Eon IV Akt I - Häxmästarens Damarien

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Har en spelgrupp som rollspelar en kampanj med Eon IV regler och eftersom vi ändå har sammanfattningar från kampanjen för vår egen skull tänkte jag att det kanske kan komma någon till glädje om jag delar dem här. Jag ber om ursäkt i förväg för textens grammatiska och litterära tillkortakommanden. Som sagt är textens syfte att ge oss en uppfattning om vad som har hänt under kampanjen. Det finns självklart annan spelvärlds-, kampanj- och karaktärsbakgrund som här inte kommer redogöras för.

Kampanjen är tänkt att ha adelsintriger som centralt tema och utspelar sig i Eon IVs rollspelsvärld Mundana i storfurstendömet Damarien. Kampanjen börjar år 1528 efter Daak och alla spelare tar sig an en karaktär som antingen är medlem av eller svuren till adelsätten van Tallberg. Ätten van Tallberg har sitt sätesgods i grevskapet Tronmarks östra delar i furstendömet Targatia och håller titeln jordanes.

Karaktärer som spelarna porträtterar

Vicras van Tallberg
  • en son till den nuvarande godsherren av ätten van Tallberg
  • en damarier från Targatia
  • har ledare som arketyp
  • vindtroende
Bivor klan Ghor den starke
  • en svuren tjänare till ätten van Tallberg
  • en Ghor dvärg från Khazim-renk-Ghor
  • har krigare som arketyp
  • tillbeder dvärgarnas gud Vontar
Broder Eber
  • oäkta halvbroder till Vicras van Tallberg
  • en damarier från Targatia
  • har mystiker som arketyp (vindmunkt)
  • vindtroende
Glokta skogsvakten
  • en svuren tjänare till ätten van Tallberg
  • en damarier från Vallanborien
  • har donare som arketyp
  • vindtroende
Kampanjen är tänkt att vara fylld av smutsig realism, det är en värld av gråskalor, där linjen som delar godhet från ondska skär genom varje varelses hjärta. Varken absolut ondska eller godhet existerar i den bemärkelsen. Det finns individer, deras handlingar och dess konsekvenser. Kampanjen är likt den grymma verkligheten med alla dess avigsidor. Allt som händer, sägs och porträtteras i kampanjen är fantasi och del av ett spel. Inget skall ses som ett uttryck för någon verklig individs faktiska åsikter, värderingar eller ageranden. Allt är fiktion och tänkt som ett underhållande spel där termer som "vinna" och "förlora" är svåra att definiera. Dem som lär sig något, ser en sak från ett annat perspektiv, nyanserar den egna idévärlden och sätter sig in i en annan kultur, religion eller ideologis sätt att tänka kan kanske ses som en "vinnare".
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Fader Berniel den givmildes martyrskap

11 dodekanda 1528 efter Daak
RP är i Mirron för att hämta hem Vicras van Tallberg. De sitter på värdshuset Glada tuppen när deras värd Danu värdshusvärd får besök av någon som springer andfått in i byggnaden. Under deras samtal börjar RP höra kyrkklockor från hamnen. Danu förklarar för dem att Sir Lot Ikonslagaren Bonde har anlänt till staden med ett förband knektar och Lot jagar daaktroende.

RP tar sig snabbt ner till hamnen för att se vad som händer och dem är inte ensamma, en stor folksamling har bildats utanför Hamnkyrkan. På torget framför kyrkan försöker Lot och hans knektar ta sig in i kyrkan men de har stoppats av Fader Berniel den givmilde och två adepter. De vägrar att släppa in Lot och knektarna. Lot presenterar då ett dekret från storfursten, Hans Majestät Fanmaris II van Culnar, som förklarar att alla Porfyriens daakkyrkors silver tillfaller storfursten. Folksamlingen buar åt knektarna och kastar små projektiler på dem vilket snabbt följs upp med arresteringar. Berniel och adepterna arresteras och förs iväg. RP tar sig tillbaka till värdshuset för natten och förbereder sig att lämna staden följande dag.

12 dodekanda 1528 efter Daak
RP väcks av Danu värdshusvärd som förklarar att Lot har plundrat alla helgedomar tillägnat Daak under natten och till och med gett sig på daaktroende hushåll i staden. Flera små bränder har startats i staden. Danu meddelar att han stänger värdshuset tills vidare och att RP tyvärr måste lämna.

RP tar sig mot stadens portar och finner dem stängda på order av Lot. En större folksamling har bildats i hamnen utanför Hamnkyrkan och det visar sig att Lot släpat fram den uppenbart torterade Berniel. Lot förklarar för folksamlingen att prelaten vägrat berättar vart kyrkans silver är gömt och på så sätt trotsat storfurstens dekret. Silvret är med rätta folkets och deras högsta representant är storfursten. Flera i folksamlingen protesterar och möts med våld och arresteringar. Broder Eber försöker tala vett med Lot men riddaren svarar endast med att fälla diskriminerande kommentarer om vindmunkarna och deras tro. Glokta Skogsvakten låter en av de flyende protestanterna komma undan genom att blockera en knekts väg. Situationen eskalerar när Lot låter sina knektar knyta Berniel vid ett ankare och tar det till vattnet i hamnen. Precis när Bivor klan Ghor den starke börjar ta till våld för att rädda prelaten blåser en stark vind in från havet och med en övernaturlig röst förklarar prelaten att Daak inte kommer glömma vad som gjorts mot hans barn i denna stad. Daaks vredesdomar kommer falla över staden och alla troende borde ta till flykten så snart det är möjligt. När vinden och Berniels röst lagt sig sparkar Lot ner ankaret i havet och Berniel försvinner i djupet.

Efter avrättningen av Berniel stormar folkmassan knektarna som svara med våld. Eber framkallar ett mirakel från vindarna som täcker torget i en tjock dimma vilket förhindrar mycket våld och låter protestanterna ta sig undan. RP tar sig till stadsportarna som nu är öppnade. Stadsvakterna vid porten bär daakkors runt sina halsar och uppmanar alla trosfränder att fly staden, vilket RP också gör.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
De försvunna skogsvaktarna

16 dodekanda 1528 efter Daak
RP
har tagit sig till Tallberg gods. Deras tankar går till händelserna i Mirron och storfursten Fanmaris II Häxmästaren van Culnars eskalerande förföljelser av dissidenter i allmänhet och daaktroende i synnerhet.

Hans nåd Doriel van Tallberg, godsherre och ättens van Tallbergs överhuvud, ger sonen Vicras van Tallberg i uppdrag att finna och ta reda på vad som hänt med två av ättens skogsvaktare. De skickades för ett par dygn sedan för att undersöka potentiella tjuvskyttar i Tallveden.

Doriel ber i enrum att Bivor klan Ghor den starke skall beskydda Vicras och hålla ett öga på honom, Doriel vill veta vad för typ av man Vicras har blivit under hans tid i Mirron.

Vicras, Bivor, Broder Eber och Glokta Skogsvakten spårar de försvunna skogvaktarna in i Tallveden. De undersöker en plats och kommer fram till att skogvaktarna blivit attackerade. De finner skogvaktarnas döda kroppar och följer spåren av deras attackerar. De finner ett läger med råskinn, överfaller och dödar råskinnen. I striden blir Eber utslagen av en pil i käften som också slår ut en av hans tänder.

Bivor undersöker råskinnens kroppar och drar slutsatsen att deras ledare var en kristallvigd riddare, medlem av den hedniska Kristallorden.

RP återvänder till Tallberg gods och rapporterar om händelsen till Doriel. Bivor rapporterar även om riddaren från Kristallorden.

I enrum rapporterar Bivor till Doriel att Vicras prestation under uppdraget varit exemplariskt.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Upproret vid Korhusa (del I)

23 dodekanda 1528 efter Daak
Sir Begal van Tallberg leder tillsammans med Vicras van Tallberg en vaktstyrka under Daaks Uppenbarelsedag. De befarade religiösa oroligheterna under högtiden uteblir. Vicras samtalar med Begal om ättens situation; ätten Ribbing i norr är nära vänner menar Begal. När Begal tar över som godsherre vill han att Vicras hjälper honom med 'politik och diplomati'. Vicras tycker att det är en god idé.

2 primla 1529 efter Daak
Ett brev anländer till ätten van Tallberg på Tallberg gods. Brevet bär Hans Högvälborenhet Divil Gemoro van Dacmats, greve av Tronmarks, sigill. Det är en kallelse till vapentjänst och ber van Tallbergs att snarast infinna sig vid Soldatheden utanför Targus. Ätten diskuterar under Hans nåd Doriel van Tallbergs ledarskap hur de skall svara. Det beslutas att en mindre styrka med lätta fotsoldater, från godsets garnison, skall skickas under befäl av Vicras van Tallberg. Doriel vill ha sin arvinge, Sir Begal van Tallberg nära om något oväntat skulle hända. Vicras får uppdraget att ta reda på vad som händer i grevskapet och furstendömet, Divil poängterar att ättens namn inte får dras i smutsen, van Tallberg har i generationer försvarat det sköra samförstånd mellan religionerna i Targatia, och så skall det förbli!

Efter mötet stannar Broder Eber och ber Doriel ge ett betydande offer till Vindarna under Midvinterbönen för framtida välsignelser. Doriel går med på det.

Efter mötet stannar Vicras för att be sin far om silver till hjälp under uppdraget. Bivor klan Ghor den starke och Begal talar för Vicras karaktär och Doriel låter Vicras hantera hela 1000 silver från ättens skattkista.

Efter mötet ber Doriel att Bivor skall stanna. Doriel talar om sin höga ålder och hur tacksam han är att Bivor skyddat ätten i årtionden. Doriel är uppenbart orolig över hur ätten skall klara sig i de orostider som närmar sig, speciellt eftersom han själv är till åren kommen. Han ber Bivor försvara ätten och Bivor svär att fortsätta tjäna ätten.

Eber talar med sin dotter Dara om att han måste åka bort ett tag. Hon verkar inte förstå allvaret och Eber lovar att snart vara tillbaka.

Rp reser till Targus med van Tallbergs trupper. Ättens vasall Sir Igor van Selenbo och dennes styrka milismän följer dem.

Vicras, Eber och Igor anländer sent på kvällen till mötet i Divils stadspalats. Deras nåder Feldan van Calter, Tarsin Bonde och Morgel van Ulmak är på mötet med deras närmaste rådgivare och vasaller. Hans nåd Marok Ribbing anländer senare. Greven av Tronmark förklarar att Targatias furste, Hans Excellens Tarsin Stiernborg, blivit kallad av storfursten till vapentjänst. Fursten har i sin tur givit honom, greven av Tronmark, i uppdrag att sammankalla grevskapets trupper. Fursten av Targatia är inte på mötet. Divil förklarar vidare att han har "angelägenheter" i hertigdömet Krylomar i söder och kommer ge sig av redan efter mötet. Godsherrarna kommer få infinna sig hos storfursten utan fursten av Targatia eller greven av Tronmark som deras anförare.
Vicras försöker övertala de andra vid mötet att han skall få äran att anföra dem inför storfursten. Tarsin Bonde motsätter sig detta skarp och menar att det borde vara honom själv som skall få äran. Diskussionerna håller på in på småtimmarna och Vicras med stöd av Eber misslyckas övertala de andra mötesdeltagarna, Tarsin Bonde utses till anförare i grevens ställe.

Istället för att delta i kvällsmötet med greven ger sig Bivor och Glokta skogvakten ut i Targus mörker för att finna gamla bekanta och söka information. Glokta tar med sig Bivor till Targus farligaste gata, Bakgatan. De träffar Ovida "Enögd" på Den stegrande ponnyn. Glokta och Bivor samtalar med henne om vad som händer i staden. Hon berättar att en riddare vid namn Sir Sebael van Korshusa vägrat följa storfurstens dekret. Hon talar också nedlåtande om daaktroende och jargier, tycker att daaktroende borde konvertera till hedendomen. Berättar om ett rykte att storfursten har arresterat primoden av Targus och torterar honom i Slottet Pelgrinmaracs ökända tortyrkammare.
De besöker även Tor III ägare av Torsbar. Glokta och Bivor talar med honom om situationen i staden. Tor III berättar om förföljelser av daaktroende och de som sätter sig upp emot storfurstens regim. Han talar om storfursten höga ålder och ryktet att han skulle vara en häxmästaren. Tor III menar att alla oroligheter i landet kan skyllas på storfurstens "drömmar" och dåliga rådgivare som "viskar gift" i storfurstens öron.
Bivor tar med Glokta till dvärgen Kon klan Ghor, ägaren av Oxkvarnen. Kon berättar att storfursten betalar bra silver för vapen och rustningar. Många tjänar stora pengar på storfurstens rustande. Kon tror att storfursten tagit primoden av Targus förmögenhet och använder den för att betala upprustningen. Han talar om "spöken och andar" som talar med storfursten. Kon levererar en välgjord storhammare till Bivor.
Stående på den Svarta avenyn i Targus gryning överlämnar Bivor storhammaren till Glokta och uppmanar honom försvara ätten van Tallberg med allt vad han är värd. Glokta svär trohet till ätten och tar emot hammaren. Hammaren får namnet ”den arga jätten”.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Upproret vid Korhusa (del II)

Den 3 primal 1529 efter Daak
RP bryter fastan i sitt tält på Soldatheden utanför Targus när Sir Igor van Selenbo rusar in i tältet. Hans nåd Tarsin Bonde är i färd att marschera av till audiensen med storfursten, Fanmaris II Häxmästaren van Culnar. Rp får skynda sig för i ordning och ansluter sig sent till Tarsin och de andra på marschen. Tarsin fäller några dräpande kommentarer åt Vicras van Tallberg.
När marschen passerar Milargok Förkunnarens domkyrka i Targus ser Rp garnisonsmän i full färd att hänga två män från ett räd utanför domkyrkan. Broder Eber stannar och frågar vad de två männen har gjort. En av knektarna svarar att de är ”brottslingar”, ”fanatiker” och ”jargiska spioner”. Någon av knektarna säger även att ”daaktroende rövar bort barn om natten”.

RP med övriga herrar från Tornmark stiger in i Slottet Pelgrinmaracs tronsal för deras audiens med storfursten. Salen är mörk och luktar sött. Längst med salens sidor, skuggade av pelare, rör sig hovmän och hovdamer. Vid salens pelare är personer bundna med plakat runt halsen; ”Jag är en förrädare”, ”Jag sår uppror”, ”Jag är en fanatiker” och ”Jag rövar barn om natten”. De bundna männen bär munkavel. Framme på en upphöjning i salen sitter storfursten och hans närmaste rådgivare.
En kvinna vid namn Elysia den sköna Carpus tar till orda. Hon kommenterar på att varken Targatias furste eller Tronmarks greve är närvarande. Hans nåd Vasil Dag och Natts frånvaro kommenteras också på. Elysia förklarar att Damarien, Targatia och Tronmark är hotat av "jargier" och "fanatiker" som samlat sig inte långt från Targus för att störta storfursten. Hon ger Tarsin uppdraget att krossa upprorsmakarna, inte visa nåd mot deras sympatisörer och ta överlevarna till Targus för att möta storfurstens dom. Hon ber även Tarsin att återbörda ”stulna skatter” till storfursten. Elysia säger att; "han borde veta vilken upprorsmän hon talar om". Tarsin ursäktar de frånvarande herrarna och svär att snabbt krossa upprorsmakarna.
Under audiensen tar storfursten fram en pilbåge och börjar nonchalant skjuta på de fastbundna fångarna vid pelarna. När Elysia är klar med audiensen tar storfursten plötsligt till orda och upprepar i stort sätt allt som Elysia redan sagt. Hovet och Elysia applåderar storfurstens beslut.
Under audiensen försöker Eber undersöka tronsalen och personerna i hovet. Han lägger märke till en suspekt ring som Elysia bär, han lyckas inte identifiera den men är säker på att det är en Alaceris ring.
Efter audiensen beordrar Tarsin avmarsch innan solnedgång. Han vill avsluta upproret så snart som möjligt.
Efter audienser kan Rp se Tarsin samtala med en av männen som satt vid podiet med storfursten, Princept av Dibukts barn, Sir Forsek Crusator Zelosius.

RP tar sig till Centauri hyrstall och köper riddjur. De kommer överens om att försöka varna de så kallade upprorsmakarna. Eber och Glokta Skogvakten rider i förväg medan de andra tar sig tillbaka till Soldatheden och förbereder sig inför avmarschen.

Tillbaka på Soldatheden får Vicras och Bivor klan Ghor den starke reda på att Tarsin inte anser att van Tallbergs trupper skall marschera tillsammans med de andra trupperna eftersom de leds av Vicras som inte är en riddare. Därför beodrar Tarsin att Vicras och hans trupper skall agera spårare och förtrupper till huvudstyrkan. Vicras och Bivor rider iväg med sina trupper före huvudstyrkan.

Vicras och Bivor gör allt i sin makt för att förhala och försena Tarsins huvudstyrka och de lyckas, huvudstyrkan anländer på natten och anfallet skjuts upp till morgondagen. Till Tarsins stora frustration.

Eber och Glokta anländer till Korshusa gods, där rebellerna skall ha samlats. Godsets byar är tömda på folk och de finner flera pålade bybor i dem. De närmar sig det stängda godset och talar med Sir Sebael van Korshusa, godsets herre. De övertalar honom om deras fredliga intentioner och blir insläppta efter att de tagit emot bröd och salt. Det blir uppenbart att Sebael har tagit tillflykt bakom hans palissader med så gott som allt folk på hans marker. Sebael berättar att Tarsin, hans herre, krävde att skatterna och relikerna i S:t Lioras kyrka, som ätten van Korshusa beskyddat i generationer, skulle överlämnas till storfursten. Sebael vägrade och Tarsins knektar attackerade och pålade några bönder. Sebael drog tillbaka alla sina bönder innanför palissaden och inväntar nu sitt öde.
Eber och Glokta försöker övertala riddaren att lämna sina marker med allt sitt folk och söka skydd på van Tallbergs marker. Efter löftet att Eber skall rida i förväg med S:t Lioras reliker och skatterna från hennes kyrka går Sebael med på deras förslag. Eber ger sig av i förväg och Glokta stannar kvar för att hjälpa till att organisera avfärden för allt folk. Tack vare att Vicras och Bivor förhalat Tarsin hinner Sebael ta sig undan med sitt folk. En liten styrka på 50 frivilliga stannar kvar för att förhala Tarsins trupper, de frivilliga är framförallt äldre och lytta.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Upproret vid Korhusa (del III)

Den 4 primal 1529 efter Daak
Hans nåd Tarsin Bonde leder Tronmarks trupper i ett anfall mot Korshusa gods tidigt på morgonen. Vicras van Tallberg och Bivor klan Ghor den starke försöker förhala anfallet ytterligare men misslyckas. Segern blir legendarisk och Tarsin plundrar samt bränner godset med de tillhörande byarna. Det blir klart att Sir Sebael van Korshusa tagit sig undan med majoriteten av sitt folk och Tarsin sänder spejare för att finna dem, sedan marscherar de tillbaka till Targus.

Under marschen till Targus rider Sir Igor van Selenbo upp till Vicras och gör klart sitt missnöje med deras deltagande i vad som soldaterna kallar slakten vid Korshusa. Vicras försöker lugna Igor genom att berätta att han gjort saker bakom kulisserna för att förminska lidandet. Igor verkar till synen lugna sig.

Vicras och Bivor väntar i försalen tillsammans med Tronmarks andra anförare på audiens med storfursten. Slottet Pelgrinmarac verkar annorlunda, fönstren har täcks av och det ser även ut som om det städats. Två pojkar springer in i försalen, Damaga och Aagel, viftandes med träsvärd. Deras lek orsakar en scen och en vacker alvisk kvinna rusar efter pojkarna tätt följd av två hovdamer. Pojkarna lägger märke till Bivor och blir fascinerade av att han är en dvärg, de närmar sig honom som om de tänker anfalla. Bivor ger sig in i leken och förvandlar en annars lustig scen till en aristokratisk korrekt och lekfull lektion i stridskonst. Efter vapenleken utnämner Damaga dvärgen till sin väpnare, vilket Bivor accepterar.

Vicras och Bivor träder in i tronsalen tillsammans med Tronmarks andra herrar. Det luktar av bränt kött och snart finner de källan till doften. Några av de fastbundna fångarna har uppenbart blivit brända och lämnat svärtade fläckar efter sig. Elysia den sköna Carpus skäller ut Tarsin inför hovet eftersom han inte lyckats finna Sebael eller återbördat relikerna och skatterna från S:t Lioras kyrka. Tarsin lovar att göra allt i sin makt för att finna Sebael och föra honom inför storfursten samt att återbörda skatterna. När audiensen till synes är över reser sig storfursten och talar inför hovet, han upprepar i stort sätt vad Elysia redan sagt och lovar ett gods till den man som bringar Sebael till hovet och ett gods till den som återbördar de stulna skatterna. Elysia och hovet applåderar storfursten idé.

Bivor och Vicras besöker Bivors sponsor Elektra Medikus i Collegium Medicorums högkvarter. De söker information om Alaceris ringen Broder Eber såg Elysia bära. Elektra verkar mycket intresserad av vem de sett ringen på och när hon får Elysias namn skriver hon ner det. Trots detta påstår Elektra att hon inget vet om ringen och uppmanar Bivor och Vicras att glömma bort att de såg den. Annars talar de med Elektra om storfursten och de faktum att han är långt över den normala åldern för en människa. Hon berättar att det kan finnas flera sätt att förlänga sitt liv, alkemiska, magiska och gudomliga.

Vicras och Bivor besöker De fem vindarnas kloster i Targus. Klostrets förgård är tomt på folk och alla dörrar vidare in i klostret är barrikaderade och låsta. De får kontakt med munkarna och blir tagna till klostrets högste, Valian Marok Vindvandraren, en gamla vän till Vicras. Marok berättar att våldsamheter mot vindtroende har ökat kraftigt den senaste tiden och att en vindmunk från klostret nyligen försvunnit. Marok skyller på storfurstens rådgivare Sir Forsek Crusator Zelosius och Kristallorden för de religiösa spänningarna i furstendömet. Han ser inget annan utväg än att balansen måste återställas, förmodligen våldsamt. Vicras erbjuder Marok och munkarna eskort ut ur Targus till Vita klostret men Marok avböjer tacksamt erbjudandet. Därefter marscherar de hem med van Tallbergs trupper.

Eber anländer till van Tallbergs marker och tar sig hem till sin stuga. Han talar med Nellia Städerskan och går iväg med sin dotter Dara. Tillsammans med Dara söker han råd om vad han skall göra med relikerna och skatterna från S:t Lioras kyrka. Dara anser att lånade leksaker skall lämnas tillbaka, man kan alltid leka med sina egna leksaker eller besöka igen och leka med de lånade leksakerna då. Att ta någons leksaker är strängt förbjudet anser Dara. Eber har fått det råd han söker och spenderar tiden med sin dotter.

Glokta Skogsvakt anländer till van Tallbergs marker med Sebael och dennes folk i följe. De möts av Helm, mäster skogsvakt, och tar sig till Tallberg gods.

På kvällen hålls ett möte på Tallberg gods. Vicras och Eber berättar för Hans nåd Doriel van Tallberg vad som hänt. Godsherren är inte glad över att ha alla dessa nya män, kvinnor, barn och gamla att ta hand om, att de är daaktroende på flykt undan storfursten gör inte saken bättre. Eber talar för att göra det rätta och Doriel ger Sebael och hans folk tillstånd att slå sig ner på van Tallbergs marker men förmanar dem att ”ligga lågt”. Vicras föreslår att det är dags att finna allierade för den stundande konflikten i Targatia. De beslutar att hålla en fest där alla godsherrar i Tronmark är inbjudna, festen skall användas för att söka allierade. Efter mötet tackar Sebael Eber för att han talade för att låta hans folk stanna på van Tallbergs marker.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Den försvunna familjen (del I)

Den 5 primal 1529 efter Daak
Fader Domer av Tallbergs kyrka, Sir Sebael van Korshusa och Broder Eber möts i Tallbergs kyrka. De samtalar om relikerna och skatten från S:t Lioras kyrka som Eber räddade från Korshusa gods. Domer anser först att relikerna skall bli ett sätt att sätta kyrkan i Tallberg på kartan och ge tröst till de flyende daaktroende på van Tallbergs marker. Eber får Domer och Sebael att ge löftet att hålla S:t Lioras kvarlevor gömda tills vidare. Relikerna göms i valvet under kyrka. Domer och Sebael tillbeder framför relikerna innan de göms undan och Eber stämmer in i en vindsång. De båda daaktroende uppskattar Ebers agerande.

Glokta Skogsvakten rider till Targus för att söka information om häxmästaren. Han besöker Tor III som tipsar om en spåkvinna vid namn Madam Katt som brukar sitta på information av det mystiska slaget. Glokta besöker henne på kvällen och lånar en bok om nekrotropi från henne i utbyte mot en del av Gloktas blod. I en lite ritual drar hon det blodet hon behöver.

Eber leder en andakt på Grims kloster. Klostrets högste, Valian Bors, är mycket nöjd med Ebers insats och Vicras van Tallbergs deltagande i andakten.

Vicras talar med familjen om hans vilja att gifta sig för ättens bästa. Hans nåd Doriel van Tallberg är mycket nöjd över beslutet och skickar genast ut signaler över grevskapet Tronmark att hans son ämnar gifta sig. Förhoppningsvis kommer denna nyhet dra flera gäster till den stundande festen på godset. Vicras syster, Annika Kagg, stöttar honom i beslutet, så också Sir Begal van Tallberg.

Den 6 primal 1529 efter Daak
Vicras, Bivor klan Ghor den starke, Eber och Glokta äter i godsets hall när de hör oljud från köket. Det är Alva Kokerskan som ställer till en scen. Hon påstår att hon sett en tomte stjäla mat från köket. De övriga i köket tror henne inte men RP undersöker saken trots allt. De finner snabbt spår och letar över borggården efter deras byte. Det visar sig i godsets stall att den beryktade tomten egentligen var Damaga. Pojken har enligt utsaga tagit sig till godset genom att smyga upp i förrådsvagnarna när van Tallbergs trupper lämnade Targus. Damaga kräver av Bivor att han uppfyller sitt löfte att vara väpnare åt honom. Bivor tar sig an pojken och Doriel låter honom stanna på godset så länge Bivor ansvarar för honom. Vicras undersöker saken och Damaga visar sig vara en alv. Han menar att alvkvinnan i storfurstens hov, Avanion vhic Nangalie är hans mor och kommer från Kininaé Vired’lin i Östra skogarna och att hon vet att han är på godset. Enligt Damaga har hans familj bott i Targus hela hans liv.

Den 8 primal 1529 efter Daak
Under ett möte på Tallberg gods rapporterar Dac trefinger att storfurstens knektar attackerat de daaktroende och fedaker som firat Ljusbringarens ankomst i Targus. Enligt rapporten skall attacken orsakat flera dödsfall och flyktingströmmar norrut, blanda annat till van Tallbergs marker. Dac ifrågasätter hur länge ätten kan fortsätta skydda de daaktroende innan storfursten eller Kristallorden får nys om vad de gör. Doriel beordrar att de flyende skall få tillstånd att bosätta sig på ättens marker.
Lot grisfösaren anländer från Sebaels läger och rapporterar att skogsmännen som arbetar i Leticelund rapporterar mörka figurer som rör sig i skogen. Dac poängterar att en familj försvunnit strax utanför Nordanlund gods för några dagar sedan. Doriel ger Vicras och övriga Rp i uppdrag att ta reda på vad som hänt den försvunna familjen och se till att skogar är fria för Sebaels skogsmännen att arbeta i.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Den försvunna familjen (del II) - Striden i Ehlas grotta

Den 9 primal 1529 efter Daak
Under förmiddagen anländer Vicras van Tallberg, Bivor klan Ghor den starke, Broder Eber och Glokta Skogsvakten till Leticelunds gods. Mörka moln hänger över godset och vinterns kyla biter. De finner godset i dåligt skick. Garnisonskaptenen Dara Knogen verkar odisciplinerad och obrydd över godsets tillstånd. Vicras beordrar Glokta att leda garnisonsmännen i underhållsarbete på godset. Danu, en garnisonsman, visar Vicras de plundrade förråden och berättar att Dara leder garnisonen på ett sätt som han inte tror är det bästa. Trots det har han respekt för Dara och de andra veteranerna i garnisonen. Han berättar att flera familjer försvunnit de senaste veckorna men att Dara inte ansett de vara något speciellt att tänka på. När till slut den senaste familjen försvann gick Danu över huvudet på Dara och rapporterade personligen direkt till Tallberg gods om saken. Något Dara inte blivit glad över. När RP talar med Dara om saken anser hon att en och en annan försvunnen familj inte är något att tänka på, speciellt i dessa tider med flyktingar som reser fram och tillbaka. Hon anser helt klart att Danu överreagerat.

Vicras samlar garnisonen till ett möte och avsätter Dara som kapten och tillsätter Danu i hennes ställe. Han ger också Danu positionen som förvaltare över godset. Danu blir chockad och så även Dara som invänder och menar att endast Hans nåd Doriel van Tallberg kan ge sådana order. Hon backar dock och låter Danu ta över som garnisonens kapten.
Glokta talar privat med Dara och försöker få henne att falla in i leden och följa den nya ordningen på godset, hon förstår.

Danu leder RP till huset den senaste familjen försvunnit ifrån. Där finner de spår efter handgemäng och ockulta symboler för Orphagus, Nangifer och Syrakaia. Danu har sett symbolen för Orphagus tidigare; Daras bror, en man vid namn Ehlas, brukar bära symbolen. Danu berättar att Ehlas är en radikal hedning som inte tagit lätt på att daaktroende kommit i allt större skaror till van Tallbergs marker. Med en lite grupp anhängare har Ehlas skapat problem som stundvis lett till våldsamheter på Leticelunds marker. Det är Danus mening att Dara använt sin position som garnisonens kapten för att skydda Ehlas och hans anhängare från straff. Ehlas och hans anhängare skall ha flyttat till Leticelunds skog och inte setts till den senaste tiden.

Tillbaka på godset beordrar Vicras att Danu skall göra i ordning en liten styrka av trogna män för att söka efter Ehlas och att Dara skall föras till honom. Dara går inte att finna och hon skall ha setts lämna godset efter att Glokta talat med henne, hon skall ha vandrat in i Leticelund. RP ger sig av med Danu och hans mannar för att söka efter Ehlas och efter solnedgången finner de spår som leder till en liten grotta i skogen, åska och regn har dragit in över skogen. Eber talar med Damaga och framkallar ett vindmirakel för att stärka pojkens mod. Damaga är mycket tacksam över Ebers agerande.

Inne i grottan finner RP Dara Knogen talandes med Ehlas. Hon försöker övertala sin bror att lägga ner sina vapen och ge upp. Men Ehlas är oberörd och menar att van Tallberg måste betala för deras svek mot de Gamla gudarna. Vicras ger sig till känna och ber de två att ge upp. Ehlas vägrar och Dara Knogen försöker hindra RP att arrestera hennes broder. Eber agerar och striden är ett faktum. Dara uppehåller Bivor och Glokta medan Ehlas påkallar ett mirakel och förvandlas till en styggelse. Vicras och Danu försöker ta sig runt Dara men stöter i grottans skuggor på en styggelse och tar upp striden med den.

Bivor paralyseras av skräck när Ehlas förvandlas till en styggelse och Damaga försöker desperat väcka dvärgen från tillståndet. Vicras och Danu blir utslagna under striden och när Glokta till slut lyckas slå ut Dara kommer han till deras undsättning. Eber slåss med Ehlas i styggelseform och påkallar ett mirakel som fyller grottan men en tjock dimma. Han ber de andra att ta till flykten innan han blir brutalt dödad. Bivor vaknar då upp från sin paralys och ber de garnisonsmän som fortfarande lever och Damaga att rädda Vicras och fly. Bivor kastar sig sedan in i strid med Ehlas.
Vicras, Danu och Damaga tas ut ur grottan av de överlevande garnisonsmännen.
Glokta blir snart utslagen och Bivor beslutar att hålla styggelserna stången för att ge sina vänner tid att ta sig till säkerhet. Han uttalar de kända dvärgiska talesättet "khan zar-khom" och står fast. Striden i grottans mörker och dimma blir långvarig och Bivor tar mycket skada. Han överväger för en stund att låta detta bli hans grav men kommer då ihåg Doriels ord till honom; "försvara ätten i de konflikter som kommer". Bivor flyr grottan och tar sig genom regn och åska tillbaka till Leticelunds gods.

De överlevande RP håller ut i Leticelunds gods under natten med styggelser styrkande utanför portarna.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Eftersom två karaktär omkom under föregående spelmöte introduceras två nya.

Nya karaktärer som spelarna porträtterar

Grim vindkappan van Tallberg ersätter Glokta Skogsvakten

  • bror till det nuvarande överhuvudet av ätten van Tallberg, Hans nåd Doriel van Tallberg
  • en damarier från Targatia
  • har ledare som arketyp
  • vindtroende
Lansal Swerd ersätter Broder Eber
  • dryckeskamrat till Vicras van Tallberg, från dennes tid i Mirron
  • en damarier från Porfyrien
  • har skugga som arketyp
  • daaktroende
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Den försvunna familjen (del III) - Farväl till gamla vänner och mötet med nya

Den 10 primal 1529 efter Daak

De överlevande RP samtalar på Leticelunds gods. Vicras van Tallberg har påverkats mentalt av gårdagens händelser och Damaga bryter ihop när han tänker på sin hjälplöshet. Bivor klan Ghor den starke tröstar Damaga. De ger sig sedan av till Tallberg gods. Ätten van Tallberg har ett möte om händelserna i Ehlas grotta och Sir Begal van Tallberg ger sig av för att återbörda kropparna men en liten styrka.

På eftermiddagen anländer den ökände Grim Vindkappan van Tallberg till Tallberg gods och tas emot med öppna armar av Hans nåd Doriel van Tallberg. Lansal Swerd anländer också till godset sökande efter Vicras, de två talar minnen och deras förluster.

Doriel tackar personligen Bivor för att ha räddat hans son Vicras och Bivor önskar av Doriel att legitimera Eber och ta hand om hans dotter Dara. Doriel går ett steg längre och legitimerar dottern också samt ber Broder Tibor Den vise att fostra Dara vid det Vita klostret.

Den 11 primal 1529 efter Daak
Broder Eber van Tallbergs, Glokta Skogsvaktens och de fallna soldaternas kroppar hämtas från Ehlas grotta. De kremeras utanför grottan under en reningsceremoni där Valian Bors och Fader Domer avlägsnar blodet som spillts där, på detta sätt kommer blodet inte dra till sig ondskans och lamiornas ögon. Askan förs i amforor till Grims kloster där det senare under dagen hålls en begravning som leds av Bors. Ceremonin besöks av hela ätten van Tallberg och många av deras livegna, däribland en stor grupp av daaktroende ledda av Domer. Bors budskap under begravning är att sunnanvinden är den självuppoffrande vinden och när balansen mellan den och nordanvinden blivit förstörd måste människan balanseras mot nordan, hämndens vind. Han ber de troende försvara vindtron och balansen som de försvarat i generationer. Under begravningen sprids Ebers och Gloktas aska för vinden. I fjärran kan man höra hundar yla.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del I)
Efter händelserna kring den försvunna familjen återhämtar sig Rp på Tallberg gods. En politisk storkonflikt närmar sig med stormsteg, det vet alla. Men vem är fiende och vem är vän? Vart ligger godsherrarnas lojalitet och vad har de för genuina intressen? van Tallberg beslutar att ge sig in i Tronmarks politik på allvar.

Den 12 primal 1529 efter Daak
Hans nåd Doriel van Tallberg bjuder på fest till minne av Broder Eber van Tallberg och Glokta Skogsvakten.

Under tillställningarna låter Doriel livegna som flytt till ättens marker svära trohet till honom och hans ätt. Grim Vindkappan van Tallberg och Lansal svär även trohet till ätten och ställer sig under Doriels beskydd och i hans tjänst.

Sir Begal van Tallberg håller ett tal om ätten historia och storhet, han talar om hur de kommer möta alla de faror som ligger framför dem med mod och beslutsamhet.

Broder Tibor Den vise försöker tala med Vicras van Tallberg om händelserna i Ehlas grotta men får inga vettiga svar från den traumatiserade Vicras.

Den 14 primal 1529 efter Daak
Vicras
talar med Doriel om Leticelund gods och ber sin fader lämna över godset i hans händer. Vicras menar att det kommer öka chanser att få ett fördelaktigt äktenskapserbjudande. Samtidigt kommer det eftersatta godset tas om hand på riktigt. Doriel går med men på ett villkor; att Vicras tar emot riddarslaget och börjar träna sina stridsfärdigheter. Ett villkor som Vicras accepterar.

Grim kallar Vicras till sitt rum och talar med honom om framtiden. Samtalet är kryptiskt men det framgår att Grim inte önskar att hans brorson skall begå samma misstag som han själv genom att tro att alla konflikter kan lösas med svärd och blod. Det kommer också fram att Grim blivit tvingad att lämna Solens soldater efter ett mordförsök på honom själv.

Bivor klan Ghor den starke samtalar med Begal om Doriels hälsa. Snart kommer Begal vara tvungen att ta över och han menar sig vara redo. Begal ber även Bivor tjäna honom så som Bivor tjänat Doriel. Bivor går med på att tjäna ätten till dess att han återbetalat Sir Anton van Tallbergs offer. Begal rådfrågar också Bivor om Vicras, Begal skulle nämligen vilja se Vicras som sin högra hand. Bivor svara att Vicras förmodligen har för höga mål för sådant, Begal blir förvånad men tar dvärgens råd som riktigt.

Lansal besöker Tallbergs kyrka och samtalar med Fader Domer om förlusten av hans familj och symbolerna han funnit bland sin faders tillhörigheter. Domer ger själavård till Lansal och berättar att symbolerna är från den jargiska inkvisitionen vars motsvarighet i Damarien är S:t Sebaels orden med högkvarter i Sebaelitordens kloster i Targus. Enligt Domer är orden fortfarande aktiv och kanske skulle Lansal finna svar i deras arkiv. De två tänder ljus för Lansal familj och ber tillsammans.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del II)

Den 15 primal 1529 efter Daak
Grim van Tallberg
besöker Hans nåd Doriel van Tallberg i dennes arbetsrum och samtalar om varför Grim blev accepterad in i ätten så enkelt. Doriel berättar att deras fader, Hans nåd Adrien van Tallberg, på sin dödsbädd bett honom att ta in och förlåta Grim när och om han skulle återvända till ätten. Grim blir mycket rörd och de två bröderna omfamnar varandra. Grim lovar att tjäna ätten.

Lansal söker information om försvinnanden bland daaktroende och möjliga kopplingar till Kristallorden. Han samtalar på krogen Tallskogen i Tallberg med Caros Stallaren som påstår att Ehlas Styggelsen varit i kontakt med agenter från Kristallorden. Caros berättar även att flera agenter varit på van Tallbergs marker och försökt få hedningarna att resa sig mot ätten, hans egen prästinna, Kadarier Adella, har låtit en av agenterna tala inför kadar-kulten. Enligt Caros var det bara Ehlas och den lilla gruppen kring honom som svarade positivt på agenternas budskap. Caros menar vidare att det var känt bland de hedniska kulterna att Ehlas förmodligen var den som låg bakom försvinnandena av daaktroende. Han menar att om Ehlas fortfarande är vid liv och kvar på van Tallbergs marker så kommer flera daaktroende försvinna. Caros råder också Lansal sluta söka i sådant som bara kommer leda till problem. Lansal ger Caros lite silver för informationen.

Bivor klan Ghor den starke reser till Targus och har ett möte med Elektra medikus, Harara klan Ghor och Kon klan Ghor på Collegium Medicorum. Bivor får de tre att skriva under på hans idé om att starta ett barnhem till Glokta Skogsvaktens minne. De beslutas att Kon skall hantera barnhemmets finanser och administration, han skall även försöka sälja Gloktas hammare, Den arga jätten, för att få in finansiering till projektet. Harara lovar att ställa upp med finansiering och hjälpa barnhemmet med tandvård. Elektra lovar att ställa upp med finansiering och hjälpa barnhemmet med hälsovård.

Bivor har ett möte på Den stegrande ponnyn i Targus tillsammans med Tor III och Ovida enögd. Bivor ber dem stötta hans barnhem genom att upplåta lokaler i Bakgatan och skydda barnhemmet från andra kriminella gäng. De två bossarna går med på det i utbyte mot en framtida gentjänst från Bivor.

Den 16 primal efter Daak
Doriel håller på Tallberg gods en ceremoni för sin son Vicras van Tallberg. Vicras tar emot riddarslaget och ges Leticelund gods som län på tjänst, med detta är Vicras numera Cavalles Vicras van Tallberg av Leticelund. Vicras svär trohet till Doriel som dennes vasall.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del III)

Den 17 primal 1529 efter Daak
Sir Vicras van Tallberg står i hallen på godset han nyligen blivit herre över. För hans inre kan han se händelserna i Ehlas grotta spelas upp. Han och Danu den unge tillsammans med några soldater ger sig av till Leticelund och Ehlas grotta. Utanför ser han kremeringsbålen varpå Broder Eber van Tallbergs och Glokta Skogsvaktens kroppar brunnit. Utanför grottan har Valian Bors och Fader Domer ersatt de hedniska symbolerna med vind- och daaktrons. Vicras tar sig in i grottan tillsammans med Danu och besöker platsen där Eber fallit. Där bryter den nyblivne riddaren ihop. Danu försöker trösta honom och de beslutar att leva goda liv i tacksamhet för vad Eber offrat för dem. Vicras döper om skogen från Leticelund till Nordanlund och godset från Leticelunds gods till Nordanlund gods.

Bivor klan Ghor den starke besöker Nellia Städerskans på Ebers stuga, de samtalar om Eber och Dara. Bivor erbjuder städerskan att bli föreståndare på barnhemmet han sätter upp i Targus till minne av Glokta.

Grim vindkappan van Tallberg besöker Tallbergs kyrka och talar med Fader Domer. Grim ber honom att ställa upp med dop av hedningarna på Nordanlund gods, först tvekar Domer med invändningar att Hans nåd Doriel van Tallberg måste ge ordern om detta, men Grim övertalar honom snart.

Lansal talar med Bivor om hur han kan tjäna ätten van Tallberg bättre. Den lite lätt druckna dvärgen samtalar med Lansal om saken och ger rådet att; "om du letar efter öl, gå till en krog". Om du vill bli accepterad av ätten, tjäna ätten. Samma kväll besöker Lansal den nyblivna riddaren Vicras på Nordanlund gods. De samtalar om vad som hände i Ehlas grotta.

Den 18 primal 1529 efter Daak
Grim börjar resa runt på Nordanlund gods och dess marker i ett försök att injaga fruktan i alla hedningar. "Omvänd er eller dö! Håll er tro hemligt och acceptera daaktron utvärtes!"
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del IV)

Den 20 primal 1529 efter Daak
RP lämnar Tallberg gods och reser till greven av Tronmark, Hans Högvälborenhet Divil Gemoro van Dacmat, på Damilliacs slott. De övernattar i Bivors våning i Targus.

Den 21 primal 1529 efter Daak
RP
anländer till Damilliacs slott och introduceras för grevens hov. Tillsammans försöker de presentera Sir Vicras van Tallberg så fördelaktigt som möjligt i sökandet efter äktenskapsanbud.

Den 9 sekanda 1529 efter Daak
Hans nåd Vasil Dag och Natt erbjuder Vicras sin dotters, Darella Dag och Natt, hand i äktenskap. Vasils bud är;
  • vapenallians mellan de två ätterna, inklusive van Tallbergs huvudgren
  • Darella är av högre börd än Vicras
  • Darella äger ingen egen jord
  • Darella är garanterad jungfru
  • hemgift på 8000 silver
Vicras motbud är;
  • vapenallians mellan de två ätterna, inklusive van Tallbergs huvudgren
  • Darella är av högre börd än Vicras
  • Darella äger ingen egen jord
  • Darella är garanterad jungfru
  • hemgift på 15000 silver
  • handelskontrakt där timmer från Nordanlund gods kan säljas i utbyte mot jordbruksprodukter från Halvdager borg (Ätten Dag och Natts säte)
Efter förhandlingar accepterar Vasil budet från Vicras. Deras kontrakt signeras och bevittnas av flera vid hovet, bland andra Divil, och sedan proklameras deras förlovning inför hovet. Bröllopet kommer hållas senare på Tallberg gods.
 
Last edited:

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del V)

10 sekanda 1529 efter Daak
Grim vindkappan van Tallberg
och Lansal sitter och bryter fastan i Damilliacs slott när Helm Förhandlaren och Hans nåd Morgel van Ulmak kommer in mitt uppe i ett häftigt samtal. Grim drar med sig Lansal och försvinner. Grim förklara sin relation med Solens soldater, som Helm arbetar för, för Lansal och ber honom ta reda på vad Helm och Morgel talar om.

Lansal smyger sig nära och tjuvlyssnar på Helm och Morgels samtal. Det visar sig att Morgel önskar hyra Solens soldater men anser att deras pris på 42.000 silver för en månads tjänst är alldeles för högt. Helm menar att det i dessa tider finns många potentiella arbetsgivare och priserna är därefter, alla rustar i Damarien. Morgel kommer meddela om han accepterar priset inom en vecka.

Tidigt på morgonen vandrar Bivor klan Ghor den starke runt murkrönet på Damilliacs slott. Plötsligt dyker Hans nåd Vasil Dag och Natt upp. De samtalar om slottets arkitektur och Vasil visar ett dvärgiskt hantverkarmärke på muren. Efter en tid frågar Vasil om han kan fråga en mera personlig fråga. Godsherren menar att han önskade sin dotter, Darella Dag och Natt, kunde gifta sig av kärlek men att det i dessa tider av oro inte finns plats för sådan lyx. Godsherren berättar hur han vaggade dotter när hon var liten och hur Daiva Dag och Natt ammade henne vid sitt eget bröst. De båda bryr sig uppenbart om sin dotter och Vasil frågar Bivor om Sir Vicras van Tallberg kommer respektera och behandla henne på ett värdig sätt. Bivor svarar jakande och talar om Vicras positiva karaktärsdrag men tillägger sedan att 'det finns mörka moln över Vicras'. Vasil ser brydd ut men nickar och tackar dvärgen för hans ärlighet samt ber Bivor att hålla samtalet för sig själv. Bivor nickar.

På väg ut ur mathallen springer Lansal in i en grupp riddare. Alla kastas till marken och riddarnas mat spills över golvet. Ett bryskt samtal tar vid där förolämpningarna flyger åt alla håll. Helt klart stör sig riddarna på att Lansal inte backar ner. Den mest högljudda av riddarna, Sir Remuno Ram är mycket nedlåtande. Bivor som är i närheten springer till Lansals hjälp och försöker skämma ut riddarna som vänder på klacken och börjar ta sig därifrån. En sista uppkäftighet från Lansal eskalerar konflikten till en duell på borggården. Lansal leker med Remuno och vinner en legendarisk seger. Han förödmjukar sin motståndare. Många riddare tar illa upp att en ofrälse besegrat en riddare och på ett sådant sätt också. Andra skrattar och speciellt bland tjänstefolket blir Lansal hjälteförklarad. Männen bjuder på öl och kvinnorna bjuder på ... ja ni vet.

RP sitter på middag med Hans nåd Feldan van Calter och dennes närmaste. De samtalar om situationen i Targatia och storfursten Fanmaris II van Culnars agerande. Godsherren talar vitt och brett om storfurstens övertramp och illa agerande och säger; 'något måste göras snart'. Han berättar också hur han skäms över sin far Hans nåd Jorgus van Calters agerande när denne konverterade till hedendomen. Feldan anser att det enda sättet att vinna tillbaka ättens heder är med våld. Han berättar också att han brukar hänga medlemmar av Kristallorden om de fångas på hans marker. Godsherren antyder också att hela Tronmark anser att van Tallbergs stundande fest är ett ypperligt tillfälle att samtala om hur godsherrarna skall hantera situationen i Tronmark. Själv anser han att de borde slå mot någon av Kristallordens och storfurstens allierade, ätten Bonde till exempel. Under middagen örfilar Feldan sin fru Tiranna van Calter upprepade gånger.

Grim har under deras vistelse på Damilliacs slott försökt förföra Tiranna van Calter och tillslut får han till det. De två spenderar en passionerad stund i varandras armar.

Bivor samtalar med Damaga vhic Nangalie om dennes familj och varför de bor i Targus. Damaga påstår att hans mor är en prinsessa och att Fanmaris II van Culnar tagit hand om Damaga och Aagel vhic Nangalie sedan de föddes. Bivor får också veta att storfursten umgås mycket med ätten Bonde, Sir Forsek Zelosius och Elysia Carpus.

Under deras vistelse på Damilliacs slott har Vicras försökt få Darella Dag och Natt att falla för honom och hans ansträngningar betalar sig. Hon önskar deras äktenskap för mer än bara ätternas bästa och av politiska skäl.

Under deras vistelse i grevens hov försöker Darella förföra Vicras vilket möts med framgång och den nyblivna riddaren faller för hans tilltänkta fru.

Lansal spenderar de sista dagarna på Damilliacs slott med att försöka ta reda på varför Morgel försöker hyra Solens soldater. Han får följande information;
  • van Ulmak vill skydda de daaktroende
  • van Ulmak vill göra sig till storfurste igen
  • van Ulmak rustar enbart för den konflikt som förmodligen ligger i en snar framtid
Under sin tid på Damilliacs slott försöker Grim undvika att bli upptäckt av Helm Förhandlaren.
 

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del VI)

12 sekanda 1529 efter Daak

RP anländer till Tallberg gods och Grim Vindkappan van Tallberg fortsätter genast med sitt arbeta att få hedningarna på Nordanlund gods att dölja sin religion och utåt acceptera Daaktron. Han tar sig runt till gårdarna och byarna och försöker argumentera med hedningarna.

Sir Vicras van Tallberg, Bivor klan Ghor den starke och Damaga vhic Nangalie vandrar till Ebers stuga och samtalar med Nellia Städerskan. Bivor samtalar med Vicras om att lösa spänningarna mellan hedningar och de andra religioner utan våld. Vicras verkar inte mottaglig inför förslaget. De två går igenom Broder Eber van Tallbergs ägodelar och finner en läderinbunden bok med ockulta symboler och namnet på en demon, Urgorath.

Lansal samtalar med Fader Domer och denne går med på att meddela Lansal om han kommer över någon information om religiöst motiverat våld på van Tallbergs marker.

14 sekanda 1529 efter Daak
Gäster börjar anlända till Tallberg gods vilket snart orsakar spänningar. Godset är litet och alla godsherrar i Tronmark med deras följen får inte plats. Två ätter råkar i luven på varandra över den sista platsen i godsets storhall, van Ulmak och Bonde. RP väljer att låta van Ulmak få platsen och kompenserar Bonde genom att betala för deras uppehälle på värdshuset i Tallberg.

15 sekanda 1529 efter Daak
Hans nåd Vasil Dag och Natt gör en förfrågan om att ha en ceremoni i enlighet med daaktron. Hans nåd Doriel van Tallberg föreslår istället en kompromiss med en mindre ceremoni i Tallbergs kyrka för att sedan hålla en större, enligt vindtron, på Grims kloster. Kompromissen godtages av alla parter.

16 sekanda 1529 efter Daak
På morgonen hämtas Vicras från sin säng till godsets nedre borggård. Det har blivit dags för den traditionella bröllopsjakten. Alla gifta män förväntas delta för att försvåra för brudgummen. Alla ogifta män förväntas delta för att få ett omen om deras framtida äktenskap och deras förmåga att försörja en gård. Bivor traskar ner till byn och köper en exotisk fisk från de handlare som anlänt inför den stundande festen. Dvärgen knyter en snara runt fiskens fena och tar tillbaka 'bytet' till godset. Grim jagar i skogarna och fångar en stor hare med sina kastknivar, ett acceptabelt byte. Lansal sitter i ett träd och inväntar ett rådjur som han sedan halshugger med sitt svärd. Bytet är över förväntan. De övriga gifta och ogifta jägarna går bet och få finner några byten i vinterlandskapet. Vicras använder sina kunskaper om godsets jaktmarker samt sin skicklighet med armborst och lyckas fälla ett stort vildsvin med gigantiskt borst. Ett mycket gott omen om framtiden.
 

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del VII)

17 sekanda 1529 efter Daak
Dagen för bröllopsceremonin har kommit! Under en kall vintermorgonen samlas de daaktron i Tallbergs kyrka och Fader Kamand leder ceremonin. Löften ges och tas i Daaks och de fyra profeternas namn. En stor folksamling finns runt den lilla kyrkan och efter ceremonin påkallas att en krympling fått tillbaka förmågan att gå. Fader Domer är snabb att förklara detta ett mirakel från Daak. Ett gott omen för det nyblivna paret.

Senare på eftermiddagen hålls en ceremoni i Grims kloster som leds av Valian Bors. De fyra vindarnas välsignelse läggs över paret.

Efter ceremonin i vindklostret bjuds det till bröllopsfest på Tallberg gods i den stora hallen. Hans Högvälborenhet Divil Gemoro van Dacmat och dennes fru Lulia Gemoro van Dacmat inleder, enligt tradition, med en pardans som senare de andra adelsmännen också deltar i. Lång- och ringdans avbryter varandra till sång och musik. Mat på tunga fat och dryck i tunnor konsumeras.

Grim vindkappan van Tallberg gör entré med sin gyllene rustning från Solens soldater och härolden proklamerar att 'vindkappan' är tillbaka. Grim har på detta sätt gjort sin återvändo till ätten offentlig inför bröllopsgästerna.

Lansal får den druckne Grim att ställa upp på en vapenlek. Han skall med ögonbindel kasta en kniv på ett äpple som står på Lansals huvud. Ett konststycke Grim lyckas med till gästernas förtjusning.

Sir Vicras van Tallberg inbjuder alla godsherrar förutom Bonde till ett möte följande dag efter solnedgång.

Brudparet förväntas dansa tillsammans under festen och tillsammans lyckas Vicras och Darella Dag och Natt imponera på gästerna, mycket tack vare Darellas dansförmåga.

När det blivit dags för kvällning av brudparet vandrar de till gästernas lyckorop upp för borgkullens branta trappor. När de kommer upp till den inre borgen möts de av Hans nåd Vasil Dag och Natt, Fader Kamand, Vug Dag och Natt och ett antal riddare i ätten Dag och Natts tjänst. De separerar brudparet och omringar Vicras. Vasil försöker lugna honom med orden att detta är en fortsättning av deras ätts traditioner. Vicras litar på dem. Fader Kamand tar fram en guldbeslagen spegel och håller den framför Vicras med orden; 'vad ser du', 'kan du se din spegelbild'. När Vicras svarar jakande lägger prelaten en välsignelse över sällskapet och frågar Vicras; 'lovar och svär du inför Daak och de fyra profeterna att du inte är en av skuggvarelserna?'. När Vicras svarar jakande fortsätter prelaten; 'må dina ben smulas och ditt blod spillas om du talar osanning'. Vicras svarar jakande och därefter är ceremonin över. Darella försäkrar Vicras om att detta är en uråldrig tradition inom ätten Dag och Natt.
 

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del VIII)

18 sekanda 1529 efter Daak

Dagen efter brudparet blivit man och hustru har det blivit dags för brudgåvor. I hallen på Tallberg gods tar brudparet emot gåvor från gästerna.
Sir Igor van Selenbo överlämnar en vargpäls (värde 100 silver) som blivit välsignad av kulten till Selena på Igors gods. 'Vi önskar er sanndrömmar och vansinne till era fiender'.
Hans nåd Marok Ribbing överlämnar en mindre hjord nötkreatur till den nybildade familjen (värde 2000 silver) med orden 'må Nordan straffa de som orättfärdig försöker skada dig och de dina'.
Hans nåd Feldan van Calter överlämnar en stridshäst till Sir Vicras van Tallberg (värde 1100 silver) med orden; 'må Daak föra dig in i framtida strider på denna springare'.
Hans nåd Morgel van Ulmak överlämnar ett halssmycke i form av ett daakkors i silver (värde 100 silver) med orden; 'må de fyra profeterna vakar över er och skänka ert hushåll rika välsignelser'.
Hans nåd Tarsin Bonde överlämnar en ståtlig ridhäst (värde 250 silver) och en brudsadel i färgat läder smyckad med färggranna fjädrar och mängder med små silverklockor (värde 100 silver). Tarsin insisterar att bruden rider brudloppet på hästen och med brudsadeln. Vidare överlämnar Tarsin tre tunnor med Calemvin (värde 1200 silver) som han öppnar och insisterar att de dricker omedelbart. Hans nåd Doriel van Tallberg utbringar de dödas skål; 'för dem som varit men inte längre är' och med det flödar vinet och festen fortsätter.
Hans nåd Vasil Dag och Natt och dennes fru Daiva Dag och Natt överlämnar varsin krans av torkade blommor som de sätter på bruden och brudgummens huvud.
Hans Högvälborenhet Divil Gemoro van Dacmat överlämnar ett dokument som överför två enheter mark till Nordanlund gods.
Doriel överlämnar en välsmidd glav.

Efter brudgåvorna överlämnats och det druckits ännu mera har det blivit dags för brudloppet. De församlade slänger sig upp på hästar och förbereder sig för att rida runt på van Tallbergs marker för att visa upp bruden. Innan de ger sig av ursäktar sig Tarsin och säger att han har brådskande ärenden på sina marker att hantera. Vicras beslutar att besöka varje by i området. Under brudloppet faller många berusade riddare ur sina sadlar. I byarna tar brudparet emot folkets enkla gåvor och lyckönskningar.

När följet kommer till den sista byn i ordningen, Svartsten, presenterar en byäldste gåva till brudparet. Vicras hinner inte ta emot gåvan innan luften fylls med pilar. Byäldsten faller ihop, hästar skriker och bybornas rop fyller den kalla lyften. Gûrder strömmar in mot följet mellan husen och hyddorna. De små gûrderna verkar koncentrera sig på att komma åt kvinnorna i följet. Bakom dem kommer en våg av tiraker vars sköldar bär ett grått varghuvud, symbolen för Gråvargarna. Tirakkrigarna verkar koncentrera sig på riddarna och godsherrarna. En trukher som skriker 'Argo!' verkar vara tirakernas binderakk. När pilarna börjar falla över följet kastar sig Lansal blixtsnabbt över Darella van Tallberg och skyddar henne med sin sköld från flera pilar. Pilregnet är så koncentrerat att Darellas häst omedelbart faller död till marken. Det råder inga tvivel om att Lansal räddar Darellas liv. Lansal ser till att Darella kommer i säkerhet bakom riddare i följet. Grim vindkappan van Tallberg reagerar snabbt och organiserar på några ögonblick de druckna och överraskade riddarna. Godsherrarna tas i säkerhet och en sköldmur slås kring damerna i följet. Utan tvekan räddade Grim mångas liv genom sitt snabba och erfarna agerande. Vicras beväpnar sig och försöker hålla gûrderna borta från damerna. Grim och Lansal går snabbt efter trukhen Arog. Den högresta tiraken verkar först som en formidabel motståndare men Grims erfarenhet och skicklighet tillsammans med Lansals svärdsdans och kvicka fötter gör snabbt slut på binderakken. När krigsledaren faller drar sig tirakerna tillbaka under ordnade former. Den fallne och döende tiraken får sitt huvud avhugget av Grim.

Väl tillbaka på Tallberg gods spekulerar godsherrarna och deras riddare högt och brett om vad eller vem som ligger bakom händelserna. Doriel ursäktar sig inför godsherrarna eftersom de blivit attackerade på hans marker, Doriel försäkrar godsherrarna att händelsen är extremt uppseendeväckande eftersom Gråvargarna inte trängt in på deras marker sedan hans farfars tid. Andra godsherrar lägger till att tiraker ogärna rövar och plundrar under vintersäsongen, det är vanligare under hösten. Vicras är snabb att anklaga Tarsin för att ligga bakom dådet och får snabbt medhåll från Vasil som menar att de skulle tagit Tarsin redan under bröllopet. Något som drar på sig ogillande från de andra godsherrarna som menar att gästfriheten måste accepteras. Morgel ställer sig frågande till om Tarsin verkligen skulle ha lejt tiraker att attackera andra godsherrar. Vicras försöker övertala de andra godsherrarna att det är Tarsin som ligger bakom attacken. Diskussionen svänger fram och tillbaka men RP lyckas övertala godsherrarna att tills vidare agera som om Tarsin låg bakom attacken. Någon godsherre muttrar att; 'det är synd att vi inte kan förhöra tirakernas ledare'.

Samtalet byter karaktär och handlar nu mest om hur godsherrarna skall agera nu. Feldan och Marok talar för att de inte skall agera mot Hans Majestät Fanmaris II van Culnar utan istället säkra Tronmark genom att göra sig av med storfurstens allierade i grevskapet, på så sätt tänker de sig att storfursten skall förstå att han gått över styr och inordna sig i ledet igen. Tarsin måste hanteras skarpt. Divil argumenterar för en palatskupp mot häxmästaren direkt. Storfursten är galen och förledd av mörka krafter. De måste ta kontroll över storfursten och palatset. Morgel ställer sig snart på van Calters och Ribbings sida och snart går även Divil med på att först agera mot ätten Bonde. De närvarande godsherrarna ingår en pakt att agera mot ätten Bonde. Den enda godsherren som synligt visar sitt missnöje med beslutet är Vasil Dag och Natt.
 

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del IX)

19 sekanda 1529 efter Daak
Sir Vicras van Tallberg
installeras som cavalles av Nordanlund gods och tar emot sina undersåtar i godsets hall. Byäldstarna svär trohet till honom och ställer sig under hans beskydd. Kadarier Adella presenterar sig för Vicras. Hon tar upp en rad klagomål som kommit till henne från de egna kultmedlemmarna men även från andra hedniska kulter på Nordanlunds marker. Det gäller Grim vindkappan van Tallberg och hans försök att få hedningarna att utvärtes konvertera till daaktron. Adella önskar att dessa aktiviteter skall avslutas och hänvisar till den terrorbalans som råder mellan de olika religionerna i grevskapet och furstendömet. Vicras vill dock inte lyssna och antyder att alla hedningar kan bli tvingade att lämna hans marker om de inte samarbetar. Adella hänvisar till ätten van Tallbergs tradition av religiös tolerans men inte heller det lyssnar Vicras på. Prästinnan avslutar mötet genom att försäkra Vicras om att de är lojala mot honom och kommer motarbeta alla våldsamheter från hedningar mot andra religioner och att de kommer offra tolv hingstar till Kadar för det nya äktenskapets fruktbarhet.

Grim fortsätter sina försök att få hedningarna på Nordanlund gods att utvärtes konvertera till daaktron.

Bivor klan Ghor den starke och Lansal tar sig till Kadarkulle där Lansal söker upp Caros Stallaren. Caros berättar att kadar-kulten under Adella alltid motarbetat de militanta elementen av hedendomen, Ehlas Styggelsen och Kristallorden. Han kan också berätta att agenter från Kristallorden ankommit till markerna och har ett läger nordost om byn med en grupp lokala sympatisörer. Lansal försöker betala för informationen men Caros insisterar på att det är hans plikt och ära att få informera Nordanlund gods om vad som händer. Lansa betalar likaså och Caros säger att han skall ge pengarna till kadar-kultens arbete med flyktingar efter storfurstens förföljningar. Bivor söker upp Adella och samtalar med henne. Dvärgen försäkrar henne om att Nordanlund inte vill henne något illa. Prästinnan är förstående över Vicras trauma och smärta över vad Ehlas gjorde mot honom och de som han älskar. Hon försäkrar Bivor om att hon och hennes kult inte på något sätt sympatiserar med Ehlas eller Kristallorden. Bivor lämnar sin ridhäst i hennes förvar och hon säger att den skall ingå i offret för fruktsamhet i Vicras och Darella Dag och Natts äktenskap.

Vicras och Darella samtalar. Vicras ber om ursäkt att han inte beskyddade henne under Brudslaget i Svartsten men Darella påminner honom om att Lansal är en man i hans tjänst och därmed försvarade Vicras henne. Hur som helst lovar Vicras att inte sätta henne i fara igen. Darella ber honom belöna Lansal för hans tjänst och Vicras håller med att en belöning borde ges. De samtalar även om vargpälsen Sir Igor van Selenbo givit dem som brudgåva. Darella hävdar att hon sover bättre med pälsen i sängen och berättar en historia om när hennes bror fått krämpor i magen för flera år sedan. Läkare och prelater kunde inget göra och brodern Vug Dag och Natt blev bara sämre och sämre. Tillslut sände familjen efter en prästinna från en av de hedniska kulterna på deras marker. Hon blandade örter och nedkallade de gamla gudarnas mirakel. Brodern tillfrisknade och lever ännu idag. Kanske kan religionerna leva sida vid sida, kanske kan den religiösa terrorbalansen fortfarande tjäna grevskapet och furstendömet väl?

Grim besöker sin broder Hans nåd Doriel van Tallberg och de talar gamla minnen. Grim berättar att det var länge sedan han känt ett sådant rus som han gjorde under striden mot tirakerna. Grim lovar att lägga ner ölen och vinet för kampen, det är dags att ge sig in i striden igen, ännu är man inte för rostig. Doriel är glad över beskedet och hoppas att Grim kommer kämpa väl för ättens heder framöver.
 

Shabo

Veteran
Joined
21 Feb 2014
Messages
59
Lugnet före stormen (Del X)

20 sekanda 1529 efter Daak
Lansal
och Grim vindkappan van Tallberg tar sig an att träna Nordanlund gods garnison. De skall vara så redo som möjligt nu när striden nalkas. Deras insatser lönar sig snabbt och snart verkar den sömniga garnisonen fått tillbaka sin egg.

21 sekanda 1529 efter Daak
Sir Vicras van Tallberg
sammankallar sitt råd. Han berättar att han tänker regerar öppet och givmilt. Han förväntar sig de andras bästa råd och hjälp.

Bivor klan Ghor den starke och Lansal rapporterar om Kristallordens agenter utanför Kadarkulle.

Vicras erbjuder Lansal riddarslaget som tack för att han räddade livet på Darella Dag och Natt under Brudslaget i Svartsten. Lansal tvekar först men går snart med på det. En kort ceremoni hålls under rådsmötet där Vicras ger Lansal riddarslaget och upphöjer honom till cavalles med namnet Swerd, Sir Lansal Swerd.

22 sekanda 1529 efter Daak
Hans nåd Doriel van Tallberg kallar till krigsmöte på Tallberg gods. Grevens plan ser ut som följer; Ribbing, van Calter och van Tallberg med vasaller skall mötas i Calter för att sedan möta upp de övriga godsherrarna så snart som möjligt vid Bondstorp gods. Där kommer greven lämna över en anklagelse om mordförsök på Tronmarks godsherrar och beordra Hans nåd Tarsin Bonde att avväpna sina trupper och lämna över sig till greven. De räknar med att Tarsin kommer vägradetta och med det kommer greven med godsherrarna storma ätten Bondes borg. Planen är att under stormningen kommer ätten Bonde förolyckas och därmed minimera möjligheterna till hämnd och maximera möjligheterna till att dela på bondes marker. Det är centralt att aktionen går snabbt att Kristallorden eller Hans majestät Fanmaris II van Culnar inte hinner agera.

På kvällen marscherar van Tallberg och deras vasaller mot Calter där de bjuds på fest in till småtimmarna av Hans nåd Feldan van Calter.

23 sekanda 1529 efter Daak
Ätterna van Calter, van Tallberg och Ribbings styrkor lämnar Calter under ett ovanligt snöoväder. Försenade och motarbetade av vädret ansluter de sig till de övriga godsherrarnas styrkor som belägrat Bondstorp gods. Hans högvälborenhet Divil Gemoro van Dacmat är rasande över förseningen men Hans nåd Feldan van Calter viftar bort ilskan. Ett problem har även uppdagat sig. van Culnars baner vajar över borgen och likaså Dibukts barns flagga. Ett anfall mot en borg med storfurstens baner kommer se dåligt ut politiskt. Grim talar lite vett i godsherrarna och stärker deras moral, snart därefter beordrar greven att förbereda för anfall.

Innan anfallet förhandlar de båda sidorna. Tarsin påstår att Sir Lot Bonde anlänt till borgen med hans kompani, Ikonslagarna, som uppställts av storfursten själv. En attack mot borgen är en attack mot storfursten själv. Dibukts barn har även dem en enhet i borgen. Divil beordrar Tarsin att lägga ner sina vapen och ställa sig för rätta. Tarsin vägrar och menar att fursten eller storfursten får avgöra hans skuld.

Divil beordrar anfall. Anfallet går dålig. Trots att grevens styrkor är flera gånger större som Bondes lyckas de inte ta sig över palissaden. Frusna, utslitna, trötta och utan framgång fortsätter de in på småtimmarna med anfallet.

Doriel ber Bivor att uppfylla sin tjänst till ätten, Bivor nickar och de båda stormar ner mot palissaden. Doriel får med sig sina trupper och med hjälp av änterhakar och stegar tar de sig upp på palissaden osedda och stormar sedan porthuset. Striden blir våldsam och blodig men van Tallbergs trupper tillsammans med RP lyckas öppna porten och släppa in den anfallande armén.
 
Last edited:
Top