Nekromanti "Första person och tredje person går lika bra"

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Det är också slöseri med både sidor och läsartålamod/comprehension med denna typ av “Mållgan-spelande är också OK”–texter.

Istället kunde det stå såhär:
Spelet föresiggår i fantasin och i samtalet mellan deltagarna; om du tänker dig att din rollperson ska, i spelarnas gemensamma fantasi, lyfta en tung sten så säg då “Jag lyfter stenen”, försök inte själv i verkligheten lyfta något tungt, det kan vara farligt. Men om din rollperson ska säga “Akta er!”, säg då själv “Akta er!”.
Dvs… konkret hur rollspelandet ska gå till. Det brukar ofta saknas, dom tror dom är “kompletta” genom att säga “du kan rollspela i första eller tredje person”, skriv istället hur det ska låta, hur dom ska göra.



@anth: Som Jim Darkmagic i Acquisitions Incorporated gör
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
2097;n245829 said:
Normalt äventyrsspelande och upplevelsen att vara rollpersonen och att vara i spelvärlden.
Det är sådana spel jag spelar, och jag ser förstapersonsspel i det närmaste som ett krav. Tredjepersonsspel vid bordet förstör nämligen väldigt mycket av stämningen för mig. I spelvärlden är spelaren sin rollperson och bör uttrycka sig därefter. Det är också så jag ser till att skola mina spelare när jag är SL, men jag ställer inte några krav på skådespeleri i övrigt.
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Skrev min bok med både ett "jag" och ett "du" för att jag skriver like a boss!!!!

Du borde ha förstått att jag inte heller litade på doktorn. Att hon hade en fjärrkontroll i bröstfickan och en tvättbjörnssvans fäst vid pannspegelns nackband må vara en sak, men det hon hade hängande i ett fodral från bältet var ingen skalpell, det var rena Rambo-kniven.
Alla andra böcker kan man kasta!!!
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
luddwig;n245844 said:
  • Det är sådana spel jag spelar
  • Jag ser förstapersonsspel i det närmaste som ett krav
  • Tredjepersonsspel vid bordet förstör nämligen väldigt mycket av stämningen för mig
  • I spelvärlden är spelaren sin rollperson och bör uttrycka sig därefter
  • Det är också så jag ser till att skola mina spelare när jag är SL
  • Men jag ställer inte några krav på skådespeleri i övrigt
Håller med om alla sex punkterna särskilt dom fem första!! Här har vi en lirare som har fattat hur man ska leva!!! Bra Luddwig!!
 
Joined
1 Feb 2013
Messages
859
Location
Norrbotten
anth;n245839 said:
Ha ha!
Nu kom jag på ett nytt karaktärskoncept: en rollperson som talar om sig själv i tredje person (så som Julius Cesar gjorde).
https://en.wikipedia.org/wiki/Illeism
:)

Har spelat en Barbar som talade om sig själv i tredje person hela tiden "Krugg tycker vi ska anfalla nu" och "Krugg vill ha en stor öl nu" och så vidare. var rätt kul

Men i vanliga fall brukar jag inte använda tredje person på det sättet utan Om jag rollspelar att min rollperson säger något så säger jag bara det som vanligt "jag tycker vi ska anfalla nu"
När det kommer till att beskriva handlingar så blandar jag nog mellan "Jag gör" och "Krugg gör" beroende på spel och även vad som pågår.

Men sådant går ju alltid diskutera med spelgruppen om man vill . Fråga hur man de vill ha det, ska vi köra beskrivningar i tredje eller första person? Föredrar ni ett vist sätt? ska alla köra på samma eller år det ok att en använder tredje och resten första perspektiv?

Som allt annat går det oftast lösa om man bara pratar om det
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Reddokk Fheg;n245848 said:
Som allt annat går det oftast lösa om man bara pratar om det
Ja… det är steg ett. Konstigt att det är så lätt för oss människor att hoppa över “säga till snällt”–steget på vår resa till “bli rättfärdigt arg”–steget och kanske ibland ännu värre “utfärda det rättmätiga straffet”–steget.

Man måste ju inte gå och hämta sekatören direkt för lite hobby-???. Det går att först ge vinkar, sen säga till snällt, sen säga till skarpt osv.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
2097;n245847 said:
Håller med om alla sex punkterna särskilt dom fem första!!
Jag har sagt det förr men det kan sägas igen: Jag är ingen skådis. Om jag vore det skulle jag kanske ställa större krav på skådespeleri från mina spelare. Samtidigt tror jag inte det. Många andra variabler, som allmänt hyfs och att ta sig tid till att spela, är viktigare.
 
Joined
1 Feb 2013
Messages
859
Location
Norrbotten
2097;n245850 said:
Ja… det är steg ett. Konstigt att det är så lätt för oss människor att hoppa över “säga till snällt”–steget på vår resa till “bli rättfärdigt arg”–steget och kanske ibland ännu värre “utfärda det rättmätiga straffet”–steget.

Man måste ju inte gå och hämta sekatören direkt för lite hobby-???. Det går att först ge vinkar, sen säga till snällt, sen säga till skarpt osv.

Håller med. är ju egentligen så enkelt att säga till om det är något man "stör" sig på. i de flesta fall så gör personen/personerna inte detta för att vara djävliga och ofta har de inga problem att anpassa sig lite. men så länge man inte ens sagt något kan de ju inte ens veta att man stör sig på saken i fråga. Vi är ju inte tankeläsare. Inte jag i alla fall :)

Säger man inte till blir det lätt man går och retar sig på något i onödan och sen har man kanske en dålig dag och det rinner över och det blir en mycket större grej av det än vad det egentligen är. Hönan av en fjäder så att säga
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,042
Location
Sthlm
2097;n245772 said:
En av mina absoluta peeves i rollspel är när det står “Vissa rollspelare tycker om att säga ‘Vorthos går fram till bardisken’ medan andra tycker om att säga ‘Jag går fram till bardisken’. Båda går lika bra.”

Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?

Dessutom tycker ju jag att dom inte båda går lika bra. Dom sätter två helt olika stämningar på spelet. Välj!!!

Vilken som däremot är bäst är olika från spel till spel. Det beror på vad spelet är ute efter.
För mig så handlar det om att spelaren ska vara bekväm och våga vara med, inte rädd för att glömma i vilken person berättelsen ska ske osv. Därför kan det vara viktigt att påpeka att båda är rätt. Det brukar heller aldrig vara några problem med att som SL fråga den som spelar sin rollperson i tredjeperson "vad gör du" i stället för "vad gör Kalle Bah". Eller att säga namnet på alla rollpersoner:" Andy, Kalle, Scorcher - vad gör ni?"
 

Zire

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
3,011
Location
Umeå
2097;n245772 said:
En av mina absoluta peeves i rollspel är när det står “Vissa rollspelare tycker om att säga ‘Vorthos går fram till bardisken’ medan andra tycker om att säga ‘Jag går fram till bardisken’. Båda går lika bra.”

Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?
Klart de går lika bra. Jag sätter full tilltro till vilken spelgrupp som helst att de kommer att lyckas spela rollspelet oavsett om de använder 1a eller 3e person.

2097;n245772 said:
Dom sätter två helt olika stämningar på spelet. Välj!!!
Fullständigt medhåll!

Vi använder huvudsakligen 1a person, men när vi vill accentuera rollpersonen så hoppar vi över till 3e person, oftast med namn eller attribut relevanta för stunden.

"Jag hoppar över till huset."
"Torgi går bort till vargarna och hör om de har sett någonting, hon ser till att krigarna ser henne."
"Den två och en halv meter höga smeden lyfter upp spionen i kragen och vrålar i ansiktet på honom: JAG VILL HA SVARET NU!!"

Så jag tycker inte att det är bättre från spel till spel utan att det är bäst att variera utifrån vad som ger bästa upplevelsen och stämningen för stunden.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
11,975
Location
Ludvika
2097;n245772 said:
Om dom nu går lika bra, varför öht bry er om att skriva in nåt sånt?
För att få nya spelare att slappna av. Jag har märkt att många nya rollspelare gillar att distansiera sig själv lite mer innan de kommit in i vad rollspel handlar om.

Det är ett ypperligt sätt att göra rollspel inkluderande, även om det så klart sabbar lite för immersionisterna. För oss öl-och-kringelspelare går det däremot precis lika bra.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
11,975
Location
Ludvika
2097;n245835 said:
Tänk att spelleda för en grupp som kör blandad stil.

Anna spelar Vorthos i tredjeperson,
Tomas spelar Chelfe i förstaperson,
Maja spelar Knives i förstaperson.
Bara för att spelarna kör blandat betyder det inte att SL måste göra det. Jag skulle sagt "vad gör ni?". Om jag tilltalar enbart Anna hade jag kanske pratat om Vorthos istället. Om jag kommit ihåg det. Annars hade det varit "vad gör du?" där också.
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Rymdhamster;n245876 said:
För att få nya spelare att slappna av. Jag har märkt att många nya rollspelare gillar att distansiera sig själv lite mer innan de kommit in i vad rollspel handlar om.
Ja nej jag har enbart blivit otroligt stressad av detta!!!!

Det är ett ypperligt sätt att göra rollspel inkluderande, även om det så klart sabbar lite för immersionisterna.
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
luddwig;n245853 said:
Jag har sagt det förr men det kan sägas igen: Jag är ingen skådis. Om jag vore det skulle jag kanske ställa större krav på skådespeleri från mina spelare. Samtidigt tror jag inte det. Många andra variabler, som allmänt hyfs och att ta sig tid till att spela, är viktigare.
Jag tycker om när det är bra skådespeleri vid bordet. Och jag har fått för mig att det bästa sättet att uppnå det är att inte belöna / kräva det.

Det är därför jag, i “rollspela vs slå färdighetsslag”–debatten, har pratat om argument och taktiker snarare än ren och skär skådespeleriinsats.
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Mitt spelande tenderar att skifta mellan första- och tredje(aktigt)- person (med 3rdje som majoriteten utav vad jag gör)... och det är helt och hållet pga av att jag ofta inte känner mig bekväm med att agera min karaktär i förstaperson.

Jag säger tredje(aktig)-person pga att jag nästan aldrig säger "Rhodryn gör/säger/etc *** "... utan jag sägerofta något som t.ex "Min karaktär gör/säger/etc *** ".

Jag gör det inte för att retas med de andra spelarna eller spelledaren. Jag gör det för att hela den där sociala aspekten utav rollspel... utav verkliga livet som helhet... är något som jag inte är helt bekväm med, och något som jag aldrig har varit bra på någonsin. Jag är till och med dålig på det med människor som jag faktiskt känner, må det vara familj eller vänner. Antingen säger jag nästan ingenting alls, eller så babblar jag på outömligt (för att det kanske handlade om något specifikt som råkar vara relevant för mina intressen). Jag är inte heller någon som har särskilt lätt för att utrycka och/eller visa känslor inför andra... må det vara ilska/irritation, ledsamhet, eller ens glädje,etc. Så att sen då lägga utterligare ett lager ovanpå det, med a försöka "skådespela" en karaktär, förvärrar det hela.

Om någon hade tvingat mig till att alltid agera ur förstaperson i ett rollspel, specielt när det handlar om faktiska sociala interaktioner mellan karaktärer, då skulle jag antagligen inte säga särskilt mycket särskilt ofta (runt kanske hur ofta som jag faktiskt säger något ur första person i vanliga fall när jag rollspelar... vet inte hur ofta det är... så en ren gissning är kanske 1 utav 5 eller 10 konverstioner.. beror på).

Samtidigt, om jag skulle försöka att alltid agera ur förstaperson i konversationer så skulle de konversationerna ta en helvetes jävla lång tid... för jag är inte någon som bara kan snacka på utan några problem (så långe som det inte gäller något specifikt intresse som jag har)... för jag är en normalt typ utav person som behöver tid på mig att tänka igenom vad jag vill säga, hur jag ska säga det, etc, innan jag faktiskt säger det... och det är i verkliga livet det... lägg sen rollspel över det, där vad min karaktär säger kan leda till alvarliga konsekvenser för rollpersonerns, så kan det ta ännu längre tid för att jag väger alla möjliga scenarios på vad min karaktär säger kan leda till. Jag är ingen motormouth, jag är dålig på att spontant slänga saker or mig på det sättet.

Så att tvinga mig till att göra det förvärrar oftast situationen genom att det kan ta mycket längre tid att komma igenom scenariot. OCH det gör att jag ofta inte kan representera min karaktär på rätt sätt... för att om jag skyndas fram och påtvingas till att "agera nu, or else" eller något, så kommer jag eventuelt automatiskt tänka och/eller säger/gör en grej på hur jag skulle göra det, inte hur min karaktär kanske faktiskt skulle agera... vilker betyder att nästan alla mina karaktärer skulle ju då bara agera och säga saker som jag skulle göra i situationer... och nästan alla mina karaktärer är redan rätt lika mig som det redan är i deras sätt. Jag har LARPat några gånger... två olika karaktärer till Vampire The Masquarade... båda två var tystlåtna karaktärer som bara liksom fanns där... och båda två var livvakt aktiga typer (eller ja... den andra var totalt det... den första blev det när han valde att försöka beskydda den nya prinsen trots att min karaktär igentligen saknade bättre nivåer utav stridsfärdigheter, han var snabb dock (Toreador)).


Att påtvinga sådant här på någon som mig, som har liknande typer utav problem som jag har... är nästan lite som att sparka ut en person med agrofobi på en stor scen med mycket folk framför den... "Tramsa dig inte nu, ut med dig och snacka med dem... *kick*". Det är ju så klart ett extrem exempel, och jag är inte i närheten utav en sådan nivå... jag kan snacka om jag måste, men det kan ta en hel del tid med en hel del "öhm's" och "ehm's" och perioder utav tysthet när jag försöker tänka pga det... men jag är fortfarande på en sådan nivå att det som sagt faktiskt effekterar min förmåga att navigera sociala grejer... jag tycker inte om när jag hamnar i focusen utav många andra personer, och om man lägger "skådespelande" ovanpå det så blir det bara värre.


På vissa sätt och vis så är rollspelande inte för mig faktiskt... vilket jag har kommit fram till under de senasta året eller två (och då har jag rollspelat sedan antingen väldigt sent 95 eller väldigt tidigt 96)... för att själva rollspelandet, skådespelandet, är den biten med rollspel som jag gillar minst. Det är alla de andra grejerna med rollspel som jag tycker mest om... skapa karaktärer, se dem bli bättre på vad de gör, utföra handlingar utefter regelsystemets mekanik (slå tärningar t.ex för att "klättra" eller något... hantera utkomsten utav konversationer också)... och specielt strid (tillsammans med karaktärsskapandet och förbättringen) är den biten som jag gillar mest med rollspel. Det är lite det som gör att RPG's är min favorit typ utav tv/data-spel genre.


Detta är lite utav anledningen till varför en av de grejer som jag ogillar starkast i rollspel är när en spelledare och/eller andra spelare anser att min/deras egna förmåga med X grej är viktigare än min/deras karaktärs faktiska förmåga. För det betyder att jag inte skulle kunna spela något annat än vem jag är... och ibland så vill jag spela någon som faktiskt är bra på sociala färdigheter, eller som inte är som jag är alls, eller något.


Sättet jag hanterar en konversation med t.ex en SLP är att köra något i stil med: "X är utkomsten som min karaktär vill ha utav konversationen... så min karaktär säger med en ton utav Y till Z SLP att..." och här ger jag ofta hela "talet" som min karaktär säger, eller en förkortad version av det (beror på hur mycket det är igentligen... och detta är lite vanligare också att jag gör)... jag eventuelt kör lite med stödords version av det, där jag ger SL en uppsättning med ord som representerar lite moment som min karaktär vill träffa i konversationen... som då tonen jag nämnde (arg, lugn, komiskt, högljudt, viskandes, etc... för att jag själv känner inte att jag kan/vill agera ut de känslorna särskilt mycket, har ju problem med det i verkliga livet redan ju), jag get även eventuella informations grejer som jag vet som kan effektera utfallet av konversationen (kunskap om att SLP'n kanske har en hemlighet som den vill behålla, eller att jag vet att denne är svag för personer i nöd, tycker om guld, eller vad det nu än kan vara), och andra grejer som kan ha betydelse för konversationen. För vad jag vill ha ut utav det är att SL'n ger mig en modifikation på det sociala tärningsslaget som jag kommer göra (må det vara positivt eller negativt), eller sätter svårighetsgraden på X värde (om det handlar om spel med svårighetsgrader istället)... så att jag kan slå emot en relevant färdighet som min karaktär eventuelt har.

Med det sagt... det är ju inte så att jag alltid kör så här... ibland lyckas jag köra en hel konversation utan att gå den där 3rdperson-like typ utav grej... dock så är det fortfarande i min egna naturliga talröst, där jag före eller efter påpekar vilken typ utav ton och känsla som min karaktär använder. Men rätt mycket måsta ha fallit på plats för mig för att jag känner att jag ska kunna köra en hel konversation på det sättet. Och jag kan som sagt aldrig helt gå fullt ut förstapersons skådespelande, jag behöver oftast åtminstne en viss nivå utav distans från det, även om det bara är något så simpelt som att börja det hela med ett "min karaktär säger"... och/eller lägga till ett "i en ton utav X" någonstanns... eller något.
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Rhodryn;n246117 said:
Jag gör det för att hela den där sociala aspekten utav rollspel... utav verkliga livet som helhet... är något som jag inte är helt bekväm med, och något som jag aldrig har varit bra på någonsin.
Men det jag då undrar över är kopplingen mellan "första-personsberättande" och "den sociala aspekten" som tydligen är så stark för dig men helt osjälvklar för mig.

Känner du samma om du skulle skriva en novell där faster Agata 73 år berättar i "jag-form" "När jag var ung då var sommaren mycket ljusare och haschet mycket dyrare!"?
 
Joined
1 Feb 2013
Messages
859
Location
Norrbotten
2097;n246120 said:
Känner du samma om du skulle skriva en novell där faster Agata 73 år berättar i "jag-form" "När jag var ung då var sommaren mycket ljusare och haschet mycket dyrare!"?
Enligt min moster som är nästan 70 var haschet billigare då inte dyrare.

Jag tror mig förstå vad han menar. Själv upplever jag det inte alls så. men Jag tror att för de flesta är det en väldigt stor skillnad mellan att rollspela något som tex sin rollperson i första person och skriva en novell i första person "jag-form"

Det har ju många likheter men det är ändå en skillnad på att skriva något och rollspela det. Jag personligen skulle inte ha något problem att rollspela tant Agata i jag-form. Jag skulle nog inte göra det så bra men jag skulle inte tycka det kändes olustigt eller så. men det skulle fortfarande vara en skillnad mot om jag skrev en berättelse om tant Agata i jag-form
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Reddokk Fheg;n246132 said:
Jag tror att för de flesta är det en väldigt stor skillnad mellan att rollspela något som tex sin rollperson i första person och skriva en novell i första person "jag-form"
Hmm, men jag undrar vad det är för skillnad. Skulle vara spännande att sätta fingret på det.
 
Top