Nekromanti "Första person och tredje person går lika bra"

2097

Sandra
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
En av mina absoluta peeves i rollspel är när det står “Vissa rollspelare tycker om att säga ‘Vorthos går fram till bardisken’ medan andra tycker om att säga ‘Jag går fram till bardisken’. Båda går lika bra.”

Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?

Dessutom tycker ju jag att dom inte båda går lika bra. Dom sätter två helt olika stämningar på spelet. Välj!!!

Vilken som däremot är bäst är olika från spel till spel. Det beror på vad spelet är ute efter.
 
Anledningen till att skriva det är ju för folk som inte vet hur rollspel ska spelas, och inte riktigt vet hur de ska prata. För att visa att det finns flera sätt. Lätta bördan för dem som är rädda att "spela fel". Ett rollspel som inte förklarar detta är ett rollspel som kan vara svårt att spela för en nybörjare. Ofta finns det ju spelexempel, men om man tycker att båda går lika bra så kan det vara bra att påpeka detta, att folk inte måste slaviskt följa den stil som finns i böckerna.
 
Ja att förklara det tycker jag är helbra men det blir bara lite konstigt. Speciellt när det blandas. En säger "jag springer så fort jag kan" och den andra säger "vorthos springer efter"
 
Min reaktion, iom jag är den mer, hmm, misstänksamma typen, är att "oh, det finns flera sätt? Nu måste jag välja" och "Jag litar inte riktigt på att alla går lika bra".
Jag älskar i Nerver av stål där det står att man kan fysiskt smälla till dom spelarna som säger fel
om dom har gått med på det innan
 
2097;n245772 said:
Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?

Kan det vara tänkt som en selling point? "Se här, både spelare av typ A och B kan spela det här spelet." Att jag/hen ger helt olika stämning, och att en blandning av de två blir mysko, tänker spelskaparna då inte på, eller bryr sig inte om att förtydliga.
 
Tja, jag har primärt sett det när folk söker spelgrupp, och de menar "jag accepterar vilket som". Tredjeperson verkar vara populärare när det rollspelas via PM/Mail/forum. Men tredje-person passar nog också bra om det är mer än en rollperson per spelare (vilket jag avsågs just nu), samt om man vill ha mer distans till sin rollperson.

Jag har aldrig sett eller hört om någon spelare hattat mellan första och tredje-person under spel.
 
Men jag har sett grupper (mest amerikaner, på teven) där en har tredjeperson och en första. blir tokig på dom som har tredjeperson
 
Lupus Maximus;n245814 said:
Jag har aldrig sett eller hört om någon spelare hattat mellan första och tredje-person under spel.
Nu har du (läst iaf). Jag!

Min högst privata upplevelse: I spel där ”det går lika bra” blandar jag. Jag vet inte riktigt varför, men jag ser inget problem. Ibland låter det ena bättre, eller fungerar bättre för det jag vill förmedla. Distansen till min RP påverkas inte alls. Inte min egen distans i varje fall. Kanske ”kameran”/perspektivets distans. Jag vet inte säkert, för jag bryr mig uppenbarligen inte särskilt mycket, hur övriga spelare i vår grupp brukar göra. Jag tror(!) att de liksom jag växlar, vissa använder kanske det ena mer än det andra... kanske alltså.

I Nerver av stål skulle jag förstås inte drömma om att använda fel person. (OK, jag vet att det där kommer olika naturligt för olika personer, jag menar inte att vara oförskämd.)
 
Jag har stött på ett par spelare som använder 3:e person om sin rollperson.
Min erfarenhet är att dessa inte är bekväma med att agera 1:a person - för dessa används "jag" om spelaren själv när denne är OOC och "han/hon" om rollpersonen IC.
 
Att säga "spela som ni vill" är som att säga "gör vad ni vill". Spelet blir brett men svårt att greppa. Det går absolut att göra bättre.
 
2097;n245772 said:
En av mina absoluta peeves i rollspel är när det står “Vissa rollspelare tycker om att säga ‘Vorthos går fram till bardisken’ medan andra tycker om att säga ‘Jag går fram till bardisken’. Båda går lika bra.”

Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?

Dessutom tycker ju jag att dom inte båda går lika bra. Dom sätter två helt olika stämningar på spelet. Välj!!!

Vilken som däremot är bäst är olika från spel till spel. Det beror på vad spelet är ute efter.

Vilka omständigheter/spel/teman lämpar sig bäst i tredje person? Och vilka passar bättre i första?
 
anth;n245822 said:
Jag har stött på ett par spelare som använder 3:e person om sin rollperson.

Tack för varningen!! Men... om man säger till dom artigt vad det är som gäller kan dom säkert anpassa sig

Min erfarenhet är att dessa inte är bekväma med att agera 1:a person - för dessa används “jag” om spelaren själv när denne är OOC och “han/hon” om rollpersonen IC.

Ah just det detta med med “obekvämligheten” är också en faktor i några av dessa regeltexter som jag har sett. Har alltid tyckt såna texter är lite ominous och “Dark Dungeons”–aktiga.

På teven säger Patrick Duffy inte “Bobby älskar Pamela, Victoria!”, han säger “jag älskar dig, Pamela!”

Liksom GO FOR IT
 
Tant Ragnar;n245827 said:
Vilka omständigheter/spel/teman lämpar sig bäst i tredje person?

“Författarrollspel” där man vill skildra en persons liv utan att behöva identifiera sig med den. Ex vis man spelleder sagospel med ett pyttebarn barn “Wendy Mackaye står på planeten Mars där hon just har landat. Åt ena hållet ser hon bergen och åt andra hållet ser hon skogen. Vad tycker du att hon ska göra?”

Eller man sitter i ett writers rum och ingen har några egna rollpersoner “Här tycker jag Lisa ska säga åt Bart på skärpen och att han för en gångs skull ska ta till sig det”.

Vi pratade lite om detta i Och vilka passar bättre i första?[/quote]

Normalt äventyrsspelande och upplevelsen att vara rollpersonen och att vara i spelvärlden.

Och alla andra rollspel. Det är bäst helt enkelt.
 
2097;n245828 said:
På teven säger Patrick Duffy inte “Bobby älskar Pamela, Victoria!”, han säger “jag älskar dig, Pamela!”

Liksom GO FOR IT
Fast det är väl inte så ofta i en dialog tredje person används? Det blir ju fullständigt obegripligt. Det är väl snarare ”Jag reser mig från stolen, skjuter undan bordet och lägger handen på hennes axel” vs ”gustaf s reser sig från stolen, skjuter undan bordet och lägger handen på hennes axel”? Eller rent av ”...lägger handen på din axel” vs ”...lägger handen på L's axel”? Eller ”Ni kan se hur jag...” vs ”Ni kan se hur gustaf s...”?
 
2097;n245829 said:
“Författarrollspel” där man vill skildra en persons liv utan att behöva identifiera sig med den. Ex vis man spelleder sagospel med ett pyttebarn barn “Wendy Mackaye står på planeten Mars där hon just har landat. Åt ena hållet ser hon bergen och åt andra hållet ser hon skogen. Vad tycker du att hon ska göra?”
Men är inte det som att säga att huvudpersoner i böcker som inte är skrivna i första persons-perspektiv inte är tänkta att en som läsare skall behöva identifiera sig med?
 
Att identifiera sig i en bok borde ju rimligtvis vara andraperson. Som i Ondskans Borg. "Du står framför en arg hundapa som skriker rasistiska tillmälen till sin aphund! Vad gör du?"
 
Tänk att spelleda för en grupp som kör blandad stil.

Anna spelar Vorthos i tredjeperson,
Tomas spelar Chelfe i förstaperson,
Maja spelar Knives i förstaperson.

SL:
“Ni två står med Vorthos framför dödsbrunnen. Vad gör ni och vad gör Vorthos?”
Tomas:
“Jag går ner”
Maja:
“Jag går ner”
Anna::
“Vorthos går ner”
SL:
“När du och Vorthos kommer ner ser ni att Chelfe är borta. Vad gör du och Vorthos?”

osv osv!!!!
 
John Harper spelleder så. "Marcus, what does Miss Cattaby do?" hela tiden. blir tokig
 
Back
Top