt luftigt layoutade dubbelsidiga A4.

1609327056185.png

Spelet är enkelt och kort. Man spelar ett antal ungdomar som ger sig ut på en gemensam kväll runt en lägereld. Alla har fått ett brev från myndigheterna som de inte vet vad det innehåller, men de har beslutat att de ska öppna det gemensamt. Alla bor de i Här, även om vissa kanske är födda Där eller har någon annan sorts koppling till landet. De har kul, grillar korv, dricker lite och snackar med varandra. Efter några timmar beslutar de sig att öppna breven samtidigt. Alla breven innehåller samma sak. Regeringen förklarar att ett krig har brutit ut mellan Här och Där, och samtliga ungdomar skall rapportera för mönstring till armén. När brevet har lästs slutar spelet.

Det är en intressant och kraftfull idé. Jag diggar verkligen dramat här. Men det är lite för lite för att jag ska känna att det är värt att faktiskt sätta sig och spela det. För mig räcker det att ha läst igenom spelet så känner jag att jag redan vet hur det kommer att vara att spela det. Återigen, jag saknar nyfikenhet, jag saknar något att undra över. Som det är känns det mer som ett spel man läser än ett spel man spelar. Jag hade kunnat tänka mig något lite matigare på temat. I grunden är ju detta samma princip som Montsegur 1244. Om vi hade följt med ungdomarna under en längre tid, fått se dem interagera med varandra medan relationerna mellan Här och Där försämras, och spela allt detta i vetskapen att vi kommer att behöva ta beslutet om huruvida vi ska gå ut i krig eller inte, då hade det varit något annorlunda. Jag skulle faktiskt vilja se detta göras som ett hack av Montsegur. Jag tror att det skulle kunna bli riktigt bra. Det är är dock lite för tunt för att jag ska vilja sätta igång och spela det.

1609327703359.png
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa spel heter John Rambo contre Cthulhu.
1609330844228.png

Det är lite udda att det här spelet är med i välgörenhetspaketet, för det är en expansion till Sonja et Conan contre les ninjas, och originalspelet är inte med i paketet. Detta är ospelbart utan originalreglerna. Det finns en länk i dokumentet, och originalreglerna kostar tre dollar. Dock står det att alla som köper ett exemplar låser upp ett gratisex som kan plockas av någon som inte har råd eller som deltagit i en välgörenhetsbundle, så jag skulle nog kunna ladda hem spelet gratis utan samvetskval. För att avgöra om jag vill göra detta kan jag ju titta på den här expansionen.

Så i den här varienten spelar man, som namnet antyder, Rambo som slåss mot kultister. Eftersom reglerna inte är med kan jag bara göra antaganden. Rambo har en krysslista med drag han kan göra, i stil med "Göra sig av med en grupp fiender som om de inte existerade" och "Bita ihop och ignorera smärtan som en riktig hårding". Kultisterna i sin tur har en massa kort med liknande drag på, fast många fler. Det ser lite kul och småpilligt ut, men det motiverar mig inte riktigt att skaffa originalspelet.

Jag tycker att det känns som att det här spelet gör lite samma sak som många andra spel av den här genren. Man tänker "over the top-action" och slänger in ninjor och zombier och Hitler och cowboys och spelet handlar om hur de slåss och saker exploderar. Och det är såklart viktiga ingredienser i vilken överdriven actionberättelse som helst. Men det som saknas är en anledning att bry sig. Tro det eller ej, kollar man på faktiska överdrivna actionfilmer så finns det alltid ett drama i grunden. Det finns en anledning att heja på hjälten. Det finns en ståry. Det är inte bara klipp efter klipp med actionscener.

Jag älskar att spela överdriven action och high concept-berättelser. Jag minns med värme en PTA-kampanj jag spelade i Örebro där vi var gymnasielelever som i hemlighet var ninjor. Men jag vill ta grejerna på allvar och bygga in känslomässigt engagemang. Jag gillar dum-action, men jag måste ha en anledning till att bry mig. Jag kanske är orättvis mot det här spelet nu, eftersom jag inte läst reglerna, men jag misstänker att något sådant inte finns här. Jag har själv skrivit ett sådant spel. Det hette Time Soldier X, och forumets sökfunktion letar här fram en krönika. Jag tyckte att spelet var briljant, och jag vill minnas att det var lite mekaniskt finurligt, men det var bara gonzo-action staplat på varandra och därmed tröttnade man ganska snabbt. Jämför detta med Det sjätte inseglet, där man kan ha en värjduell med Caesar på toppen av en zeppelinare, men som är grundat i tragisk hjälteepos. Det spelar jag ofta och gärna, för all gonzo-action blir levande och viktig av det känslomässiga engagemanget.

1609332118839.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa dokument heter Jouer un personnage, och det är inget spel, utan en liten folder:

1609339842774.png

Det handlar helt enkelt om grundläggande instruktioner för hur man gör när man spelar en rollperson. Saker att tänka på, vad man ska säga, tekniker att pröva, vad man gör om man känner sig obekväm, och så vidare. Känns som att det är tänkt att man ska ha dessa på konvent och ge dem till folk som provar på rollspel för första gången. Kul grej, ändå. Jag har dock aldrig riktigt känt behov av något sådant. Folk som inte spelat förut kommer på ett konvent generellt att ha en erfaren facilitör med i gruppen som kan hjälpa dem. Det finns lite extra trick här, såklart, men jag känner nog inte behov av detta för Indierummets räkning, i alla fall. Poubelle!

1609340166226.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Nästa spel: Kairos - Minos.

1609340491887.png

Vi snackar solorollspel. Det här är riktigt intressant för att vara solorollspel. Känns väldigt välkonstruerat. Du är Theseus, instängd i labyrinten med minotauren. Spelet utspelar sig med en kortlek. Theseus börjar ståendes på ett nedvänt kort, utan att ha koll på labyrinten. Man kan ta sig för olika handlingar. Man kan förflytta sig i labyrinten och man kan utforska den. När man utforskar den får man olika typer av händelser eller frågor. Frågorna etablerar bakgrunden ("Vad är din attityd till gudarna?", "Hur träffade du Ariadne? Älskade du henne? Gör du det ännu?"), medan händelserna kan vara av diverse typ. Genom händelserna kan man få tag på olika bonusar, som skydd och vapen, eller komma närmare utgången. Minotauren kan också dyka upp i labyrinten, och kan hitta Theseus och anfalla. Spelet kan ta slut på flera sätt. Dels kan korten ta slut. Här känns det som en miss, för det står ingenstans vad som händer när detta inträffar. Det finns också ett antal händelser som kan göra slut på partiet, ibland ganska snöpligt. Man kan också lyckas hitta utgången till labyrinten och fly. Till slut kan minotauren hinna ikapp en, i vilket fall man måste slåss mot den, och där har man fördel om man lyckats snappa upp taggar som beväpnad, rustad eller förälskad. Vare sig man besegrar minotauren eller dör så är spelet slut.

Jag tycker att det här känns som ett lite kul och välkonstruerat spel, och antagligen det intressantaste solorollspelet jag läst. Men solorollspel är verkligen inte min grej, så även detta åker ned i la poubelle.

1609341288526.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Vi klämmer en till idag. Abracadabra, kit d'initiation:

1609354943886.png

Det här spelet är layoutat med Curls MZ, och det kan man ju bara älska. Jag ser framför mig hur typografiler sticker ut sina ögon med glödtång när de stirrar på överskrifterna i denna bok. Guld!

Spelet i sig är dock, sin dåliga layout till trots, inte mycket att hänga i julgranen. Det är ett Harry Potter-spel gjort för nybörjarrollspelare, och det märks. Reglerna är ganska simpla, och allting förklaras väldigt utförligt. Till spelet följer ett scenario som är det rälsaste jag sett, och då bor jag ändå i Göteborg. Förlåt, "linjärt", menar jag såklart. :gremtongue: Spelet har högläsningstexter med pauser där det står "Här kan du låta spelarna diskutera lite med varandra en stund innan du fortsätter". Bra för någon som aldrig spelat rollspel förut och som ska spelleda, men knappast något för mig som har FV 14 i Rollspel (16 i Samberättande). Poubelle!

1609355368309.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Den här tråden är så jävla bra.
(vill bara säga det så jag uppmuntrar Genesis att inte ge upp)
Tack! Det värmer att se. :heart: När man postar en sådan här tråd som inte genererar så mycket svar så undrar man ju om det är någon som läser. Jag har fortfarande mer än hälften av spelen kvar att gå igenom. :gremshocked:
 

Lukas

Smutsig hippie
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,595
Location
Huddinge
Tack! Det värmer att se. :heart: När man postar en sådan här tråd som inte genererar så mycket svar så undrar man ju om det är någon som läser. Jag har fortfarande mer än hälften av spelen kvar att gå igenom. :gremshocked:
Jo tyvärr är det ju inte så mycket att kommentera.
Men jag gissar att vi är några som läser tråden med intresse iallafall
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,219
Tack! Det värmer att se. :heart: När man postar en sådan här tråd som inte genererar så mycket svar så undrar man ju om det är någon som läser. Jag har fortfarande mer än hälften av spelen kvar att gå igenom. :gremshocked:
Det här är som sagt årets bästa tråd i kombination med alla recensioner God45 tar sig an. Sjukt imponerad, och genuint road.

Whee!
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,383
Tack! Det värmer att se. :heart: När man postar en sådan här tråd som inte genererar så mycket svar så undrar man ju om det är någon som läser. Jag har fortfarande mer än hälften av spelen kvar att gå igenom. :gremshocked:
Jag läser och gillar tråden :D
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,613
Location
Göteborg
Tack, allihopa! :heart:
Jag sitter ju som på nålar och väntar till P och Psychodrame, det enda franska spel jag spelat, och fan ett av de roligare spel jag spelat.
Lessen att göra dig besviken, men Psychodrame har bytt namn till Les cordes sensibles, och det är dessutom fortfarande inte publicerat, tro't eller ej. Snubben har lyckats designa, speltesta, skriva, layouta och publicera Démiurges under den här tiden, men har inte fått tummen ur och publicerat Les cordes sensibles. Inte konstigt att jag gillar hans spel; vi verkar ju uppenbarligen fungera likadant!

Men det gör ju Psychodrame till ett tvättäkta indiespel!
 

Stövelkatten

Mästerkatt
Joined
13 May 2005
Messages
801
Location
STHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLM!!!!!
Tack, allihopa! :heart:

Lessen att göra dig besviken, men Psychodrame har bytt namn till Les cordes sensibles, och det är dessutom fortfarande inte publicerat, tro't eller ej. Snubben har lyckats designa, speltesta, skriva, layouta och publicera Démiurges under den här tiden, men har inte fått tummen ur och publicerat Les cordes sensibles. Inte konstigt att jag gillar hans spel; vi verkar ju uppenbarligen fungera likadant!

Men det gör ju Psychodrame till ett tvättäkta indiespel!
Jag hör bara att det är TRUE, TRUE och åter TRUE.
 
Top