Med tanke på att det är totalt cirka 400 rätt texttunga A4-sidor kampanj vi pratar om, så låter det verkligen ambitiöst!
Man kan nog karva bort 50-70 sidor på lite olika onödiga grejer, typ det som jag nämnde tidigare. Men det låter som det kommer ju bli en rätt rejäl lunta!
Med tanke på att det är totalt cirka 400 rätt texttunga A4-sidor kampanj vi pratar om, så låter det verkligen ambitiöst!
Man kan nog karva bort 50-70 sidor på lite olika onödiga grejer, typ det som jag nämnde tidigare. Men det låter som det kommer ju bli en rätt rejäl lunta!
Magnus Seter säger i podden att han inte vet, men tidigare erfarenheter säger honom att Drakar och Demoners tredjepartslicens förmodligen inte inkluderar Trudvang.
Ja, jag måste säga att det jag är nästan mest pepp på med hela projektet är att få en spelbar version av Eldsjäl.
Som det gamla äventyret är skrivet så krävdes det ju nästan 2 hela genomläsningar för mig att bara förstå scenariots synopsis, vilket är exceptionellt trasig informationsarkitektur.
Samt också att två andra punkter:
Det vore kul att se om man kan göra om slutet på Eldsjäl så det inte behöver innebära alla rollpersoners död i vulkanen.
Det vore även spännande att se om man kan få till så att spelgruppen inte behöver tvinga några spelare att spela de rätt trista syskonkaraktärerna, antingen genom att göra roligare eller en alternativ ingång.
Aldrig spelat, men läst Vildhjerta, Snösaga, Eldsjäl och delar av Likstorm (innan jag sålde av allt härom året). Jag gissar att jag inte är ensam om att tycka att det är spretigt. Första äventyret bygger (om jag minns rätt) på slumptabeller som stegvis går att styra. Kopplingen mot Snösaga här var tunn och styrd.
Snösaga har för mig en helt annan inriktning där man går fullt in på att vara en episk historia (och det är den väl på något sätt). Tycker inte andra delmomentet med att utreda mordet blir så bra. Jag minns även det som rätt fristående och inte sammankopplat med de kommande äventyrsdelarna inom Snösaga. Det hade blivit bättre att mördaren var en del av "komplotten" som utspelar sig samtidigt.
Sen är det såklart allt som är superrälsat, så i den grad att man får tips om hur man tvingar in RP på "rätt" spår.
Minns också äventyrsplatsen i det där slottet/borgen som väldigt innerverande med så många ointressanta rum att jag tröttnade på att läsa igenom.
Eldsjäl... helt frikopplat från tidigare skeenden och ingen superintressant intrig heller så som den är utformad. Minns det som någon slags nedräkning där rollpersonerna vad typ dödsdömda eller iaf riktigt illa ute.
Ser fram emot att se en omarbetad Vildhjerta och en totalrenovering av Snösaga, men Eldsjäl hade jag nog helst sett ett helt nytt äventyr som bara använde namnet Eldsjäl.
Det lilla jag läste av Likstorm talar ganska tydligt för samtliga kampanjdelar. Det är alldeles för mycket SL-texter som ger väldigt långa och utförliga beskrivningar av bakgrund, intriger etc etc, men där informationen inte spontant (och sannolikt aldrig) når spelarna.
Alla tankar och påståenden ovan får tas med en nypa salt då det var längesen jag läste igenom materialet.
Mycket bra val
Då har vi snart ett antal världar/kontinenter/områden som man kan välja att köra separata eller tweaka och merga om man vill
DD, EA inkl Trakorien, Trudvang, Windheim, samt även Nordmark&XXX-mark...
jag gillar det. Att det inte bara kommer äventyr, men heller inte bara en enhetling värld (som sagt om man inte vill merga själv vilket går om man tweakar mycket)
Jo precis. Jag tycker att räls i viss mån kan ha sina poänger, men jag vill minnas i just Snösaga att det vid några tillfällen (minns ej vilka) där jag kliade mig i huvudet och undra hur spelarna skulle kunna lista ut att det är såhär det är tänkt att de ska göra. @Dilandau ger ett ganska roligt exempel på sin blogg:
Vid ett tillfälle har rollpersonerna lyckats genomsöka en ”ond borg”, där de fått reda på att en av nyckel-slperna troligen mördats, att en av deras gamla bekanta är en onding, att en stor här av nästan-snöorcher marscherar till krig ledd av en jätte som de stött på tidigare (om de spelat Vildhjarta) och som de vet borde avlivas för mänsklighetens bästa. Då kan man tänka sig att spelarna kanske vill 1) ta reda på om slp:n verkligen är död, 2) konfrontera den bekanta ondingen, 3) försöka döda jätten och på så vis splittra armén, 4) utforska borgen noggrannare – eller ta tag i någon av alla de andra lösa trådarna som jag inte nämnt här. Men då förutsätter Snösaga att rollpersonerna kommer att färdas tillbaka till civilisationen, en resa som tar c:a 6 månader, och där försöka samla en här för att möta nästan-orcherna. Författaren vill i en handvändning förvandla ett klassiskt lösa-mysterier-och-smyga-i-gångar-äventyr till en militär kampanj. Utan någon förvarning förväntas spelarna att spontant börja tänka i en annan genre.
Fast jag vill minnas att det var väldigt mycket med Snösaga jag tyckte var bra och inspirerande också när jag läste det i min ungdom. Och det är mycket som många nu över 20 år senare är aviga till men som var jättehäftigt där och då. Så som jag förstår det ogillar många kärlekshistorien som förekommer mellan en rollperson och en SLP. Vet inte om den är bra gjord, men bara det faktum att det förekom en kärlekshistoria i ett DoD-äventyr var något som unga Franz tyckte var superhäftigt! Och borgen har ju fått kritik för att den är för stor. Men även det var något som unga Franz tyckte var jättehäfigt. Och har det inte blivit lite poppis med stora dungeons igen? Kanske kommer folk att se den stora borgen med mer bliga ögon idag om man gör den mer spelvänlig (förutsatt att den inte är det alltså, vilket jag inte vet någonting om).
Själv har jag ingen relation till Trudvang annat än att jag sett lite bilder. Men vad jag hört, framförallt på sistonde, så skulle jag nog uppskatta världen, men absolut inte gamla systemet... Nåja Kickstarterfingret kommer jobba och sen får jag lära känna en ny värld )
Det är något som jag endast kan gissa om, men som jag ser det tror jag inte att Ligan kan "utöka" sin licens till att täcka tredjepartsmaterial. De licensierar från CMON, och äger inte Trudvang så att säga. Så det blir nog som för Alien och Blade Runner, till exempel.
Det är något som jag endast kan gissa om, men som jag ser det tror jag inte att Ligan kan "utöka" sin licens till att täcka tredjepartsmaterial. De licensierar från CMON, och äger inte Trudvang så att säga. Så det blir nog som för Alien och Blade Runner, till exempel.
Dock kan man ju säkert vara kreativ med DB-licensen och undvika nämna Trudvang, Trudvangnamn eller specifika Trudvangregler och skriva en "sagonordisk" Tredjepartsmodul som kan funka med Trudvang, men givetvis knixigare (som du också var inne på i podden). Jag tror du har helt rätt i dina tankar om officiellt omöjligt täcka i Tredjepartslicensen.
Jo precis. Jag tycker att räls i viss mån kan ha sina poänger, men jag vill minnas i just Snösaga att det vid några tillfällen (minns ej vilka) där jag kliade mig i huvudet och undra hur spelarna skulle kunna lista ut att det är såhär det är tänkt att de ska göra. @Dilandau ger ett ganska roligt exempel på sin blogg:
Vid ett tillfälle har rollpersonerna lyckats genomsöka en ”ond borg”, där de fått reda på att en av nyckel-slperna troligen mördats, att en av deras gamla bekanta är en onding, att en stor här av nästan-snöorcher marscherar till krig ledd av en jätte som de stött på tidigare (om de spelat Vildhjarta) och som de vet borde avlivas för mänsklighetens bästa. Då kan man tänka sig att spelarna kanske vill 1) ta reda på om slp:n verkligen är död, 2) konfrontera den bekanta ondingen, 3) försöka döda jätten och på så vis splittra armén, 4) utforska borgen noggrannare – eller ta tag i någon av alla de andra lösa trådarna som jag inte nämnt här. Men då förutsätter Snösaga att rollpersonerna kommer att färdas tillbaka till civilisationen, en resa som tar c:a 6 månader, och där försöka samla en här för att möta nästan-orcherna. Författaren vill i en handvändning förvandla ett klassiskt lösa-mysterier-och-smyga-i-gångar-äventyr till en militär kampanj. Utan någon förvarning förväntas spelarna att spontant börja tänka i en annan genre.
Fast jag vill minnas att det var väldigt mycket med Snösaga jag tyckte var bra och inspirerande också när jag läste det i min ungdom. Och det är mycket som många nu över 20 år senare är aviga till men som var jättehäftigt där och då. Så som jag förstår det ogillar många kärlekshistorien som förekommer mellan en rollperson och en SLP. Vet inte om den är bra gjord, men bara det faktum att det förekom en kärlekshistoria i ett DoD-äventyr var något som unga Franz tyckte var superhäftigt! Och borgen har ju fått kritik för att den är för stor. Men även det var något som unga Franz tyckte var jättehäfigt. Och har det inte blivit lite poppis med stora dungeons igen? Kanske kommer folk att se den stora borgen med mer bliga ögon idag om man gör den mer spelvänlig (förutsatt att den inte är det alltså, vilket jag inte vet någonting om).
Fullt medhåll kring SPOILER:n, men också kring precis det du säger med stor borg (som jag också hade tyckt var jättehäftigt en gång i tiden). Angående kärlekshistorian så får det mig att tänka på Rösten från Forntiden och värdshusvärdinnan Londuine Camaar (KAR 18) som hade en affär med piratkaptenen Migroun, bakom ryggen på hennes make Borune Camaar. Ett annat var Häxmästarinnan Doriath (KAR 16) i Döda Skogen, för att inte glömma Cupria (KAR 22). Har för mig att i samtliga fallen fanns någon form av kärleksintresse hos en och annan rollperson.
Angående kärlekshistorian så får det mig att tänka på Rösten från Forntiden och värdshusvärdinnan Londuine Camaar (KAR 18) som hade en affär med piratkaptenen Migroun, bakom ryggen på hennes make Borune Camaar. Ett annat var Häxmästarinnan Doriath (KAR 16) i Döda Skogen, för att inte glömma Cupria (KAR 22). Har för mig att i samtliga fallen fanns någon form av kärleksintresse hos en och annan rollperson.
Så kan det mycket väl vara. Har tyvärr aldrig haft nöjet att ta mig an Rösten från forntiden. Och Döda Skogen har jag bara spelat, men fanns det någon kärlekshistoria där mellan en SLP och en rollperson så tog spelledaren bort detta.
Så kan det mycket väl vara. Har tyvärr aldrig haft nöjet att ta mig an Rösten från forntiden. Och Döda Skogen har jag bara spelat, men fanns det någon kärlekshistoria där mellan en SLP och en rollperson så tog spelledaren bort detta.
Nja, det fanns inget incitament till en kärlekshistoria, mer än att det var en vacker häxmästarinna . Om jag inte minns helt fel så slutade det med att Doriath gifte sig med min dvärgkrigare, skaffade ett hus i Kandra. Han blev svartsjuk när hon umgicks med en annan man och lät honom bli dödad, vilket senare visade sig var hennes danslärare och ingen otrohetsaffär. Dvärgen omkom långt senare i Kmordahelgedomen när en annan spelare fumlade med "kasta"* slaget.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
. Om jag inte minns helt fel så slutade det med att Doriath gifte sig med min dvärgkrigare, skaffade ett hus i Kandra. Han blev svartsjuk när hon umgicks med en annan man och lät honom bli dödad, vilket senare visade sig var hennes danslärare och ingen otrohetsaffär. Dvärgen omkom långt senare i Kmordahelgedomen när en annan spelare fumlade med "kasta"* slaget. 
